| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSTIFT, sbst.
(†) anstiftan, föranledande. Effter Pantauci rådh och anstifft. Schroderus Liv. 860 (1626). Vthi Delphis hadhe Evander genom hans (dvs. konung Perseus’) anstifft Konung Eumenem dödhelighen såradt. Därs. 882. — jfr följ. samt ANSTIKT.
Spalt A 1777 band 2, 1900