Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETYDENHET bety4den~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (bety´denhet Weste; bet`ydänhét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2 b β) -er.
Etymologi
[liksom d. betydenhed efter t. bedeutenheit, sbst. till bedeutend (se BETYDANDE, p. adj.; jfr Tamm Avl.-änd. hos sbst. 10 (1897)); jfr holl. beduidendheid]
1) (†) motsv. BETYDA 5: innehåll, mening. Ingen fördomsfri medborgare lär neka, att, om det ligger någon betydenhet i den sats man dagligen hör upprepas, att nemligen offentlighet och en nära begränsad granskningsrätt öfver allmänna ärenden äro grundvalarne för en fri och lycklig samhällsförfattning, .. så måste … Obj. gästen 1829, nr 25, s. 1.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] motsv. BETYDA 7: betydelse (se d. o. 5). — jfr OBETYDENHET.
a) motsv. BETYDA 7 a: vikt; värde; ansenlighet; om sak; i sht i förb. (icke) vara af ngn betydenhet, vara af ringa, föga, stor betydenhet. Mit lefverne hittills har icke varit af någon betydenhet. Höpken 1: 9 (1767). Om kortsynte menniskor anse de mindre embeten af föga betydenhet, vet den förståndige, att alla sysslor i ett rike, i sin mån, äro af vigt. Rosenstein 1: 11 (1780). En sak af högsta betydenhet. Ad. prot. 1789, s. 399. Allt gick i Sverige under denna tid (dvs. 1700-talets midt) ut på ett falskt sken af betydenhet. Geijer I. 4: 83 (1822). Vid landculturens förkofran, måste .. jorden småningom vinna en betydenhet, som rubbade det gamla förhållandet. Bergfalk Sv. jord. beskattn. 49 (1832). Prinsens (af Condé) död skänkte åt slaget vid Jarnac en betydenhet, som det annars saknat. Cronholm Lig. 144 (1839). Af mer underordnad betydenhet. Nilsson Ur. 2: 103 (1864). Symaskins-industrien .. har hos oss först på sednare tider börjat få någon betydenhet. Wolter Symask. 3 (1866). Fabriksindustrien är för länet (dvs. Stora Kopparbergs län) af jämförelsevis ringa betydenhet. Höjer Sv. 1: 374 (1875). Fornlämningar, som nästan alla äga byggnadshistorisk betydenhet. Läseb. f. folksk. 162 (1890). Staden (Åmål) har ett trefligt utseende, men saknar all betydenhet. Nyström Sv:s geogr. 338 (1895). — (föga br.) Denna process blef af en olycklig betydenhet för politiska brottmåls behandling. Geijer II. 5: 47 (1838).
b) motsv. BETYDA 7 b.
α) anseende, inflytande; rang. Ill. mil.-revy 1898, s. 59 (cit. fr. 1772). Af en förvänd upfostran och en missledd allmän opinion födas origtiga och följagteligen skadeliga begrepp om sällhet och om medlen til betydenhet och anseende. G. Adlersparre i LBÄ 1: 59 (1797). En enskild man .. utan någon borgerlig betydenhet. Tegnér 3: 125 (1817). Ibland Danskar af betydenhet, träffades Amiralen Frans Bilde på Fortuna af en kula, som borttog hans hufvud. Franzén Minnest. 1: 293 (1819). Oppositionen hemtade .. hela sin betydenhet af .. den talaretalang som Grefven så ofta utvecklade. Obj. gästen 1829, nr 13, s. 4. Denna kraft (hvari Guds rike består) blef icke den sinnliga storhetens, den verldsliga betydenhetens, .. men allena den himmelska kärlekens. Wallin 1 Pred. 1: 369 (c. 1830). Dessa stolta, nyss så mäktiga rådsherrar hade endast skuggan qvar af sin betydenhet. Carlson Hist. 3: 38 (1874). (Calvin var enligt Plumptre) den förste teolog af någon betydenhet, som försvarade räntans laglighet. Lidforss Dante II. 1: 39 (1902).
β) (knappast br.) konkret, om betydande l. framstående person. En regent, sjelf strängt moralisk, hade erfordrats att här återställa de störda gränsorna mellan rätt och orätt, och att krossa alla de falska betydenheter som på deras förvirring sig upphäfvit. Geijer I. 8: 300 (1838).

 

Spalt B 2141 band 4, 1908

Webbansvarig