Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFHUDA a3v~hɯ2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afhude, mnt. afhuden; jfr äfv. t. abhäuten]
(mindre br.) taga huden af (ett dödt djur), flå. Det är .. vid slagt och afhudning som menniskor ådraga sig (mjältbrand). Lundberg Husdj. 92 (1868). Afhuda en räf. Från skogar 154 (1892). — jfr AFHYDA.

 

Spalt A 244 band 1, 1898

Webbansvarig