Publicerad 1901   Lämna synpunkter
ARFJORD ar3v~jω2rd (a`rfjord Weste) l. (vanl., i sht i jur. stil) ARFVEJORD ar3ve~, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(arf- Verelius Ind. (1681, under odaljord), Förordn. 27 Juni 1720, mom. 3, Tessin Bref 2: 288 (1755), Fahlbeck Sv. adel 1: 109 (1898). arfve- Kyrkol. 28: 13 (1686), GB 11: 3 (Lag 1734), Tessin Bref 2: 300 (1755), 3 Mos. 27: 24 (öfv. 1893), Winroth Sv. civ. 2: 742 (1901))
Etymologi
[fsv. arva iorþ; se ARF, sbst.1, särsk. anm. till ssgrna, o. JORD; jfr d. arvejord; jfr äfv. fsv. ärfþa iorþ, isl. erfða(r)jǫrð]
1) i sht jur. ärfd jord(egendom), odaljord; motsatt AFLINGE-JORD. Verelius Ind. (1681, under odaljord). (Är) Arfwejorden .. kommen uti andre Mans Hand, bör så mycket, och god Jord af Aflingejord .. sättias i stället igen (före arfskiftet). Schmedeman Just. 991 (1686). Arfvejord .. bör Bördemannen lagl(igen) hembiudas. Drysell 15 (1728). Ingen hafve macht arfvejord å landet genom testamente bortgifva. ÄB 17: 1 (Lag 1734). Thet är arfvejord, som efter föräldrar, barn(,) syskon, eller andra fränder ärfves. JB 2: 1 (Därs.). Arfjorden gick till de äkta barnen (enl. nordisk sed under hednatiden). Geijer II. 2: 113 (1832). (Det gm Förordn. 21 Dec. 1857 upphäfda) förbudet att gåfvovis till annan än rätter bördeman afhända sig s. k. arfvejord — d. v. s. ärfd fast egendom på landet, inbegripet bördlöst och bördköpt jord samt ursprungligen jemväl hvarje vederlag för jord af förenämnda natur. Winroth Sv. civ. 2: 75 (1900). jfr: Nu mera har begreppet arfvejord betydelse blott med afseende på makars egendomsrätt. E. V. Nordling i NF (1876). — jfr ÄTT-JORD.
2) (mindre br.) fädernejord. Wallin Invign. 12 (1837). Naturen .. / Som sjelf åt oss (svenskar o. norrmän) vår arfjord skiftat har. B. E. Malmström 6: 225 (1852). jfr: Edert dyra Fädernesland och Arf-jord. Tessin Bref 2: 288 (1755); jfr 1.
Ssg: (1) ARFJORDS-30~ l. ARFVEJORDS-SYSTEM300 ~02. i fråga om de rättsliga bestämmelser som förr gällde för arfjord; jfr ex. fr. ÄB under 1. Tiden 1848, nr 99, s. 3. Arfvejordssystemet upphäfdes till sin innersta grund genom Kongl. För. d. 21 Dec. 1857. Olivecrona Mak. gift. 254 (1859).

 

Spalt A 2185 band 2, 1901

Webbansvarig