Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UPPSLAG up3~sla2g, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(oppslag 16691821. opslag (-gh) 15611781. uppslag (-gh) 1643 osv. upslag (v-, w-, -ss-, -gh) 15521832. åpslagh 1706 (: Sidentÿgz åpslagh))
Etymologi
[vbalsbst. till UPP-SLÅ l. SLÅ UPP]
1) i fråga om (tänkt) slag l. rörelse l. riktning uppåt.
a) (numera bl. tillf.) i fråga om rörelse hos fågel, särsk. dels: uppflygande från mark, dels: uppåtgående vingslag; jfr SLÅ UPP 21. TIdr. 1883, s. 14. (På upphöjd plats) inväntar man fogelns uppslag, som väl kan urskiljas på ett afstånd af 400 meter. Balck Idr. 2: 69 (1887). Båda de gamle (tranorna) .. flögo omkring .. med egendomliga vingslag: ett hastigt uppslag över ryggen efter vart nedåtslag. Rosenius SvFågl. 4: 13 (1931).
b) (numera mindre br.) (uppåtriktat taktslag markerande) svagare betonad taktdel (jfr ARSIS 3); förr äv. om inledande stavelse i daktyliskt versslag (jfr ARSIS 2); ngn gg äv.: inledningsord. Möller 178 (1745). De starkare taktdelarne eller längre och vigtigare noterne, få vid Orchesterns anförande nerslag: de svagare eller kortare upslag. Mecklin BegTonk. 19 (1802). I den (jemna) 4/4 taktarten förekomma nedslag och uppslag tvenne gånger, då den första och tredje noten är stark, den andra och fjerde svag. Mankell Lb. 27 (1835). Den daktyliska versen .. (har) icke sällan ett .. Uppslag, det vill säga, en stafvelse i början, som icke hörer till den daktyliska takten. Enberg SvSpr. 426 (1836). Romansen ”Kungshatt” med sitt bekanta uppslag: En konung i Sverige han flyr icke gärna. 3SAH 7: 97 (1892). StSvFinOrdb. (1987).
c) motsv. UPP-SLÅ 1 a: uppslående (av spelkort); anträffat bl. i ordböcker o. ss. förled i ssgn UPPSLAGS-KORT. Uppslag av kort i spel. Dalin (1855). Auerbach (1915).
d) (†) motsv. UPP-SLÅ 1 b, konkret: anslag (se d. o. 16 a β) o. d. Till ett Besluth bad H. Landtmarskalken att Ridderskapet wille alle dagar låta genom deres Tiänare sij på Ridderhuusdören, om någet upslagh wore, der med han kunde hafwa någet dem att förständiga. RARP V. 1: 329 (1654). Schultze Ordb. 4523 (c. 1755).
e) skogsv. motsv. UPP-SLÅ 1 c β: fröplanta l. rotskott; äv. om bestånd (av plantor). TSkogshush. 1878, s. 50. På marken uppstår .. lätt i de minsta luckor ett rikt uppslag af ekplantor. SkogsvT 1908, s. 214. Uppslag av hallon, mjölke och nässlor, som i enstaka exemplar kunna växa upp, innan grässvålen är tillräckligt fast. Fornv. 1945, s. 206. (Älgarna) hade till och med sparkat undan snön för att komma åt de kortaste uppslagen. SvJakt 1970, s. 101. — jfr BJÖRK-, PLANT-, ROT-, STUBB-UPPSLAG.
f) motsv. UPP-SLÅ 1 e, i konkret anv.: uppvikt l. uppstående påsydd del av klädesplagg, slag (se SLAG, sbst.1 46) (jfr KLAFF, sbst.1 1 b β, RABATT, sbst.1 1); numera nästan bl. om sådan del på ärm l. byxben; förr särsk. om enkelt, mindre slag, i uttr. svenskt uppslag l. små svenska uppslag (se SVENSK, adj. 2 a α). SkinnkamRSthm 1552 B, s. 2. Handschar med .. Rödt Opslagh. KlädkamRSthm 1622 C, s. 12 a. På sitt hufwud hade han een Mössa, medh lijtet vpslagh aff Sabbelskinn. Widekindi KrijgH 893 (1671). At de härtils brukbahra stora upslag och många diupa rynkor, stoppningar och styfningar samt öfverflödige knappar måge förbiudas. 2RARP 8: 259 (1734). (Dräkt) af grå vadmal med kortskuret lif och långa skört .. ståndkrage, uppslag vid händerna och ficklock bak. TurÅ 1914, s. 55. Rutig byxa med frontveck och uppslag på byxbenen. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 169. — jfr FRACK-, HANDSK-, KAPP-, PLYSCH-, ROCK-, SAMMETS-, SOBELSKINNS-UPPSLAG m. fl.
