| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFLÄGENHET, f.
a) motsv. AFLÄGEN a α: aflägsenhet, betydligt afstånd, vida afskildt läge. Bergsbr. G 2 b (1649). (Planeten Saturnus’) faseliga aflägenhet. Triewald Förel. 1: 196 (1728, 1735); jfr b. Skogar .., som för sin aflägenhet föga kunna nyttias. Berch 173 (1747).
b) motsv. AFLÄGEN a γ: (visst) afstånd. Den vide afflägenheett, som Suerigess Rijke haffuer ifrå andre venner, med them att communicera. Gustaf II Adolf 287 (1626); jfr a. Effter hwar Ohrtz Aflägenheet. Sjöl. Skipml. 14 (1667). jfr: Distance, aflägenhet, stycke wägs, thet ena rummetz widd ifrå thet andra. Swedberg Schibb. 266 (1716).
Spalt A 342 band 1, 1898