Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BYLTA byl3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr BYLT, sbst.1
Etymologi
[till BYLTE]
(föga br. utom i särsk. förb.) rulla l. bunta ihop till ett bylte, göra ett bylte af (ngt); förr äfv.: packa (för en resa). Kling Spect. S 1 b (1735). Här inpackas och Byltas (för hemresan). CAEhrensvärd Brev 2: 421 (1800).
Särsk. förb.: BYLTA AF10 4. (hvard.) motsatt: bylta på (i sht i bet. 2). Nordforss (1805).
BYLTA IHOP10 04, äfv. HOP4. samla l. bunta ihop i ett bylte l. bylten. Sylvius Curtius 430 (1682). Sängkläderna byltas hastigt ihop. Beskow SvBarn 33 (1896). jfr HOPBYLTA.
BYLTA IN10 4. packa in l. svepa in så att ngn l. ngt liknar ett bylte; äfv. refl. Nordforss (1805). Efter du byltat så väl in dig. Carlén Skuggsp. 1: 218 (1861, 1865). jfr INBYLTA.
BYLTA PÅ10 4. jfr PÅBYLTA.
1) (föga br.) belasta (ngn) med bylten. Schenberg (1739).
2) (hvard.) kläda på (ngn) så mycket att han liknar ett bylte; ofta refl. Lind (1749). BiblJäg. 4: 20 (1897).

 

Spalt B 4659 band 5, 1924

Webbansvarig