Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAKA ba3ka2 (ba`ka Weste), v. -ar, -ade, -at, -ad; hvard. äfv. -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE (se anm. till BAGARE), -ERSKA (se anm. till BAGERSKA); jfr BAK, sbst.3, samt BAGARE, BAGERSKA, BAGERI.
Ordformer
(bacha G. I:s reg. 4: 87 (1527). backa Amer. 25 (1675))
Etymologi
[fsv. baka, baka, äfv. uppvärma, ingnida (med varmt afkok); motsv. nor. o. isl. baka, d. bage, fht. bahhan, mht., ä. t. o. t. dial. bachen, ags. bacan, eng. bake; jfr äfv. det på annat sätt bildade fsax. bakkan, fht. bacchan, mnt., mht. o. t. backen, holl. bakken. Ordet har i t., fsax. o. ags. stark böjning. Det står i afljudsförh. till gr. φώγειν, φώζειν, rosta, steka. Se för öfr. Tamm]
— jfr FÄRDIG-BAKA samt DÖD-, EFTER-, FULL-, GLÖD-, HEM-, HEMMA-, HÅRD-, LÄCKER-, LÄTT-, NY-, PANN-, STÅL-, TVE-BAKAD m. fl.
1) i fråga om bröd o. d.: bereda, tillreda; dels eg. (men numera hufvudsakligen i vissa trakter o. inom vissa yrken) om kakornas (degens, massans) utsättande för stark, torr värme, i sht i ugn: grädda; dels om den föreg. behandlingen af degen: knåda (kafla) o. forma; dels i allm. om hela den process hvarigenom mjöl m. m. förvandlas till bröd osv.; jfr Möller (1790).
a) med ämnet hvaraf bröd osv. beredes ss. logiskt obj. Same .. miöll må bliffue .. bakat i (dvs. till) gott .. skiipzbröd. G. I:s reg. 11: 10 (1536). Tag Råg-Miöhl och baakat (dvs. baka det) medh warmt Wattn wäl hårdt. Rålamb 14: 109 (1690). Degen .. knådas .. med mjöl .. (och) bakas i kakor. Dahlman Red-dej. 149 (1743, 1772). En deg, hvilken de .. baka vid elden. Düben Lappl. 144 (1873). I .. Westphalen .. bakas kli med mjöl till s. k. pumpernicklar. Uppf. b. 5: 35 (1874). jfr: Den ena sidan (af bullen) bakas mot elden. Düben Lappl. 144 (1873).
b) med det som åstadkommes gm bakningen ss. logiskt obj. G. I:s reg. 4: 87 (1527). Bröd bakat j asko eller vnder asko. Var. rer. 29 (1538). (Israels barn) bakadhe aff then råå deghen .. osyradha kakur. 2 Mos. 12: 39 (Bib. 1541). Gustaf ii Adolf 499 (1625). Theras Brödh skal wara wäl saltat och bakat. Sparrmann Sund. sp. 403 (1642). Af mjölet bakas spisbröd. Dahlman Red-dej. 148 (1743, 1772). Om limpors bakande. Därs. 150. I .. thenna Stad .. / Fins två som baka bröd. Kellgren 3: 123 (c. 1790). Den som vill kan baka kakorna runda. Zetterstrand Kokb. 396 (1863). Baka småbröd och sälja. Bergström Familj. ekon. 26 (1892). — i bild. Det ser ut som vore lagarna nu för tiden bakade af söt mjölk och gräddade hos en konditor. Topelius Vint. I. 1: 366 (1860, 1880; om alltför milda, klemiga lagar).
c) utan utsatt logiskt obj. Det bakas i dag. Bönderna .. snidkra, smida, baka, bryggia. Schroderus Uss. C 4 b (1626). Taga i tw (dvs. dela degen l. brödämnet), så bakas bättre .. (dvs.) Slå intet alt för stoort vppå. Grubb 792 (1665; ordspr.; jfr ex. under BAKA IGENOM). Man bakade och brygde, / Och grannar bjödos till kalas. Stagnelius 2: 501 (c. 1815).
