Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFKORTELSE, f.; best. -en; pl. -er.
(†) vbalsbst. af föreg. Lind (1749). — särsk.
1) motsv. AFKORTA I 1 a β. — konkretare: förkortning (af ord). Columbus Ordesk. 18 (1678).
2) motsv. AFKORTA II 1 l. 5? Iagh haffuer hördt een förderffuelse och affkortelse, then aff Herranom .. skee skal j allo welrdenne (för werldenne). Es. 28: 22 (Bib. 1541; Vulgata: abbreviationem).

 

Spalt A 291 band 1, 1898

Webbansvarig