g) (†) vid virkning: rad av luftmaskor som slagits upp (se SLÅ UPP 16 b) o. som utgör första varvet. DamBok 47 (1879). Hagdahl Fråga 383 (1883).
h) (†) om omslag till annat väder; äv. (motsv. UPP-SLÅ 7) i fråga om före (se FÖRE, sbst. 2). Gud gee dätta opslaget på föret icke haar hindrat hänne att komma till farkiär, som hon haar ärnat. Ekeblad Bref 2: 413 (1664; rättat efter hskr.). At ostadiga wintrar, då stundom är mycket kalt, åter upslag och blidt wäder, äro ej mycket fördelagtiga för bijen. Linnæus Bijskjöts. 40 (1768). Uppslag till vackert väder. Sundén (1892).
2) motsv. UPP-SLÅ 3: handlingen att slå upp (se SLÅ UPP 12) ngt, ofta i syfte att ta reda på ngt; särsk. ss. förled i sådana ssgr som UPPSLAGS-BOK, -ORD; äv. konkret: två mot varandra stående sidor i en (uppslagen) bok l. tidning o. d., förr särsk. om sådant sidpar i register l. räkenskapsbok o. d. (jfr FOLIE, sbst.1 2, UPP-LÄGG 3). Nordin Boktr. 146 (1881). Ett uppslag i en af de vackra illuminerade handskrifterna i St. Estebans kloster. Lindqvist Dagsl. 3: 135 (1904). Handelsbok skall .. vara bunden och hava sidorna eller uppslagen numrerade i löpande sifferföljd. Västhagen Affärsbokf. 92 (1945). I den svenska veckopressen förmedlades bilden av kriget som hjältedåd parallellt med bilden av slakt, ofta av samma tidning och ibland till och med på samma uppslag. Sydsv. 9/11 2008, s. 18. — jfr SID-UPPSLAG.
3) idé (till ngt), tanke, förslag; äv.: incitament, impuls; särsk. i sådana uttr. som ge l. få uppslag till ngt. Jag fick många goda uppslag till en present. Hon är rik på uppslag. ObjGästen 1829, nr 8, s. 3. Låtom oss samtala, i hopp att under öfverläggningen vi kanske vinna ett litet uppslag till den stora frågans lösning. Almqvist VSkr. 5: 332 (1845). Att hertigens af Enghien mord i mars 1804 gaf uppslaget till en afgjord fientlighet mot Napoleon. 3SAH 3: 67 (1888). (Resan) blef ett uppslag till fortsatta personliga förbindelser emellan konungen och kejsarinnan. 3SAH 6: 147 (1891). Genom att flitigt läsa tidningar kan man erhålla många och ofta synnerligen värdefulla upplysningar, uppslag och tips. SDS(A) 1932, nr 166, s. 6. 1700-talets vetenskapsmän och tänkare gav uppslag till många av de uppfinningar, som den nyrika borgarklassen kunde utnyttja inom industri och samfärdsel. PedT 1958, s. 77.
4) (†) motsv. UPP-SLÅ 8, om upphävande av överenskommelse l. avtal o. d. Chenon Heywood 2: 97 (1773; i fråga om förlovning). Upslag af contractet. CAAgardh hos Berzelius Brev 10: 105 (1832). Föreningen anses redan nu giltig inför lagen, så att om någon af kontrahenterna önskar uppslag, afgöres detta af konsistorium. Fatab. 1906, s. 73.
5) motsv. UPP-SLÅ 9; anträffat bl. ss. förled i ssgn UPPSLAGS-GODS.
Ssgr: A (†): UPPSLAG-GIVANDE, -MÖSSA, se B.
B: (2) UPPSLAGS-BOK. reallexikon, encyklopedi (se d. o. 2); äv. dels oeg., om bok med digert innehåll som kan användas ss. referensverk, dels bildl., om allmänt kunnig person; jfr -litteratur, -verk o. efterslagnings-bok, hand-bok 1. De många systematiska encyklopedier, som utkommo under 17:de och förra hälften af 18:de årh., voro afsedda antingen för ungdomens undervisning eller till uppslagsböcker för de lärde. NF 4: 485 (1881). Han var en uppslagsbok och en frågebyrå för kontoret och även för arbetarna. Laurin Minn. 2: 326 (1930). Av stort värde är det ämnesregister som avslutar boken och som gör den till en bra uppslagsbok. Form 1948, s. 35. Lexikografen höll på med en geografisk uppslagsbok. Wästberg Kung. 393 (1955).
