Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TORG tor4j, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(torff- i ssg 1594 (: torffdagh). torg (-å-, -åå-, -gh, -j) 1524 (: Torgadagh) osv. törg 15381587)
Etymologi
[fsv. torgh; jfr fd. torgh, d. torv, fvn., nor., torg; sannol. av fry. tŭrgŭ, torgŭ (motsv. ry. torg, handel), av fkyrkslav. trŭgŭ; av ovisst ursprung. — Jfr TORGA]
1) i (centrala delar av) stad l. samhälle o. d.: större, öppen, (av bebyggelse omgiven o.) avgränsad, för allmänheten (fritt) tillgänglig plats (se PLATS, sbst.1 1 a), i sht använd dels för handel (se 2), dels ss. träffpunkt l. samlingsplats, i sht för mötesverksamhet, förr äv. för offentliga förrättningar (ss. verkställande av bestraffning); stundom (i sht i sg. best.) närmande sig (l. övergående i) anv. ss. egennamn. Systemet ligger vid torget. Vi ska träffas på torget. Partiet höll möte på torget. Mat. 11: 16 (NT 1526). Läte wii mestermannen slita hwdhen aff honom på torgit. JönkTb. 157 (1547). Tisdagen talade .. (E. XIV) sielf med allmogen på torget. RA I. 2: 6 (1561). Vtj Slotzfougdens huuss på Norremalms torgh. Schück VittA 1: 181 (i handl. fr. 1648). De af Borgerskapet, som först flyttat .. (till den nya delen av Landskrona), äga frihet at anlägga sina hus wid Skepsbron, Torget eller andra ställen, som för them äro beqwämligast. PH 5: 3331 (1752; rättat efter orig.). Säg att jag bjuder dem på frukost till Ladugårdsgärdet .. men att samlingen sker i torget. Strindberg NRik. 20 (1882). Järnkramhandeln låg som förr vid stora torget snett emot rådhuset. Gyllensten Grott. 265 (1973). — jfr ALLMÄNNINGS-, MALM-, PACKAR(E)-, RÅDHUS-, SLÄD-, STADS-, STOR-, STORSTADS-TORG. — särsk.
a) i uttr. på gator och torg, förr äv. på torg och gator, sammanfattande om stads osv. öppna platser. Säkerheten l. tryggheten på gator och torg. Gå ut på gator och torg för att demonstrera. Segern firades på gator och torg. Lathundar, som gå af och an på Gator och Torg. Verelius 257 (1681). Härigenom förordnes, det alle klagomål öfwer buller, oliud och öfwerwåld, som natt eller dag sig i Stockholm på Tårg och Gator tildraga kan .. böra uptagas. PH 2: 996 (1746). De nya stadsdelspolitikerna måste lockas .. ut på gator och torg så att de får träffa vanliga människor. DN 22 ⁄ 8 1995, s. D7. Hellre färre polismästare och flera poliser på gator och torg. DN 8 ⁄ 12 2002, s. A6.
