| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSPRINGANDE an3~spriŋ2ande, adj.
gymn. om språng: som göres med fullt anlopp (i motsats till det som göres med andra förberedande inledningar ss. stående, motstående eller gångstående). Ling Tab. 22 (1866). Anspringande mellansprång. Liedbeck Dagöfn. 84 (1881, 1891).
Spalt A 1761 band 2, 1900