Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALTERNATIV (om uttal se föreg.), n. ((†) f. l. m. Höpken 1: 53 (1756)); best. -et; pl. =, l. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. alternative, af mlat. alternativum, adj. i n.; jfr föreg. samt ALTERNERA]
a) (numera mindre br.) (framställning l. förslag om) val mellan två (l. flere) möjligheter, hvarvid valet af den ena inbegriper förkastande af den (l. de) andra; växelval; ställningen l. situationen att vara hänvisad till val mellan två (l. flere) möjligheter; tillfälle till ett sådant val; ett antingen — eller; dilemma; jfr ALTERNATIV, adj. början. Man lämnar honom alternativet mellan död och vanära. 2 RARP I. 2: 287 (1720). Sättia det (dvs. Sverige) under den ledsamma alternativen at antingen .. skudda ifrån sig sina med Porten tagne förbindelser eller .. föllja med uti dess härnader och krigståg. Höpken 1: 53 (1756). Strandberg 4: 19 (1857).
b) en af de två (l. flere) möjligheter, mellan hvilka man har att välja; det ena l. ett af leden i ett alternativt förslag o. d.; det ena af vissa angifna fall, utväg; jfr ALTERNATIV, adj. b. Han har intet annat alternativ. (I stället för diktatorsvärdigheten har) det andra Alternativet, nämligen Schavotten, blifvit hans lott. DA 1793, nr 273, s. 1 (om hertig Filip af Orleans). D. v. Schulzenheim i LBÄ 5—6: 56 (1797; om den ena af tre möjligheter). Eftersom de blott hade valet mellan de båda alternativerne. Palmblad Fornk. 2: 482 (1845). (C. XV) .. förkastade alternativet, att kommunerna skulle få afsäga sig röstberäkningen efter skattegrund. De Geer Minnen 1: 235 (1892).
Ssg: se föreg.

 

Spalt A 1165 band 1, 1898

Webbansvarig