2) i fråga om ngt annat ätbart.
a) med afs. på pannkakor, plättar o. d.: gm utsättande för stark värme bereda; grädda. Clenet (dvs. klenät) som bakas och stekies. Var. rer. 27 (1538). Thet som .. bakas i Smör, föder aff sigh myckin Galla och förbränd Blodh. Sparrman Sund. sp. 37 (1642). Baka Waflor. Broocman Hush. 6: 13 (1736). Baka munkar. Därs. 15. Bakade rätter. Björkman (1889). jfr: (knappast br.) It Bij med större Konst gör sig een Honungz Kaka / Än någon Konungs Kock kan Pruncke-Retter baka. Spegel Guds verk 26 (1685). i bild: (Danska flottan) hafwer .. lägat här och bakat Pannekakur. N. Av. 27 Nov. 1657, s. 8 (skämts. om dess overksamhet). — (†) intr., med passiv bet.: gräddas. Giör Tårtan .. mycket grann och .. lät den baka een half Tijma. Rålamb 14: 118 (1690). Dens. 14: 116. Sätt honom (dvs. maten”, smeten) at baka vti vgnen. Broocman Hush. 6: 60 (1736).
b) (†) med afs. på fisk: neddoppa i ett slags smet o. tillaga i kokande smör o. d. Bakade Abborrar kunna .. (läggas) omkring annan stufvad Fisk till garnering. Warg Bih. 47 (1765). — intr. i uttr. baka på fisk o. d., i fråga om dylik anrättning. Warg 271 (1755). Baka på Abborrar. Dens. Bih. 46 (1765). Man kan baka så väl på denna (fisk, dvs. braxen) som på annan fisk. Fischerström 3: 118 (1781).
c) (†) med afs. på frukt: torka. jfr BAK-PÄRON, -ÄPPLE.
3) [jfr motsv. anv. i fsv. samt BRYGGA] (†) bildl.: koka ihop, anrätta, anstifta, ställa till; i pass.: vara i görningen. I Ungeren bakas någott och ähr een tämmeligh motus (dvs. rörelse l. oro). RP 7: 249 (1638).
4) (†) med afs. på hår (jfr BAKA IN 2): utsätta för stark värme (o. sålunda krusa), bränna? Tu Zions folk, som styft din låckar krusar, bakar. Hjortzberg Ytt. dom. 36 (1734, 1756).
5) (i vissa delar af Sv., föga br.) refl., med personsubj.: steka sig, gassa sig; jfr BADDA 5. Baka sig i solen. Baka sig framför eldbrasan. Noreen Spr. stud. 12 (1895).
6) [jfr motsv. anv. i t.] intr., om korniga l. mjöliga ämnen osv.: öfvergå till l. bilda en sammanhängande l. kompakt massa; klibba ihop (sig); jfr BAKA IHOP 2, BAKA TILLHOPA 2, BAKA TILLSAMMAN(S) 2 samt (SAMMAN)SINTRA; jfr äfv. BAKA FAST 2, BAKA VID 2. — särsk. om kol; jfr BAK-KOL. Många slags kol .. spraka vid upphettning och sönderdelas utan att förut bli mjuka och degiga eller, som man .. benämner det, ”baka”. Uppf. b. 5: 327 (1874). — jfr: (†) Then Slemm som sigh ther (dvs. i njurarna) satt hafwer, kan lättelig genom .. Hettan vthi Sand och Steen bakas. Sparrman Sund. sp. 327 (1642).
Särskilda förbindelser:
BAKA FAST 10 4. — jfr FASTBAKA samt BAKA VID.
1) till 1, tr.: medelst bakning fästa. En gumma skars ut ur degen och vid hennes hand bakades fast en korg med en ofantlig grepe.
2) till 6, intr., refl. l. pass., om ngt mjukt: fastna i form af en sammanhängande massa. Derföre, att orenligheterna i pannan, som vanligen äro lösa så länge de äro våta af den i pannväggarne qvarvarande värmen, lätt bakas fast och hårdna, innan man hinner bortskaffa desamma. Frykholm 309 (1881, 1890).
