Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIVUAK biv1ua4k, äfv. bi1-, äfv. -ɯ-, äfv., i militäriskt spr. numera alltid, BIVACK bivak4, sällan BIVUACK biv1uak4 l. bi1-, l. -ɯ- (bivuákk Almqvist), r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bivuak Ljunggren Minnesant. 75 (c. 1815), Runeberg 2: 88 (1848; best. rimmande med vaken), Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 260 (c. 1860) osv. bivuack Almqvist (1844), Sturzen-Becker 5: 104 (1849, 1862), Lyttkens o. Wulff Utt. (1888). bivak GHT 1895, nr 218, s. 2. bivack NF (1877), Uggla Krigsk. 317 (1880) osv. — bivaten (best.) Bäckström Fr. spr. 249 (1729; kanske tryckfel). Anm. I ä. tid förekommer ordet stundom med fransk skrifning bivouac, bivouaque. Livijn Bref 76 (1813). Pfeiffer (1837). G. Dalin (1871))
Etymologi
[liksom t. biwak (bivouac), eng. bivouac, af fr. bivouac, bivac. Det fr. ordet anses hafva under trettioåriga kriget lånats af t. beiwache l. t. beiwacht (se BIVAKT a, särsk. a β)]
mil.
1) [jfr motsv. anv. i ä. fr.] (†) nattvakt i läger under bar himmel, särsk. extravakt då fienden befinner sig i närheten; jfr BIVAKT a β. Pfeiffer (1837). Almqvist (1844). Cavallin (1875). Anm. Denna bet., som bl. uppvisats i ordböcker, torde aldrig hafva vunnit burskap i sv.
2) [jfr motsv. anv. i ä. t., eng. o. fr.] (numera knappast br.) förläggning under bar himmel (med l. utan användande af skyddstält); bivuakering. Under de ständiga bivouaquerne och all den möda man haft, har jag haft högst obehagliga erinringar (af min åkomma). Livijn Bref 76 (1813). Efter en natts bivuak i bergen ankommo vi (förf. o. en del soldater) till bruket middagstiden den 26. Ljunggren Krigshänd. 14 (c. 1820).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] truppläger under bar himmel (med l. utan skyddstält); plats där dylikt läger slagits; motsatt KVARTER. Bäckström Fr. spr. 249 (1729). Om aftonen fingo vi återgå till vår gamla bivuak i Niemeck. Ljunggren Minnesant. 75 (c. 1815). Man befann sig lika bra i en simpel bivuak som fordom i väl möblerade, rymliga tält. Dens. Krigshänd. 16 (c. 1820). Aldrig brusto ord vid bivuaken, / Der den gamle Hurtig blott var med. Runeberg 2: 88 (1848); jfr 2. Soldatordspråket: ”det sämsta qvarter är bättre än den bästa bivack”, eger nu som förr sin giltighet. Tingsten Anv. takt. 38 (1887) [jfr t. das schlechteste quartier ist besser als das schönste biwak]. (Det) förefaller .. som under denna manöver bagageträngen ovanligt tidigt anländt till bivackerna. VL 1897, nr 206, s. 3. Bivuaken låg i den torra skogsbacken vid lotsutkiken. PT 1908, nr 218 A, s. 3. Både A-kårens och B-kårens trupper synas till en mindre del blifvit nödsakade att tillbringa natten i bivuak. Därs. 1909, nr 220 A, s. 3. — särsk. [jfr motsv. förb. med LÄGER] i vissa stående uttr. Gå i bivuak, slå bivuak. Förlägga i bivuak. Bryta bivuaken. Sedan fordonen kommit på sina platser, kommenderar batterichefen afsittning och därefter: Slå bivack. Ex.-regl. f. fältart. 1: 178 (1893). General v. Flies .. drog sina trupper tillbaka till Warza, där de gingo i bivack. Nordensvan Mainfält. 14 (1894). Om under den nattliga bivackeringen temperaturen sjunker under — 12 grader Réaumur (— 15 Celsius), får (vid falttjänst i ryska armén) bivacken brytas, och i stället utföres en nattlig manöver. SD 1897, nr 52, s. 3. Bataljonen förlades i bivack i en skog invid skjutfältet. C. Grill i Ill. mil.-revy 1898, s. 47. — jfr KVARTER-, VINTER-BIVUAK.
Ssgr (till 3): A: BIVUAK-103~, äfv., i militäriskt spr. alltid, BIVACK-03~, sällan BIVUACK-ANORDNING 103~020. Zethelius Fältarb. 2, 94 (1892).
-ELD~2. (bivuaks- Ljunggren) Ljunggren Minnesant. 85 (c. 1815). Vid förläggning i bivack böra trupperna erhålla så mycket bränsle, att läger- och bivackeldar kunna under den kalla årstiden underhållas hela natten. Fältförpl.-regl. 92 (1892). Lundell (1893).
-KOMMENDANT~002. officer förordnad att inom bivuak hafva uppsikt öfver bevakningsanordningar, ordningsföreskrifters iakttagande m. m. Främste befälhafvaren (må) .. utse regementsofficer att .. såsom bivackkommendant förrätta de åligganden, som inom qvarter tillkomma qvarterkommendant. Fälttj.-regl. 1900, s. 35. 2 NF 3: 525 (1904).
-LIF~2. (bivuaks-) Ljunggren Minnesant. 91 (c. 1815).
-LINJE~20 l. -LINIE~200. De tusentals eldar, som upptändes om natten långs bivuak-linierna. Ljunggren Minnesant. 106 (c. 1815).
-OMRÅDE~020. Mellan bivack och stridsställning .. äfvensom inom bivackområdet i dess helhet böra finnas goda och för fienden dolda förbindelser. Fälttj.-regl. 1900, s. 34. Ill. mil.-revy 1901, s. 88.
-PLAN~2. plan för bivuak. Gällande bivackplaner tillämpas (vid utstakande af bivuak). Ex.-regl. f. fältart. 1: 178 (1893).
-PLATS~2. Uggla Krigsk. 317 (1880). Bivackplats bör hafva ett torrt och sundt läge, erbjuda tillräckligt utrymme samt, såvidt möjligt är, vara skyddad för blåst. Fälttj.-regl. 1900, s. 33.
-SLAGNING~20. PT 1910, nr 49 A, s. 2.
-VAKT~2. För tjensten inom bivack, utsättande af inre vakter (bivackvakter) m. m. d. gälla, i tillämpliga delar, för qvartertjenst gifna föreskrifter. Fälttj.-regl. 1900, s. 35. 2 NF 3: 525 (1904).
B (föga br.): BIVUAKS-ELD, -LIF, se A.

 

Spalt B 2872 band 4, 1911

Webbansvarig