| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGLIGDAGS da3glig~dak2s, äfv. da3glig2 dak4s, numera sällan DAGLIGEN DAGS da3gligen2 dak4s, adv.; äfv. adj. o. sbst.; ss. sbst. n.
I. (numera i sht hvard. o. poet.) adv.: dagligen, dag för dag; vanl. mindre med betydelse af strängt daglig regelbundenhet än med bet. af alldaglighet, hvardaglighet, beständighet, enformighet o. d.: hvar o. hvarannan dag, jämt o. ständigt, ideligen, tidt o. ofta, när som helst; ofta (med emfatiskt uttal) angifvande en stämning af otålighet, leda, förtrytelse o. d. (jfr anm. 1:o nedan). Fförnimme wy .. at i (dvs. Gustaf Trolle) .. daglige dagz fiiende wijs bewise eder emot edert fædernes riche. G. I:s reg. 1: 160 (1523). (Vi) forwente .. dagligha dagx wort bwd ighen fran Lubeck. Därs. 199 (1524). Låt min munn full wara aff titt loff och prijs daghligha dags. Psalt. 71: 8 (Bib. 1541). Wij .. finna i sanningenne dagligdagz alle vij, som i ecktastandh leffue, att mödho och arbethe är ther vthi Gudi nogh. L. Petri Oec. 81 (1559). En hefftig siwkdom, hwilken dagligen dagz tilwexte och förökadhe sigh. Leuchowius Likpr. ö. O. Pedersson E 1 b (1621). The Christnas Församblingh ther sammastädes (dvs. i en viss stad i Persien) tager Dageligh-dags meer och meer till. Kiöping Resa 52 (1667). I thenna Jemmerdalen, / Hvar Glädie, Frögd ok Lust, mäd Olust, Sorg ok Kwalen / Omvexlar dagligh dags. Lucidor Hel. Hh 3 b (1673). Solen, som dagelig dags utdelar otaliga gåfvor. O. Gyllenborg Vitt. 87 (1715). Man såg dageliga dags med längtande ögon ifrån Rügen til siös, at den Svenska flåttan skulle komma. Nordberg K. XII 2: 526 (1740). Obj. gästen 1829, nr 18, s. 4. Hvad är svårare lif: att aldrig se den man älskar; / Eller att dagligen dags lefva med den, man ej tål? Franzén Skald. 4: 287 (1832). Skönhet är ett troll som kan förvandla / I onda lustar sjelfva troheten. / Det är en sak som dagligdags man spörjer. Hagberg Shaksp. 2: 29 (1847). En fägring, som ej träffas dagligdags. Strandberg 4: 304 (1857). Hur vet han det? (Svar:) Han, som är här dagligdags, måtte väl se. Michaelson Ungk. 120 (1892). Noreen Vårt spr. 1: 19 (1903). Det tal som dagligdags surrar för våra öron. Heidenstam Folkung. 152 (1905). Anm. 1:o Weste (1807) anmärker om dagelig dags (under dags): bättre Dageligen, o. Dalin (1850) uppgifver, att ordet ”brukas endast i det lägre samtalsspråket, vanligtvis i en ton af förtrytelse”. 2:o I st. f. dagliga dags förekommer i ä. tid tillfälligtvis uttr. dagliga daga [måhända beroende på anslutning till det likbetydande alla daga(r) (se DAG I 3 g β, sp. 34)]. Hans hufwud är honom förswagadt, / Och warder mehr dageliga daga. Carl IX Rimkr. 37 (c. 1600). 3:o Ang. det i st. f. dagligen dags i ä. tid ngn gg förekommande uttr. dagom dags se DAGOM 1 slutet.
II. (hvard., mindre br.) adj.: daglig, ständig, idelig. Ett mål för daglig-dags förtret. Bellman Gell. 84 (1793). Dagligdags bekymmer. Strandberg 2: 386 (1865). — hvardaglig, hvardags-. (Negrernas) dagligdags lif. Bremer N. verld. 1: 412 (1853).
III. (föga br.) sbst.: hvardagslag, hvardaglighet; i sht med syftning på hvardagslifvets enahanda. De flytande Isöarne hvilkas åsyn var ett dagligt dags. Sparrman Resa 2: 28 (1802). Chardins framställningar af hemmet och hemlifvet, af kvinnan .. af borgarhustruns dagligdags. Nordensvan Sv. k. 20 (1892). Arbetarlifvets dagligdags. Dens. Konst. hist. 406 (1900).
Spalt D 134 band 6, 1906