Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANMÄLANDE an3~mä2lande (anmä´lande Weste; jfr Kock Akc. 2: 224 följ.), n.; best. -et; pl. -en.
Anm. Ordet förekommer i konkretare anv. hufvudsakligen i best. o. pl.; jfr anm. till ANMÄLAN.
vbalsbst. till ANMÄLA. Schultze Ordb. 3028 (c. 1755). Lindfors (1815). — särsk.
1) = ANMÄLAN 1. — konkretare. SP 1780, s. 324. (Konstitutionsutskottet) gjorde väl .. vissa anmälanden, men utan formlig anmärkning. Svedelius Statsr. ansv. 345 (1856). Kompani-chefen, hvilken ifrågavarande anmälanden till majoren .. aflemnar. Tj.-regl. 1858, 1: 25. SFS 1892, Bih. nr 35, s. 6.
2) = ANMÄLAN 2 b. Nilsson Ur. 2: Förord till h. 3 (1864). Ljunggren i SAH 52: 289 (1876).

 

Spalt A 1564 band 2, 1898

Webbansvarig