b) i mer l. mindre bildl. anv., särsk. med tanke på plats där åsikter l. tankar l. nyheter l. skvaller utbyts l. förmedlas; förr särsk. i sådana uttr. som på öppet torg, offentligt, komma på torget, bli offentligt. Hr Hårleman hemstälte om icke R(idderskapet) o. A(deln) ville gifva hvarannan parole, at hvad som i dag blifvit talt ej må komma på torget, eller för de främmande Ministrers öron. 2RARP 12: 140 (1741). Tro dock ej att jag rädes säga allt det ofvanstående äfven på öppet torg. 3SAH LV. 1: 68 (1837). Hvad man talar i enrum, höres ofta på torget. Granlund Ordspr. (c. 1880). Att vara diktare var för Strindberg detsamma som att ”kläda av sig naken på torget”, det vill säga att utan blygsel visa sig, som man är. Alving SvLittH 3: 165 (1932). Gruppen argumenterade för att moderaterna bör vara ”ett torg där borgerliga åsikter möts och utvecklas”. SvD 5 ⁄ 3 1995, s. 2. — jfr SKVALLER-TORG. — särsk. i uttr. föra (förr äv. bära l. bringa) ngt till torgs l. till torgs ngt (jfr 2 a), torgföra (se d. o. 1) ngt; i sht förr med avs. på lögn o. d.; jfr TILL I 1 g α. Therföre vthwäl dieffuulen til sina Propheter icke .. olärd åsznar, vthan .. listiga räffuar, som hans lögn mesterliga kunna föra til torgs. PErici Musæus 2: 202 a (1582). Allt hvad han under sin hittills tillryggalagda skriftställarebana bragt till torgs. ObjGästen 1829, nr 41, s. 3. Hvad som är ett så motbjudande drag hos .. (vissa) författare är den triumferande cynism hvarmed de föra sin materialistiska åskådning till torgs. Samtiden 1871, s. 375. Han var mycket fattig men han bar aldrig sin fattigdom till torgs. Stiernstedt Vollard KonsthM 79 (1938). (Partiledaren) förde .. till torgs ett hopkok av ofta motsägelsefulla populistiska idéer. SDS 17 ⁄ 8 1994, s. A2.
2) om torg (i bet. 1) (avsett l.) använt för (mer l. mindre regelbundet återkommande) handel (där varor saluförs från bodar l. stånd o. d.), marknadsplats (se d. o. 1 a) l. handelsplats (se d. o. 2); äv. närmande sig l. övergående i bet.: marknad. Stå på torget och sälja blommor. Jag köpte den på torget. Gå till l. på torget för att handla. Att ther kommer föge saltt på torgit, och .. (invånarna) förmenäs fare wtt och köpä sin berning på landett. G1R 6: 42 (1529). Effter som jag inthet Landtgods äger här i landet, utan måste köpa af torget all min nödtorfft för rede penningar. Stiernhielm (SVS) III. 1: 245 (1665). Ondt gå til Torgs vthan Penningar. Grubb 634 (1665). Alla wahror, som komma från landet in til salu, skola til stadens torg och hamnar föras, och ej annorstädes säljas. HB 4: 5 (Lag 1734). Jag begaf mig till torgs i staden och gjorde mina små uppköp af mjölk och kött. Wallin Bref 91 (1847). I den stora staden inträffade en stor händelse första torsdagen i varje månad: marknaden eller torget. Suneson GGrund 122 (1926). Torget som marknadsplats ligger alltid vid en kommunikationsled. FinT 1955, s. 213. — jfr BOSKAPS-, FISK-, GRÖNSAKS-, HÄST-, HÖ-, KÅL-, KÖTT-, MARKNADS-, SALT-, SALU-, SKRÄP-, SLAKTAR(E)-, SLAV-, SPANNMÅLS-TORG m. fl. — särsk.
a) i uttr. föra (förr äv. bringa) ngt till torgs l. till torgs ngt (jfr 1 b slutet), torgföra (se d. o. 2) ngt; förr äv. i mer l. mindre bildl. anv., med personobj.; jfr TILL I 1 g α. Doch vtaff bönderne som föra Maltt korn eller miöll till torgx . tagis jnted vtaff. G1R 7: 145 (1530). At en Tull och Accijs gifwas måtte aff alle ätelighe, slijtelighe och förnötelighe Wahrur, som föres til Tårgz och Marknat. Stiernman Riksd. 755 (1622; rättat efter orig.). Sin wackra Dotter, den kunde han föra til torgs när han wille. Kling Spect. O 3 b (1735). Oanvändbara behållningar (av jordbruksprodukter), som ingen mångslöjd eller industri kan bringa till torgs under remunererande priser. Wingård Minn. 7: 42 (1848). (Företagets) affärsidé är inte .. att föra till torgs egna produkter utan att sälja produktkoncept. DN 23 ⁄ 10 1997, s. A2.
b) (†) i vissa uttr.
α) komma till torgs, om vara l. produkt o. d.: försäljas l. utbjudas till försäljning (på torg). HSH 6: 114 (1658). Amiralitets Staten i Carlscrona klagar, at the icke kunna få tilhandla sig the til torgs inkommande waror. PH 6: 4513 (1757; rättat efter orig.).
