Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CIRKASSIER sirkas4ier, stundom 0302, m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(cirkass J. G. Oxenstierna 5: 223 (c. 1817); circasser (pl.) Rålamb Constantin. resa 57 (1658, 1679), Palmblad Geogr. 208 (1835, 1851), Hellsten Fullom Qv. hist. 243 (1856). — cirkasker (pl.) Petreius)
Etymologi
[jfr t. cirkassier, eng. circassian, fr. circassiens, pl., af nylat. Circassia, namn på det land som förr beboddes af ifrågavarande folkstam, bildadt på lat. -ia af folkstammens namn, motsv. ryska čerkes (se TSCHERKESS), efter mönstret af andra länders lat. namn på -ia, t. ex. Germania, Bavaria osv.; se för öfr. Century dictionary. — Formen cirkasker är eg. substantivering af adj. CIRKASSISK (cirkask)]
individ af en förr i västra delen af det kaukasiska berglandet bosatt folkstam, som numera till större delen undan ryssarnas välde utvandrat till Turkiet; jfr TSCHERKESS. Cirkassia, ther the Cirkasker eller Pätigorski Tatare .. boo. Petreius Beskr. 1: 86 (1614). H. Nicander Intr. i VetA 1776, s. 39. Tscherkesser, vanligen Cirkassier kallade. Witt Hartmans Geogr. 243 (1854). Cirkassierna, berömda för sin skönhet, sin frihetskärlek och sin långvariga kamp emot Ryssland. Bäckman Geogr. 189 (1868). Cirkassierna, som för handelsaffärer besöka Stambul. M. Langlet i Europa i bilder 1: 159 (1884). Tscherkesserna eller cirkassierna. Bobeck Geogr. skildr. As. 10 (1894). — (knappast br.) i pl. ss. gemensam benämning för flera i Kaukasien boende folkstammar. Kaukasien .. bebos af flera .. folkstammar (Georgier, Lesghier, Osseter m. fl.), som med ett gemensamt namn kallas Tscherkesser (Cirkassier). Dahm Geogr. 121 (1860).

 

Spalt C 170 band 5, 1904

Webbansvarig