Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÖR bö4r l. bœ4r, r. l. m.; best. -en, äfv. -n (HSH 7: 60 (1593)).
Ordformer
(bör 1561 osv. börr 1530—1614. börd 1627—1808. bor 1651—1703)
Etymologi
[fsv. byr, bör, motsv. isl. byrr; jfr mnt. borelos, utan vind; besläktadt med BÄRA, v. Formen börd är en hypersvecistisk bildning]
1) (numera bl. ngn gg arkaiserande) förlig vind, god vind, medvind. The (kunde) icke framkomma .. for än gudt gaff them wilie wädher och börren. GR 7: 481 (1530). Alle få böör som bijdha gitte. SvOrds. A 2 b (1604). I förstone, kommo the medh godh böör til Stadhen. Schroderus Liv. 597 (1626). Lönnberg Holmfr. 147 (1895).
2) [bet. förmedlad gm uttr. god bör o. d.] vind (i allmänhet). (Lybeckarna) hade straxt seglat til Lybeck med sit byte; om ej börden tvingat dem, at några dagar dröja i den närmaste hamn. Celsius G1 2: 92 (1753). Börden var .. tvärt emot oss, så at vi endast med loverande måste hjelpa oss fram. Kalm Resa 2: 113 (1756). — jfr MOT-BÖR.
Ssgr (†): (2) BÖR-FAST. [fsv. börfaster] kvarhållen af motvind (l. brist på medvind); särsk. i uttr. ligga börfast. HSH 1: 8 (1527). The .. seglade .. til stadhen Icum, ther the någhre daghar aff ett stoort Nordan wädher lågho böörfaste. Schroderus Liv. 421 (1626). Nordanwädhret förgick, som them vthi någhre daghar hölt börfaste. Därs. 583. Säll den som fooga kan sig wijsligt effter Winn, / .. Ock när han börfast är, mäd tålmod wäntar Böör. Columbus BiblV C 2 a (1674). Heinrich (1814). —
-LÖS. [jfr mnt. borelos, äfvensom fsv. byrlösa (börlöse), brist på medvind] utan förlig vind. (Paulus) måtte .. liggia lenge bördlös. Rolander Skipzb. 18 (1627).

 

Spalt B 4888 band 5, 1925

Webbansvarig