Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALLMÄNNIG, adj.
Etymologi
[fsv. almännigh, allmän, sannol. utveckladt ur fsv. almenogher, menigheten tillhörande, under påverkan af almän o. almänneliker; jfr ä. d. almenig]
(†) = ALLMÄN I. Eth almennigth tall och ryckte ær vthsprwnget bland then menige man. G. I:s reg. 4: 74 (1527). Almennigt och endrechteligitt beslutt. Därs. 12: 170 (1539).

 

Spalt A 1053 band 1, 1898

Webbansvarig