| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BISTUND, r. l. f.; pl. -er.
(†) ledig stund, fristund, mellanstund. Dähnert (1746). Han lämnade .. icke sin hog för studier, utan fullfölgde dem ständigt på sina bistunder, och in på sena nätterna. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 158. Möller (1790).
Spalt B 2787 band 4, 1911