Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFPANTA a3v~pan2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afpante, mnt. o. holl. afpanden, t. abpfänden]
(mindre br.) fråntaga l. afhända (ngn ngt) ss. pant l. gm pantning. Bonden .. något affpanta. Resolut. 11 Nov. 1686, s. C 3 a. Bondens affpantade Koo eller annan Egendom. Därs. Wikforss (1804, under abpfänden). Kindblad (1867). — jfr PANTA.

 

Spalt A 400 band 1, 1898

Webbansvarig