Publicerad 1893   Lämna synpunkter
ADESSIV ad3esi2v, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af nylat. adessivus, adj. (näml. casus), af lat. adesse]
språkv. kasus i fin. (m. fl. spr.), urspr. betecknande det, hvarpå l. hvarvid ngt finnes l. sker. G. Renvall Fin. spr. 52 (c. 1817, 1840). Europæus (1852). Ahlman (1872). Anm. Den lat. ändelsen -us behålles oftast. Lönnrot i Suomi 1841, h. 5, s. 35. Collan Fin. spr. 47 (1847).

 

Spalt A 57 band 1, 1893

Webbansvarig