Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARMBAND ar3m~ban2d, hvard. äfv. ~ban2 (a`rmband Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(arme- Visb. 327 (c. 1620), Lex. Linc. (1640, under pericarpium). -bånd(h) Växiö rådstur. prot. 1648, s. 291, HSH 31: 60 (1661))
Etymologi
[af ARM, sbst., o. BAND; jfr d. armbaand, holl. o. t. armband, äfvensom fsv. ärma band, arma band (se 4)]
eg.: band (se d. o. A) om armen l. armarna.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] ring- (l. spiral-)formigt föremål afsedt att i sht ss. prydnad bäras om handlofven; äfv. om sådant föremål buret kring annan del af armen; jfr BAND 6 samt ARM-RING 1, -SMIDE, -SPANN o. -SPÄNNE 1. Petreius Beskr. 2: 159 (1614). Admiralen Herr Claesz Christerszon bleff .. medh ähreskencker wäl begåfwat, Theszlijkest ock så the andra båda aff Befehlet och menige Man .., anten medh Guldkädier, Halszringar, Armband heller Penningar. Girs E. XIV 68 (c. 1630). Gullmynt, och Smijde; såsom Käder, Ringar, Armband etc. Stiernhielm Arch. G 1 b (1644). Trekantige gröna glasstenar som brukas oppå bånd hengandes eller armbånd. Växiö rådstur. prot. 1648, s. 291. Efter denne daag (skall) ingen tiänste Pijga eller ringa mans dotter (på sin bröllopsdag) vthprydas mädh Pärle-Chrona, Keedh eller Armbåndh aff Pärlor eller guld. HSH 31: 60 (1661). Armbandet Svia-gris .. var Adils bäste klenod. Dalin Hist. 1: 385 (1747). Armband, dels massive, med en öpning, at vid handleden kunna vrida in armen; dels flätade af många små Gull- eller Silfver-trådar, derföre mera bögelige at kunna hakas tilsamman. C. R. Berch i 1 Saml. 1: 324 (1773; i fråga om sv. kvinnodräkt). Arm- och Halsband, af Vax-Pärlor. Uträkn. ang. tullförhöjn. 5 Maj 1797, s. A 3 b. Armband med eller utan infattningar. Nicander Minnen 1: 253 (1831). Ett gyllne armband smög sin rundel tätt / Kring armen. Strandberg 4: 178 (1857). Öppna armband. Montelius i VittAH 30: 67 (1885). Armbandet .. bars i forna tider äfven af män, och icke endast, såsom nu sker, direkt öfver handleden, utan äfven på öfverarmen. Adler Meyer 534 (1894). Jag tog .. armbandet, som satt på hans arm. 2 Sam. 1: 10 (öfv. 1896; Bib. 1541: armsmidhet). — jfr BRONS-, BÄRNSTENS-, GRANAT-, GULD-, HÅR-, KEDJE-, KLOCK-, KORALL-, MOARÉ-, SAMMETS-, SILFVER-, SPIRAL-ARMBAND m. fl.
Anm. Om ring buren på (öfver)armen användes, då fråga är om naturfolk o. d. l. forntida folk, vanl. benämningen ARM-RING (se d. o. 1).
2) [oeg. anv. af 1] om ngt som liknar l. påminner om ett armband.
a) (†) zool. om ringformig, färgad rand på nedre delen af under- l. smalbenet hos vissa fåglar: smalbensring. Retzius Djurr. 150 (1772). Möller (1807).
b) (†) bot. af dansken O. F. Müller föreslagen benämning på en viss art af det till diatomacéerna hörande algsläktet Achnanthes (af Müller kallad Conferva armillaris; jfr P. A. C. Heiberg Consp. crit. diatom. dan. 12 (1863)). Armbandet är .. ibland alla mig hittils förekomna arter vattensilke (dvs. Conferva), det skönaste. VetANH 4: 83 (1783).
3) (numera knappast br.) tekn. = ARM-LÄDER. Almqvist (1842). Dalin (1850). SAOB (1870).
4) [efter fsv. ärma band, arma band] (i fråga om medeltida sv. förh.) band hvarmed armarna på en fånge hopbindas l. fängslas (jfr Schlyter Ordb. (1877, under ærma band)); jfr BAND 4 b. Laga fängsel (i Sv. under den ä. medeltiden) uppgifvas vara fjettrar och armband, tillslutet hus och vakt för huset. Nordström Samh. 2: 430 (1840). Schlyter Ordb. (1877, under ærma band).
5) tekn. till ARM, sbst. III 4: järnband l. -skena som till skydd är anbragt på hjularm; jfr BAND 15. Rinman 2: 1129 (1789).
Ssgr (i sht till 1): ARMBANDS-LIK30~2, adj. Deleen (1806, under armillary).
-LÅS~2. Björkman (1889).
-PRYDD~2, p. adj. —
-PÄRLA~20. DA 1824, nr 5, s. 7.
-SPÄNNE~20. Deleen (1836, under arm).
-UR~2. ur som är ämnadt att bäras i armband. SD(L) 1896, nr 583, s. 3.

 

Spalt A 2308 band 2, 1901

Webbansvarig