Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VRET vre4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (RR 1530, s. 12 b, osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. vreta) G1R 4: 134 (1527), Johansson Syn. 9 (1922)); förr äv. VRETA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Broman Glys. 1: 66 (c. 1730), PT 1905, nr 142 A, s. 1) l. -er (se ovan).
Ordformer
(vret (w-, -ee-, -dt, -th) 1527 osv. vreta (u-) 1594 (: stadsurethan)1910)
Etymologi
[fsv. vreter; jfr fvn. reitr (nyisl. reitur), nor. reit, fht. reiz, m., reiza, f., båda med bet.: linje; till stammen i RITA, v.2, med tanke på att åkerlappen uppmättes l. utmärktes genom en i marken ristad fåra]
1) (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) väl avgränsad (o. inhägnad) åkerlapp; särsk. dels om sådan staden tillhörig åkerlapp som innehades av enskild med besittningsrätt, dels om avsides belägen röjning (se d. o. 2) för odling l. bete; jfr VRÄTT. G1R 4: 134 (1527). At upschriffve .. alle the vreether, enngier och lyckier, som .. (omkring Enköping) liggie och osz opå cronenes vägne tilkomme. G1R 27: 16 (1557). Skal them allom (som är inflyttade från Finl.) förbudit wara, at fåå i medlertijd någon sädh, lijten eller mycken, hwarken på wretar eller åkrar. Stiernman Com. 2: 56 (1636). För wretar (inom en stads område) betales wretskatt. LandtmFörordn. 67 (1765). Att Karolina Pettersson denna dag sökt lagfart å den söder om Bergsgatan belägna andel af vretan N:o 102 .. kungöres härmed. PT 1892, nr 278, s. 1. Båtsmanstorpet (syns) till höger vid vägen, en röd stuga med små vretar omkring. Oterdahl En 23 (1927). Han såg sig inte om, när han satte iväg uppöver vreten med hetsade stavtag. Parling FrVildm. 52 (1995). — jfr AVRADS-, BETES-, HAVRE-, STADS-VRET m. fl.
2) (†) trång passage l. gång mellan hus; jfr VRET-RUM. ”Jag trodde”, tänkte vandraren, ”att jag kunde St. James’s street utantill på mina fem fingrar; men denhär vreten har jag aldrig förr lagt märke till”. GHT 1895, nr 227 B, s. 2. Klockan 12,44 på middagen blev brandkåren alarmerad till fastigheten Östra Storgatan 94, där eld uppstått i vreten mellan tvenne byggnader. JönkP 1938, nr 162, s. 2.
Ssgr (i allm. till 1): A (numera bl. i skildring av ä. förh.): VRET-JORD. jfr jord 5. SvLitTidn. 1817, Bih. sp. 61. Att kyrkoherden skulle innehafva embetsgård och 45 tunnland 7 kappland åker eller vretjord. BtRiksdP 1894, I. 2: nr 10, s. 9.
-KARTA. (stads)karta (se karta, sbst.2 V) med förteckning över vretar o. dessas ägare. Jordegan Dalsängen, som finnes antecknad under N:o 37 å Umeå stads vretkarta. PT 1892, nr 130 B, s. 2.
-LOTT. jfr lott, sbst.2 3. BotN 1881, s. 45. Emedan man för gemensamma behof icke undantagit någon del af stadens jord, instälde sig snart brist på bete, alldenstund vretlotterna blifvit till större delen odlade. Höjer Sv. 3: 256 (1883).
-PENNING, äv. -PENG. (vret- 1731 osv. vrete- 1540) jfr penning I 5 n o. -skatt. Almquist CivLokalförv. 3: 152 (i handl. fr. 1540). Stadens inkomster äro Räntor af doner(ade) hemman, Wretpengar eller Åkerskatt. Hülphers Norrl. V. 2: 30 (1797).
(2) -RUM. (†) om utrymme mellan trähus som lämnas obebyggt till hinder för spridning av brand. Minnesskr1734Lag 2: 331 (cit. fr. 1761). Gårdar med därtill hörande smygar samt portgångar och så kallade vretrum eller brandgator skola sopas och rengöras. SFS 1919, s. 1575.
-SKATT. (vret- 1723 osv. vrete- 16171875) arrendeavgift för vret; särsk. (o. i sht) liktydigt med: jordskyld; jfr skatt 3 o. -penning. Denn spannemååll, dee åhrligenn för wreteskattenn skulle vttgöra. PrivSvStäd. 5: 221 (1617). Doch böra .. ägare af sådane hus och lägenheter, der de ofrie äro, betala til Staden Tomt-öron, och den så kallade wret- eller Jord-Skatten. PH 1: 492 (1723).
B (†): VRETE-PENNING, -SKATT, se A.

 

Spalt V 1581 band 37, 2017

Webbansvarig