Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANSPRÄNGA, v.2, anträffadt bl. i p. pf. -d.
Etymologi
[efter det likbetydande t. angesprengt; se AN, adv. II 1 anm. α, o. SPRÄNGA, v.2, stänka ngt (t. ex. en viss färg) på en yta osv.; jfr äfv. GRÅ-, HVIT-SPRÄNGD o. d.]
(†) i p. pf.: bestänkt, besprängd, prickad. En sällsam gråsten, uti hvilken lyste hvit spat eller uti en grå och med svart, nätt ansprängd botten vistes .. rudera af åtskillige ting. Linné Ungd. 2: 322 (1734).

 

Spalt A 1767 band 2, 1900

Webbansvarig