(2) -FORM. om den (vanl. oböjda) form (se d. o. I 3 b) som ett uppslagsord har i ordbok o. d. I de fall där Ordlistan vid ordens hop- och särskrifning lämnar valfrihet mellan olika skrifsätt, följes allmänt uppslagsformen. PedT 1902, s. 241.
(3) -GIVANDE, p. adj. (uppslag- 1894. uppslags- 1902 osv.) som ger uppslag. (Konstnären kan) lefva sig in i andras själslif, så att hans skildringar af diktade personligheter kunna blifva värdefullt uppslaggifvande för den psykologiske vetenskapsmannen. Schéele Själsl. 13 (1894).
(3) -GIVARE. person som ger andra uppslag l. kommer med idéer. Såsom grammatikförfattare var Almqvist produktiv och här såsom annars en mångfrestare och uppslagsgifvare. Noreen VS 1: 232 (1903).
(5) -GODS. (numera mindre br.) gammalt tågvirke som (är avsett att) slås upp; jfr gods 4 o. slå upp 16 a. Platen Glascock 1: 224 (1836). Uppslagsgods, gammalt tågvirke som sönderdelas och användes till platting, sjömansgarn, mattor m. m. Stenfelt (1920). BonnierLex. (1966).
(1 f) -KLAFF. (†) klaff (se klaff, sbst.1 1 a) på ärmuppslag (på uniform). Ett redgarnssnöre .. omkring uppslaget och uppslagsklaffen (för dem som å uniformen hafva en sådan klaff). SamlFörfArméen 5: 138 (1830). Ekstrand Karlbg 200 (1937).
(1 c) -KORT. särsk. spelt. kort som vänds upp för att ange trumffärg. Holmberg 671 (1795).
(2) -LITTERATUR. (numera bl. tillf.) referenslitteratur. Vallentin London 486 (1912). Seminariet skall vara försett med en för lärare och elever avsedd boksamling, innehållande lämplig uppslags- och studielitteratur. SFS 1919, s. 2868.
(1 g) -MASKA. (†) maska som utgör l. ingår i uppslag. I början och slutet tages 2 till af uppslagsmaskorna. Iduna 1864, s. 4. SAOL (1973).
(1 f) -MÖSSA. (uppslag- 1658. uppslags- c. 16181672 (: Manfolcks Oppslagsmyssa)) (†) mössa med uppvikt bräm (se d. o. 1 slutet) (av skinn). (Prästerna får inte bära) stackotta kappor och Hofmans Hattar, och store förargelighe skiortekraghar, och höghe opslagz myssor. KOF 1: 525 (c. 1618). På reesor må man wel bruka .. lagom upslagz myssor. KOF II. 1: 325 (1659).
(2) -ORD. ord som utgör rubrik för artikel i uppslagsbok l. ordbok o. d.; äv.: ord ur en boks titel l. innehåll som förtecknas alfabetiskt i kortkatalog l. kartotek o. d. (o. som möjliggör ämnessökning); jfr stick-ord 2. Schulthess (1885). Nordisk familjebok med supplement innehöll nära 103,000 uppslagsord. 2NF 19: 1324 (1913). Under uppslagsordet Kuckuck .. står att läsa (osv.). Arv 1953, s. 3. Det finns uppsatser som registreras under inte mindre än fyrtio olika uppslagsord i detta kartotek. Dædalus 1960, s. 112.
(3) -RIK. rik på uppslag. En uppslagsrik artikel. AB 18/10 1900, s. 2. SvLittTidskr. 1961, s. 188 (om person).
(3) -RIKEDOM~102, äv. ~200. En uppslagsrikedom och uppfinningsförmåga, som kunna bringa en att häpna. Böök 1Ess. 114 (1913).
(2) -SIDA. jfr sida, sbst. 8. SAOL (1950).
(2) -VERK. jfr -bok o. encyklopedi 2. Auerbach (1915). Efterforskningar i olika uppslagsverk gav ett säreget och mångskiftande resultat. DN(A) 24/12 1964, s. 10. Ett uppslagsverk med sober och genomtänkt typografi ger .. ett större intryck av trovärdighet. Här verkar allt mera kontrollerat och vederhäftigt. Hallberg DesktPubl. 147 (1989).
(3) -ÄNDA l. -ÄNDE. särsk. i mer l. mindre bildl. anv., om ngt att ta tag i o. börja med, utgångspunkt, idé; jfr härv-tråd 2 a. Geijer I. 4: 270 (1829). Carl försökte och släppte flera uppslagsändar, innan han hittade den rätta för sitt kinkiga meddelande. Crusenstolpe Mor. 6: 277 (1844). Du har faktiskt inte kommit med en enda konkret uppslagsända, du har ingenting som håller att ta på. Gustafsson FamF 220 (1975).

 

Spalt U 666 band 36, 2011

Webbansvarig