| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BEPLANTA, v. -ade.
(†)
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl. o. t.] plantera på, sätta på; i sht i förb. beplanta med (växter o. d.), plantera med (växter) l. (växter) på. Med Lorbär-Trä beplanta / Then fagre Mälars Strand. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). En beplantad ort. Möller (1745, under plant). Hvilkens kummel är här, det Gudarna alle med frodlif / Rikt beplantat och prydt? Tranér Anakr. 231 (1833; efter t. bepflanzt).
2) [jfr ä. t. dass Grünland von den Norwegern solle bepflanzet sein samt eng. plant, v.] bebygga. Detta Revieret (i Nya Sverige) är besatt med en stor myckenhet af the Indianer, och särdeles Nationer som det beplanta. Holm N. Sv. 36 (1702).
3) plantera, odla (växter). I wårt .. Fädernesland (kunna) medh een stoor nytta thesse Säder och Krydder besåås och beplantas. Risingh Landb. 37 (1669).
Spalt B 1207 band 3, 1903