Publicerad 1919   Lämna synpunkter
BONA bω3na2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se BONING, sbst.4).
Etymologi
[jfr sv. dial. bona. Ordet har antagits vara en afl. af fsv. boin, p. pf. till boa (se BO, v.2); jfr sv. dial. boen samt BOGEN, p. adj.1 Då emellertid detta starka p. pf. i nsv. synes hafva haft en starkt begränsad anv. o. redan i fsv. börjat ersättas af det svaga bodher, nsv. bodd, medan bona uppvisats först från slutet af 1600-talet, är detta verb kanske snarast bildadt till BONAD efter mönstret af sådana ordpar som FÄGNAD : FÄGNA, HUGNAD : HUGNA l. ock en af BONAD föranledd ombildning af BO, v.2]
1) (†) göra i ordning, utrusta, rusta; jfr BO, v.2 1. Han lät .. bona, eller utrusta sextijo skjep. Björner Halfd. Ost. 22 (1737; isl. bua). (Det var) mindre underligit, om en ej des bättre bonad man råkade af Pilen få (banesår). Stadg. ang. landtmil. 2: Föret. 12 a (1765).
2) (mindre br.) bekläda l. täta (ngts) väggar, ombona; fodra. (På Gripsholm) höll konung Erik sin bror Johan fången i ett vackert och väl bonadt rum. Ill. Sv. 1: 150 (1882). Illa bonade fäbodstugor. Sv. turistfören. resehandb. 1: 151 (1894). För (fångst af) björn, varg, räf och järf bonades .. (fångstgroparna) vanligen inuti med plankvirke. N. Keyland i Fataburen 1906, s. 9. — jfr VINTER-BONA. — särsk.
a) i bild. Hjernans bonade kamrar. Tegnér 1: 251 (1841).
b) (föga br.) kläda (väggar i rum m. m.) med bonader; smycka l. pryda (väggar l. rum). Bona .. smycka, stoffera, Kläda. Ehrencrona (c. 1730). Allt var skuradt och fejadt, och salen bonad på bästa sätt (vid gästabud under vikingatiden). Strinnholm Hist. 2: 591 (1836). Inne i tornet var ett rum, bonadt med sammet. Rydberg Myt. 1: 236 (1886). När Trym såg .. (gästerna) komma, befallde han sina jättar att bona sal och bänkar och duka bord. Läseb. f. folksk. 345 (1892).
3) (föga br.) fisk. förse (nät) med telnar, telna, bo (se BO, v.2 1 b). LAHT 1881, s. 160.
Särskilda förbindelser:
BONA OM 10 4. (fullt br.) till 2: omgifva med skydd; betäcka l. täta omgifvande väggar, så att de bereda bättre skydd; svepa om, stoppa om; ombona. (Han) bonar väl om alltsammans med servetter. Kexél 2: 15 (1781). Det .. var (icke) nog att bona om villan. Man måste också bona om ägaren. Schück Världslitt. hist. 1: 577 (1900). Godsägaren lyfte leende den lille karlen (dvs. gossen) upp i slädan och bonade väl om honom. Forssman Vid aftonl. 12: 151 (1904). — refl. Hiärne Ved. 35 (1696). Skeppet (fördes) upp i en åmynning. .. Här lossade de och bonade om sig den första vintren. Bååth Egils saga 55 (1883). — jfr OMBONA.
BONA SIG TILL. (†) till 1: göra sig i ordning, rusta sig. Bona dig snart til, och låtom oss bryta skjöldar. Björner Karl o. Grym 7 (1737; isl. bú).

 

Spalt B 3841 band 5, 1919

Webbansvarig