Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CIRKLA sir3kla2 (ci`rkla Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(zir- 2 RARP 5: 291 (1727), Sv. Merc. III. 3: 1122 (1758))
Etymologi
[jfr t. cirkeln, zirkeln, äfvensom eng. circle, v.; bildadt till CIRKEL; jfr följ. samt CIRKULERA]
1) (†) motsv. CIRKEL I 1: förse med cirklar. — särsk. motsv. CIRKEL I 1 c: gm anbringande (på tunna o. d.) af cirkelformiga märken förse (nedsaltad fisk) med intyg om varans godhet, insaltare, insaltningsplats osv. All salt fisk .. måtte föras til nesta siöstad och ther packas och circlas. RA 1: 639 (1559). All den fisk, som i tunnor eller fierdingar föres ifrån Fiskelägret til Landt eller Siöstäder at försäljas, skal vara packad och circlad. Hamnordn. 1 mars 1726, § 18.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] (mindre br.) motsv. CIRKEL I 8 a: röra sig i kretsformig bana (l. kretsformiga banor), gå rundt, gå omkring, kretsa, svänga; cirkulera. Mitt öga följer der igenom rymderna / Kring dagens Konungs vagn de cirklande Planeter. J. G. Oxenstierna 5: 307 (c. 1817). C. grep sig nog våldsamt an (i dansen), flög med sin dam, lik en komet förbi alla de öfrige cirklande planeterna. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 257 (1831). Ömsom dånande, ömsom hväsande åskknallar cirklade öfver våra hufvuden. Bremer Fam. H* 2: 155 (1831). Kannan till bräddarne fylls och cirklar så flitigt kring laget. Ingelman 102 (1843). Denna bäck, som cirklar omkring alla bergssidornas bugter, drifver här och der små qvarnar. Wachtmeister Turistm. 331 (1882, 1885). jfr OM-CIRKLA. — (föga br.) jfr CIRKULERA 1 a. Ett system af utgrenade .. kärl, genom hvilka de närande vätskorna (hos vissa djur) röra sig uti oupphörligt cirklande omlopp. Roget Naturlifv. 2: 193 (1843).
3) [jfr motsv. anv. i t.] motsv. CIRKEL II 1.
a) (numera knappast br.) med passare uppdraga l. upprita cirklar. Lex. Linc. (1640). Cirkla, decrire des cercles. Möller (1745). Wikforss (1804, under zirkeln). NF (1879).
b) (numera knappast br.) (medelst utprickning l. utstakning osv. med passare o. d.) göra (ngt) cirkelrund(t), runda. Zirckeln, cirkla, gjöra eller rita cirkel-rundt. Lind (1749). Wikforss (1804, under zirkeln). Le Notre’s anläggningar, med klippta häckar, städade labyrinther, cirklade blomster-parterrer. Beskow Vandr. 2: 117 (1834). — jfr CIRKLA OM, CIRKLA UT.
c) med passare (af)mäta, afpassa; inrätta, ordna, förfärdiga efter med passare tagna mått.
α) (†) i eg. bem. Weste (1807). Leopold 5: 110 (c. 1820). Dalin (1850). Kindblad (1868). — jfr CIRKLA AF, AF-CIRKLA, UT-CIRKLA.
β) (numera föga br.) bildl.: med (öfverdrifven) noggrannhet afmäta, afpassa, afväga (efter vissa gifna begrepp l. lagar l. föreskrifter osv. om hvad som är rätt l. riktigt l. passande osv.); jfr CIRKLAD 2. Thet händer i gemeen, at man widh RegementzFörandringar icke kan all ting så noga effter Rättwijsones Reglor circkla och affmäta. Brask Puf. 23 (1680). Han zirklar sina fjät. Lind (1749). Sahlstedt (1773). Han (dvs. hästen) under den väpnade Ryttarn / Vandes till dansande språng och att cirkla den stoltare skritten. Adlerbeth Buc. 93 (1807, 1814). NF (1879). — särsk. i uttr. cirkla (sina) ord, sina uttryck, sitt tal o. d. (Jag) beklagar .. at jag .. ey kunnat taga så alla ordasätt i acht och så zirckla orden, som jag elljest giordt, om jag trodt at de skolat komma för andras öron. 2 RARP 5: 291 (1727). Cirkla din Ord, och väg dit tal, som gullet, i Vigtskål. Nicander Syr. 5 (1759). Det var (hos den franska smakriktningens skalder) en cirkling (af ord o. uttryckssätt), ett ängsligt urval, som aldrig tog ända. Rydqvist i SAH 12: 417 (1827). — jfr CIRKLA UT, UT-CIRKLA.
Särskilda förbindelser:
CIRKLA AF. [efter t. abzirkeln] (†) = CIRKLA 3 c α. Lind (1749). — jfr AF-CIRKLA.
CIRKLA NED10 4. (föga br.) till 2: vinda sig ned, slingra sig ned; jfr CIRKLA UPP. Ett slags platform, från hvilken en smal stentrappa cirklade ned i ett svindlande djup. G. E. Beskow Resem. 160 (1861, 1881).
CIRKLA OM10 4. (numera knappast br.) till CIRKLA 3 b: å nyo runda, runda om. — i bild. Vi .. vilja med våra klumsiga fingrar sätta allmagtens mästerstycke (dvs. samhällsmaskineriet) i jemn rörelse och cirkla om alla hjulen efter vår egen smak. Chydenius Skr. 37 (1763).
CIRKLA UPP10 4. (föga br.) till 2: vinda sig upp, slingra sig upp; jfr CIRKLA NED. Vi bestego de båda propyléernas torn på smala vindeltrappor, som cirklade upp midt i dessa väldiga stenbyggnader. G. E. Beskow Resem. 40 (1861, 1881).
CIRKLA UT10 4. (mindre br.)
1) = CIRKLA 3 b. Cirkla ut en rabatt.
2) = CIRKLA 3 c β. Cirkla ut sina fraser.

 

Spalt C 186 band 5, 1904

Webbansvarig