Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BELEFVA (bele´fva Weste; belèva Almqvist), v.2 -ade. vbalsbst. -AN (se d. o.), -ANDE, -LEFNAD (se BELEFNAD, sbst.1), -LEFNING (se d. o.).
Etymologi
[fsv. beleva, liksom ä. d. beleve af mnt. beleven, af BE- o. lef, kär, behaglig (se LJUF); jfr holl. believen, t. belieben; med afs. på bet.-utvecklingen jfr äfv. fr. agréer (se AGREERA, v.1)]
(†)
1) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d. o. mnt.] taga för god(t), godkänna, antaga, gifva sitt bifall till, samtycka till.
a) med sakobj.: gå in på, bifalla, medgifva; bevilja; ej alltid skarpt skildt från 2. (Att I) medh the godhemen flere aff danmarks raadth haffue samma Contracth beleffuadh bebreffuadt och besegleth. G. I:s reg. 3: 126 (1526). Mose beleffuadhe at bliffua när them mannenom. 2 Mos. 2: 21 (Bib. 1541). (Konungen) haffuer alt thet beleffuat som möghelighit är. 2 Mack. 11: 18 (Därs.). J .. Distingz Marknaden j Vpsala, ther then menighe man, med en mund thenne .. wår stadga beiakede, beleffwade och samtycte. G. I:s reg. 18: 58 (1546). (Medlemmarna af släkten Struve) ingåfvo en suplica- [tion] och begärede en intercession till Borgamestare och R[åd] i Strålsundh. Hvilket dem blef belefvadt. RP 1: 51 (1627). Begiärandes villja utsända någre Officerare, och att man å vår sida ville några igen insända, hvilket ock af begge Herrar Grefvarne .. blef belefvat. Dahlberg Dagb. 118 (c. 1660). Directionen af Ostindiska Compagniet (har) belefvat, at .. betala .. 100 R:d. SP 1778, s. 70.
b) med personobj. (Då Paulus gaf Timoteus o. Titus föreskrifter om tillsättande af biskopar o. d., förutsatte han säkerligen, att de skulle taga menigheten till råds) epter the .. kende icke mykit til folkit hoo ther werst eller bäst war, mz mindre menigheten hadhe them fram och beleffuade them. O. Petri Sakr. C 1 b (1528).
2) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] finna för godt; besluta, bestämma, stadga, berama; (i förväg) utsätta; uppgöra, stipulera, öfverenskomma, aftala; ej alltid skarpt skildt från 1 a. G. I:s reg. 1: 27 (1521). Thå beleffuadhe apostlanar .. ath man vthwaldhe någhra män. Apg. 15: 22 (NT 1526, gr. ἒδοξεν, Vulgata: placuit). Thed möthe som eder nåde beråmidt och beleffuidt haffue. G. I:s reg. 6: 386 (1529). (Gud) haffuer .. j sitt ewigha rådh och vpsått beleeffuat och beslutet genom hwad sett och middel thet tilgå skulle. O. Petri Sal. C 4 a (1535). Therföre beleeffuadhe the Romare, at Judanar skulle frij wara. 1 Mack. 14: 26 (Bib. 1541). (Ärkebiskopen ville eljest icke) giffue sigh aff Slottedt och till samtaell medh Her Steen som tå beleffuat war. Svart G. I 3 (1561). Kampen beleeffwades dagen ther effter när clockan wore wid 8. Därs. 40. Penningerne Vttlegges på wahnlige och belefwede tijder. RARP 1: 163 (1632). Ett stillståndh är .. på Sex dager belefwat. N. Av. 24 Jan. 1656, nr 2. Det sluth och aftaal, som A(nn)o 1660. Ständerne emillan är belefwat. G. O. Stenbock i HSH 31: 321 (1662). Det Höga Kongl. Giftermålet (mellan K. XI o. Ulrika Eleonora) var redan i begynnelsen af år 1675 å bägges sidor samtyckt och belefvat. Nordberg 1: 2 (1740). De skyldigheter som de 2:ne sidsta Riksdagarne för Stats-Utskottet varit belefvade. Ad. prot. 1789, s. 200. Konung Gustaf Adolf hade .. 1617 med ständerna belefvat en riksdagsordning. Adlerbeth Ant. 1: 18 (c. 1792). Strinnholm Hist. 5: 334 (1854). jfr: Honom (dvs. predikobiträdet) ovetande hade (kyrkoherde) C. belefvat saken hos fäderna i Lund. Ahnfelt Stud.-m. 1: 15 (1857; i fråga om afläggandet af en examen).
3) stadfästa, bekräfta. Ett förbund af evig kärleks band, / Belefvadt genom sammanlagda händer. Hagberg Shaksp. 7: 344 (1849; eng. confirm’d).
Anm. till 13: se anm. 2:o till BELEFVA, v.1
4) [jfr mnt. deme noch etlike sunde beleven samt holl. believen, t. belieben i motsv. anv.] synas (ngn) godt, behaga (ngn). Thet (dvs. hvilket förslag) oss belefwade. G. I:s reg. 1: 79 (1523). At hand skall blifua tillstedhe .. hwar hans Nådhe best belefuer. Därs. 10: 357 (1535). jfr: H: K: Mtz: .. (har) så wijdt twingett fienden, att dett till (dvs. att ingå?) en Sex Åhrig Stillestånd honom belefwadt hafuer. RARP 1: 127 (1630).
5) [jfr ä. d. skicke gode høuetz men som almwen paa ether nades vegne beleffve kunde] eg.: göra bevågen l. välvillig; med afs. på fordringsegare o. d.: tillfredsställa, förnöja. (Vi) vele vara fortenckte at forskicke ther heen .. flere peninga tiil att beleffue szamma knecter med. G. I:s reg. 10: 3 (1535).

 

Spalt B 1035 band 3, 1903

Webbansvarig