Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AGGA ag3a2 (a`gga Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[bildadt af AGG, sbst.1; jfr sv. dial. agga, förarga, reta, göra ondt, oroa (Rietz), Bornholmsdial. agga med samma bet. (Bornh. ordb. 1873), nor. agga, oroa (Aasen), vara ängslig för (Ross)]
1) om själssmärta o. d., i sht om samvetsagg: idkeligen plåga l. kvälja l. oroa l. reta. L. Petri Kr. 97 (1559). Wij menniskior pläga .. komma först ihog hwadh oss mäst hafwer aggat. Gustaf II Adolf 74 (c. 1620). Söker och märcker hwad eder aggar och wee gör. Stiernhielm Lycks. Intr. 3 (1650). Någon hemlig synd, som ens samwet aggar och qwäljer. Svebilius Kat. nr 273 (1688). När jag någon förtörnat, har det hemligen aggat mig. Frese Sedel. 36 (1726). Aggas .. af förebråelser. Lehnberg Pred. 3: 321 (c. 1800). När, böjd mot stafven i min matta hand, / Jag ser det rum, der inga sorger agga. Runeberg 2: 279 (1827). (Hon) gick .. såsom drifven af en aggande oro. Bremer Dal. 221 (1845). Aggande bekymmer / Ej lemna dig. Fahlcrantz 3: 113 (1864). Medvetet trotsa aggande känslor i sitt språkliga samvete. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 360 (1891). — (†) refl. Botvidi Brudpr. 40 (1620; om samvetet).
2) (numera mindre br.) om kroppslig(t) obehag l. smärta: förorsaka stickande smärta af lindrig, men i följd af dess varaktighet l. idkeliga upprepande plågsam, oroande o. retande natur; (oafbrutet) stinga l. sticka. Spegel Guds verk 286 (1685). Så snart någon ting uthwärtes eller inwärtes kroppen ansticker och aggar. Linder Fross. 22 (1717). (Iglarna) appliceras .. närmast til och öfver där värken mäst aggar. Gissler i VetAH 19: 102 (1758). Jag känner något, som aggar mig i sidan, i ögat. Sahlstedt (1773). Gumælius Th. Bonde 107 (1828). Jag har fått en törntagg i foten, som mycket a(gga)r mig. Dalin (1850). Björkman (1889). i bild: En beständig udd i samvetet, som aggar. Nohrborg 257 (c. 1765); jfr 1. — (numera föga br.) reta, uppreta, kittla. Schützercrantz i VetAH 13: 222 (1752). Ögonhårens aggning på .. ögat. Haartman Sjukd. 389 (1765). Den (i hjärtat) infallande bloden aggar, derigenom sker hopdragning, som uphörer så snart det retande är utdrifvit. T. Bergman Jordkl. 403 (1766). Är kroppen het, så härskna (oljorna, som man förtärt,) .. desto snarare, agga och öka hettan. Westerdahl 182 (1768). Hosta upkommer af alt det som aggar luftrörets nerver. Fischerström 1: 380 (1779).
3) (knappast br.) egga. Agga .. upplifva till företag (detsamma som Ägga), uppmuntra, förmå, öfvertala, inleda. Almqvist (1842).

 

Spalt A 803 band 1, 1898

Webbansvarig