Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BANK baŋ4k, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; l. BANKE baŋ3ke2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(bank Grundell Artill. 99 (1705) osv. banke Broocman Österg. 2: 226 (1760) osv.)
Etymologi
[jfr sv. dial. banke (Rietz). Ordet är etymologiskt identiskt med BACKE, sbst.3 Med afs. på växlingen mellan former med o. utan e jfr BAK, sbst.2, o. BAKE, sbst.2; med afs. på bet.-utvecklingen jfr BALK o. ÅS]
om (jämförelsevis groft) tvärstycke som är fast förenadt med en vagnsaxel o. tjänar till att uppbära vagnens ofvanrede; tvärbalk l. tvärslå som uppbär ofvanredet (å släde o. d.). Tiltälgde ämnen af alla slag, såsom Mullstockar(,) .. Banckar .. med mera (bör hushållarenhafva i redskapshuset). Boije Landthush. 348 (1756). (Kälkarna) kunna vara högst enkla, bestående af endast ett par medar och en mellanbank samt en tvärslå fram i nosen på kälken .. Dessa äro s. k. kortkälkar; långkälkar hafva två bankar. Uppf. b. 3: 425 (1873). Den vanliga arbetsvagnens hjul löpa antingen på axlar af järn, fästa under grofva tvärbalkar af trä, bankarne, på hvilka vagnens öfverrede hvilar, eller ock på tappar, fästa i dessas ändar. Juhlin-Dannfelt 423 (1886). jfr FRAM-, KÄLK-, LED-, MELLAN-, RUNG-, SLÄD-, VÄND-, ÖFVER-BANK(E). — särsk. (†) mil. om dylikt tvärstycke å föreställaren till en kanon hvilket tjänar till fäste för bröstnageln o. är afsedt att uppbära lavettens svanskalf, då kanonen är uppbröstad. Föreställare Axeln med bank och bröstnagel. Grundell Artill. 99 (1705). Banken är lika tiock med Axelarmen, men (9 tum) hög mitt på. Därs. 102.
Ssg: BANK-LAG3~2, sbst.1, n. af två (på hvarandra liggande) stycken sammansatt bank. Läsn. f. folket 1840, s. 79. En .. axel, hvars ändar hvilade uti öppningar å de s. k. banklagen på en fram- och bakvagn. C. Juhlin-Dannfelt i LAT 1862, s. 408.

 

Spalt B 240 band 2, 1899

Webbansvarig