Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BARNSNÖD ba3rns~nø2d l. 4~1 (ba`rnsnöd Weste), r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(barn- Österling Ter. 1: 49 (1699), barns- O. Petri 1 Post. 58 a (1528) osv.)
Etymologi
[fsv. barnsnödh]
till BARN I 1 c: födslovånda, förlossningsarbete; jfr BARNS-PINA, -VÅNDA, BARNFÄNGS-KVAL samt BARNSÄNG I. The ängsladhes såsom een quinna j barns nödh. Syr. 48: 21 (Bib. 1541). Min .. hustru .. qvaldes i Barnsnöd. Dahlberg Dagb. 267 (1680). Litet af blodet (från den afskurna nafvelsträngen tages) uti en sked och supes af modren, hvilket sedan uti hvar och en barnsnöd repeteras. Linné Ungd. 2: 174 (1732). Hustrur i sielfva sin barnsnöd .. blefvo kastade utur husen. Nordberg 2: 319 (1740). Förlösning utur barns nöd. Lind (1749, under entbindung). Arbeta i barnsnöd. Lindfors (1815). Cederschiöld Ordl. (c. 1847). — särsk. i förb. komma, ligga, vara (stadd) i barnsnöd. Then quinna som j barns nödh ligger. O. Petri 1 Post. 58 a (1528). The som j .. barnsnödh .. stadde äro. L. Petri Kyrkoord. 42 a (1571). Wara i barnsnödh. Lex. Linc. (1640, under parturio). Düben Lappl. 207 (1873). Då .. kom Rakel i barnsnöd, och barnsnöden blef henne svår. 1 Mos. 35: 16 (öfv. 1893).

 

Spalt B 425 band 3, 1900

Webbansvarig