Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BENJUTA, v. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[af BE- o. NJUTA]
(†) njuta, åtnjuta, tillgodonjuta. För lagh och rättz, lagha Stadgars och ordningars frije beniutande .. innerligen tacka Gudh. T. Bonde Ulfsson i HSH 31: 119 (1663). Önskandes, att Eders Kongl. Maij:ttz allernådigste milldheet .. dhe beniuta kunde. Dens. Därs. 120.

 

Spalt B 1177 band 3, 1903

Webbansvarig