Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSTIFTARINNA an1stiftarin3a2 l. 01—, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. anstifterin]
fem. till föreg. — särsk. motsv. ANSTIFTA 2 a. Öhrlander o. Leffler (1852, under anstifterska). Hos de tragiske författarna framstår Ate ej mer som en anstiftarinna, utan som en hämnarinna af brottsliga handlingar. O. V. Knös i NF 1: 1261 (1876). — jfr ANSTIFTERSKA.

 

Spalt A 1779 band 2, 1900

Webbansvarig