Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARMAD, participialadj.
Etymologi
1) [efter lat. brachiatus i af naturforskarna åt detta ord gifven bet.; jfr äfv. t. gearmt] (†) zool. om stammen hos vissa lågt stående djurformer: som har korsvis motsatta grenar (l. tentakler o. d.); jfr ARM-GRENIG, ARM-LIK 3, BEARMAD. (Stammen hos somliga djurväxter” — en djurordning hvars släkten numera räknas till stråldjuren, urdjuren m. fl. — är till skapnaden) Armad, Brachiata (dvs.) med korssvis motsatte och merendels vattnräte (dvs. vågräta) grenar. Retzius Djurr. 229 (1772).
2) [jfr d. -armet i langarmet, kortarmet m. fl., nor. -armad i langarmad m. fl., t. -gearmt i langgearmt, kurzgearmt m. fl., eng. -armed i long-armed, short-armed m. fl.] (i ssgr) som har (så l. så beskaffade l. fästa) armar l. (så l. så många) armar; jfr -ARMIG (se under ARM, sbst., sp. 2284). — jfr BAR-, KORT-, KROK-, LIK-, LÅNG-, STYF-, TJOCK-ARMAD m. fl.; KORS-ARMAD; EN-, HUNDRA-, MÅNG-, TUSEN-, TVÅ-ARMAD m. fl.

 

Spalt A 2305 band 2, 1901

Webbansvarig