BAKA IGENOM 10 040 l. 032. till 1: baka (ngt) så, att äfv. de inre delarna blifva tillräckligt gräddade; jfr BAKA UT 1. Lijka som i en bakning, när ämbnet giörs för stoort, kan dhet icke så wäl baakas igenom. Grubb 792 (1665). — jfr GENOM-BAKA.
BAKA IHOP 10 04.
1) till 1, tr.; jfr BAKA TILLSAMMANS 1.
a) medelst bakning förena; jfr BAKA TILLHOPA 1. De hopskrapade degbitarna bakades ihop till en julgris.
b) (af särskilda stycken) medelst bakning åstadkomma. Af degbitarna bakade man ihop en gumma.
2) intr., refl. l. pass. = BAKA 6. (smådelarna af) leran upphettas .., så baka de ihop, på samma sätt som en massa af hartsmjöl på en varm kakelugn. Berzelius Kemi 1: 40 (1808, 1817). (Kolen från Wales) sakna alldeles egenskapen att baka ihop sig. Frykholm 47 (1881, 1890). Ett mjölfint ispulver .., (som) på .. (gletscherns) yta .. bakas ihop till en regenererad parasitgletscher. Hedin Gm Asien 1: 306 (1898). — jfr HOPBAKA.
BAKA IN 10 4. — jfr INBAKA.
1) till 1: vid bakning(en) inlägga (ngt i degen, brödet osv.). Baka in äpplebitar i kakorna. Almqvist (1842). Dalin (1850).
2) (†) med afs. på (kring s. k. kruspinne viradt) löshår: innesluta i ett slags deg o. utsätta för ugnsvärme. Cuire des cheveux, (perukm.) baka in hår. Holmberg (1795).
BAKA SAMMAN, se BAKA TILLSAMMANS.
BAKA TILLHOPA 10 040 l. 032.
1) till 1, tr. = BAKA IHOP 1 a.
2) intr., refl. l. pass. = BAKA 6. Ämnen, som .. i följd af .. uppvärmningen eller af inneboende fuktighet baka tillhopa. Nyblæus Pharm. 43 (1846).
BAKA TILLSAMMAN(S) 10 040, äfv. SAMMAN 32 l. 40. — jfr SAMMANBAKA.
1) till 1 = BAKA IHOP 1.
2) [jfr d. bage sig sammen, t. zusammenbacken] intr., refl. l. pass. = BAKA 6. Stenmjölet .. kommer .. in uti .. (luftgångarna), der det .. af varmen bakas tillsamman. Linné Ungd. 2: 255 (1734). Vattenmängden får ej vara större än att murbruket knappt bakar sig tillsammans i den knutna handen. Rothstein 617 (1859, 1875). Sand, lera och kalkgrus (hafva) .. bakat tillsammans till sandsten, skiffer och kalksten. Berlin Lärob. 110 (1876, 1880). — om kol. Kol, som baka sig tillsammans (caking coal). Frykholm 47 (1881, 1890). E. Erdmann i NF 15: 488 (1891; se under BAK-KOL).
BAKA UPP ( OPP) 10 4. till 1: medelst l. vid bakning(en) förbruka. Han bakar op mycket mjöl i en bakning. Lind (1749, under bakning). — jfr UPPBAKA.
BAKA UT 10 4. till 1. — jfr UTBAKA.
1) baka färdig; jfr BAKA IGENOM.
2) utkafla o. forma. Man .. bakar ut limporna med hvetemjöl. Zetterstrand Kokb. 386 (1863). Lundquist Corn. Nep. 6 (1875). Då degen fått jäsa upp, bakas den ut till ett par knappt fingertjocka kakor. Zetterstrand Kokb. 550 (1883).
BAKA VID 10 4. — jfr VIDBAKA samt BAKA FAST.
1) till 1, tr.: medelst bakning tillfoga.
2) till 6: baka fast vid. Att pulvret ej bakar vid dem (dvs. rifskålen o. den s. k. pistillen). Nyblæus Pharm. 43 (1846).
Ssgr, se under BAK, sbst.3

 

Spalt B 103 band 2, 1898

Webbansvarig