Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÖSTA bös3ta2 (med långt ö WoJ (1891)), v.1 -ade ((†) pr. sg. -er Broman HelsB 280 (1713)). vbalsbst. -ANDE; jfr BÖSTE, sbst.2 (se afledn.).
Ordformer
(bysta Scholander I. 2: 71 (1881))
Etymologi
[fsv. bösta, motsv. ä. d. bøste, isl. beysta, af ett germ. baustian, möjl. besläktadt med isl. bauta, slå (se BAUTASTEN)]
1) (numera bl. hvard., starkt bygdemålsfärgadt) slå (med tätt på hvarandra följande slag), bulta, dunka, klappa, banka, knacka. Linc. Pppp 6 b (1640). Huden .. böstas med een Klubba. IErici Colerus 1: 324 (c. 1645). SDS 1914, nr 281, s. 6. jfr UT-BÖSTA. — särsk.
a) (†) intr., i fråga om bultande l. stark knackning på dörr. Tå böstade han på döran. VRP 1659, s. 1188. Widegren (1788).
b) (†) piska, klå. Svart G1 156 (1561). Broman HelsB 280 (1713).
c) (†) i fråga om hjärtats slag. Des Hiärta i desz Lijf mån som een Slägga bösta. Dahlstierna (SVS) 83 (1697).
2) (numera knappast br.) med ansträngning arbeta (med ngt tungt), bråka, bända, streta, böka. Bösta i jorden. Sahlstedt (1773). Unge Rappe 43 (1835). Bösta med sängkläder, när en säng skall bäddas. Dalin (1851). Att nu börja spetta och bösta i sprängsten och skärfvor (i en nyss färdiggjord kaj), tills man kom ned till berghällen eller gruset .. var dock alltför orimligt. Gellerstedt Hult 93 (1906). — öfvergående i bet.: oroligt kasta sig hit o. dit. Man åkte åter en qvart utan samtal. Men vid denna tidepunkt vaknade drängen och böstade så, att det liknade en revolution i bakre delen af vagnen. Almqvist Går an 97 (1839). Dalin (1851).
Särsk. förb. (till 1, numera bl. hvard., starkt bygdemålsfärgadt): BÖSTA PÅ10 4. till 1 b: piska på (ngn), damma på (ngn). Impressarion .. böstade på publiken med knytnäfvarne. VL 1894, nr 263, s. 3. —
BÖSTA SÖNDER10 40. (numera knappast br.) The bösta sönder hwar min knoot. Chronander Surge D 8 a (1647). —
BÖSTA OPP. [jfr fsv. bösta up] (†) till 1 a: gm bultande l. slag öppna. VRP 1659, s. 1188.
Afledn.: BÖSTE, sbst.2, n. (bygdemålsfärgadt, i vissa trakter) till 2: bräckjärn, bräckstång, kofot. Sahlstedt (1773). Dalin (1851). —
BÖSTEL, r. l. m. till 1.
1) (bygdemålsfärgadt, i vissa trakter) klappträ. BoupptVäxiö 1761. Lundell (1893).
2) (†) om hackknif. Juslenius (1745).

 

Spalt B 4922 band 5, 1925

Webbansvarig