Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOMOLJA bωm3~ol2ja, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[fsv. bo(o)molia, liksom d. bomolie af ett icke uppvisadt mnt. bomolie, af bom, träd (se BOM, sbst.1), o. olie (se OLJA), motsv. mnl. boomoly, holl. boomolie, mht. boumöl, t. baumöl]
af oliver pressad olja, olivolja. Biudh Israels barnom, at the bära til tigh klara stötta boomolio til lyszning. 3 Mos. 24: 2 (Bib. 1541). Bomoljan, som förnämligast brukas på mat i de södra länderna. Linné Diet. 2: 155 (c. 1750). Bomolja förefaller i handel af 3:ne slag. Berzelius Kemi 4: 309 (1827). Bomolja eller olivolja erhålles ur frukten till olivträdet. Tekn. tidn. 1871, s. 86. — numera vanl. om en sämre sorts olivolja som erhålles gm ny pressning af olivmassa ur hvilken den bättre oljan förut utpressats. Den Tredje (sortens olivolja) som är den sämsta, kallas af gemene man bomålja, hvilken brukas i lampor, til skin och läderberedningar. Rothof Hush. 350 (1762). Elfving Kulturv. 95 (1895).
Ssgr: BOMOLJE-FLASKA. —
-TVÅL. Berzelius Kemi 4: 344 (1827). AHB 55: 4 (1871).

 

Spalt B 3833 band 5, 1918

Webbansvarig