Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFKÄLA a3v~ɟä2la, äfv. AFKELA ~ɟe2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. Etymologi [jfr t. abkehlen] (föga br.) förse (ngt) med käl, utföra kälningen vid (ett arkitektoniskt arbete). Abkehlen .. afkela. Deleen (1836). Kindblad (1867). — jfr KÄLA. Spalt A 301 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
