Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESVÄRLIGHET besvæ4rlig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (besvä´rlighet Weste; besv`ärlighét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(besvärelig- Carl XII Bref 305 (1703))
sbst. till BESVÄRLIG. — särsk.
1) (†) till BESVÄRLIG 2; särsk. = BESVÄR I 2 d. (Att borgarna i Kalmar) icke till nogon besynnerlig (dvs. synnerlig) Landzens beswärlighet eller schada, samme vharer dyrke, vnder sig slå eller vttrijkes fhöre skole. G. I:s reg. 18: 9 (1546).
2) till BESVÄRLIG 4, konkretare = BESVÄR II 2, 3. Thesse och andre flere wåre och Rijkzens merkelige lägligheter och beswärligheter och beswäringer. G. I:s reg. 14: 409 (1542); jfr 1. Lex. Linc. (1640; under difficultas o. iniquitas). Soldatlefvernets besvärligheter. Dalin Arg. 1: 12 (1732, 1754). Det har sina besvärligheter. Sahlstedt (1773). Den, som vill hinna fram, måste äfven underkasta sig resans besvärligheter. Tegnér 3: 227 (1824). Det menskliga lifvets besvärligheter och vedermödor. Franzén Pred. 1: 92 (1841). Almqvist (1844). Nilson Stud. f. pedalspeln. 5 (1884). — jfr KRIGS-BESVÄRLIGHET. — särsk.
a) (†) koll. Laga-Ting och Rättegånger hafwe nu en tijd för mycken beswärlighet, serdeles Krijg och Örlig skull, warit försummade. Schmedeman Just. 141 (1614). Jagh seer utaf eeder brefv dhen besväreligheet alt dhet släpet hafver gifvit eder, som I måst släpa fram. Carl XII Bref 305 (1703). Utstå besvärlighet til skeps. Schultze Ordb. 5243 (c. 1755). Det kunde gjöra henne någon besvärlighet. J. G. Oxenstierna Dagb. 193 (1771).
b) (†) om åkomma, krämpa, sjukdom o. d.; jfr BESVÄR II 2 b β. (Saften af svärdsliljans rot) botar alla lungans besvärligheter. Roberg Beynon 26 (1709, 1727). Starka hypocondriska besvärligheter. Leopold (1782) i 2 Saml. 7: 24.
c) (†) = BESVÄR II 2 c. Man fornam på bådhe sijder finnas någre besvärligheter i fulmachterne. A. Oxenstierna Skr. 1: 151 (1628).
d) till BESVÄRLIG 4 d. Dalin (1850).

 

Spalt B 1839 band 3, 1906

Webbansvarig