β) befinna sig l. stå ledig på torget, vara arbetslös l. sysslolös; jfr LEDIG, adj.2 9. Vid tretio års ålder befann han sig ledig på torget med en titel hög nog för hans år, men utan något arbete att mätta sin verksamhetslust och sin ärelystnad med. Lundegård Prins. 3 (1889). (Då hans) sista själfständiga företag, upphört, och han åter stod ledig på torget, öfverlämnade (osv.). Schück o. Warburg 2LittH IV. 1: 158 (1915).
γ) stå till torgs, om tillfälle l. möjlighet: föreligga, stå till buds (se BUD 3 a). Försumma de detta tillfället, så må det gå, som det will .. En annor tid står det ej till torgs. Linné Bref I. 2: 46 (1745).
δ) gå på torget, bjuda ut sig. Hr Præsul säger, att hon sägz forr willia gå på torget, än taga .. (sin impotente man) igen. HärnösDP 1693, s. 31.
3) (†) om plats l. utrymme påminnande om torg (i bet. 1).
a) om vid gruvöppning l. hytta belägen plats (avsedd l.) använd för uppläggning av malm l. kalksten o. d., malmtorg (se d. o. 2). NoraskogArk. 4: 101 (1691). Limen .. togs direkt från .. upplagsplatsen, som man .. anordnat på en särskild terrass, ett torg intill hyttbyggnadens mittelparti. Gödel BergsmL 53 (1937; om förh. på 1870-talet). jfr GRUV-TORG.
b) om utrymme på örlogsfartygs batteridäck. ExFlott. § 35 (c. 1740). Mittskeps uppå the ledige Torgen fasthäftas stora kulringar af tiockt Tågwärke, hwaruti en quantitet kulor blifwa inlagde. PH 5: 3448 (1752; rättat efter orig.).
Ssgr (i allm. till 2): A: TORG-AVGIFT~02 l. ~20. avgift för rättighet att bedriva handel på torg; jfr -penningar o. stånd-avgift, torgplats-avgift. SFS 1826, SärskBl. s. 97.
-BALJA. (förr) om (av torgförsäljare använd) stol med innesluten värmekälla som till formen påminde om en balja; jfr balja, sbst.2 1. RedNordM 1911, s. 30. Torgbalja, en kubbstol med lock i sitsen, vilken uppvärmdes med fyrfat. Fatab. 1958, s. 100.
-BESÖK. (numera bl. mera tillf.) jfr besök 2. MinnGPrästh. 5: 163 (1929).
-BOD. [fsv. torghbodh] (numera i sht i skildring av ä. förh.) salubod på torg; jfr bod, sbst.1 3, o. -stånd. BoupptVäxjö 1776.
(1) -BRUNN. brunn på (l. vid) torg. DA 1793, nr 149, s. 3.
-DAG. (torg- 1526 osv. torga- 1524. torge- 1580. torgs- 15301628) [fsv. torghdagher, torgsdagher] (vecko)dag då torghandel förekommer, marknadsdag; förr särsk. om sådan av myndighet fastställd dag, särsk. i uttr. rätt torgdag (se rätt, adj.2 1 g). (De har haft) frihet och priuilegia, så at the måga haffua Torgadagh hwar lögerdagh. G1R 1: 214 (1524). Bönderne måge hwar lögerdag komma till köpstadz och der köpe och sälie, hwad the hafwe behof, effter som i andre köpstäder på rätte torgdager skee pläger. PrivSvStäd. 4: 25 (1593). Då .. (slaktaren) på torgdagarna stod i sitt stånd på torget, salubjöd och styckade sitt kött, övergöt han (osv.). Nilsson HistFärs 10 (1940). jfr landt-, månads-, stor-torgdag.
-DAGS. (torg- 1939 osv. torgs- 1843) (numera bl. mera tillf.) torgtid. Omkring torgsdags .. eller mellan kl. 10 till 12. Palmblad Fornk. 1: 228 (1843). SAOL (1998).
-DRAGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) (mans)person som (yrkesmässigt) transporterade varor till torg; jfr dragare 2 a. YrkesförtArbFörmedl. 28 (1936).
-FOGDE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) torgvakt (se d. o. 2); jfr fogde 4. Om ordningen, att bönderne medh sit godz moste stå på torget, skulle torgfougden medh dee andre vpsynessmän hafwa granna acht och inseende medh. BtÅboH I. 13: 213 (1638).
((1,) 2) -FOLK. sammanfattande om personer som uppehåller sig l. brukar uppehålla sig på torg; i sht om torgförsäljare; jfr folk 3 h. Carlstedt Her. 1: 332 (1832).
-FRU. (numera bl. tillf.) kvinnlig torgförsäljare. Lundin NSthm 7 (1887). Östergren (1958).
-FÖRA, -ing. (torg- 1683 osv. torgs- 1800)
1) till 1 b: (offentligt) redovisa l. framföra l. ge uttryck för (ngt, särsk. uppfattning l. tanke l. erfarenhet o. d.); (offentligt) visa l. framhålla l. framhäva (känsla l. egenskap l. förhållande o. d.); jfr torg 1 b slutet. Leijonhufvud Minnesant. 361 (1843). Jag torgför ej mitt hjertas lust och qval / Att skrynklas ned af obekanta händer. Snoilsky Son. 5 (1871). Han kunde .. aldrig trifvas på dessa gator och torg, som voro liksom gjorda för torgföring af de yttre tecken, hvilka angåfvo stigande eller fallande på den orimliga sociala skalan. Strindberg TjqvS 2: 25 (1886). Den renodlat defensiva doktrin som under slutet av 1980-talet torgfördes av sovjetiska militärer och diplomater. Agrell VälorgNederl. 170 (1990).
2) till 2: saluföra (ngt) (på torg); numera i sht i oeg. anv., övergående i bet.: lansera l. sälja (se sälja, v. 6); förr företrädesvis i p. pf. l. ss. vbalsbst.; jfr -försel o. torg 2 a. (En torgfogde) som om torgförandet hafwer tilsyn. HalmstDomb. 1: 197 (1683). (Kapitalisten söker sin ersättning hos) förbrukaren af hans förfärdigade eller torgsförda product. Holmbergsson Sartorius 209 (1800). För alla fiskslag, hvilka det är möjligt torgföra lefvande, bör köparen också fordra detta. Langlet Husm. 332 (1884). När jag kör i Europa funderar jag ofta på hur man torgför kultur, sevärdheter och regionala specialiteter. KvällsP 14 ⁄ 7 2000, s. 4.
-FÖRSEL. (†) torgförande (se -föra 2). SundhetscollBer. 1853, Bih. s. 285. Att i Gäfle .. torgförsel (av trädgårdsalster) enligt uppgift .. inskränker sig till litet frukt. SvTrädgFT 1902, s. 91.
-FÖRSÄLJARE. (manlig) försäljare (vid salustånd) på torg; jfr -folk, -fru, -gumma, -handlare, -handlerska, -käring, -madam, -månglare, -månglerska, -ruka o. torgare. PT 1917, nr 121 A, s. 4. De lokala skattemyndigheterna verkar inte sköta kontrollen av torgförsäljarna och skattefusket brer ut sig. Expressen 20 ⁄ 9 1993, s. 30.
(1) -GRUFF. (†) bråk l. ”gruff” (se d. o. 2) på torg. SD(L) 1895, nr 308 A, s. 4. Rydin Minn. 327 (1929).
(1) -GUD. (†) gud som tänks råda över torg. Carlstedt Her. 2: 201 (1833; om Zeus).
-GUMMA. (vard., numera ofta skämts. l. smeksamt) kvinnlig torgförsäljare; jfr gumma, sbst.1 1 c. TT 1891, s. 240. Det skulle hufvudsakligen vara torggummor, som bedrefvo denna (cigarrett)smuggling. GHT 1897, nr 264 A, s. 3. Ryska torggummor .. överlever den mest galopperande inflation tack vare sina träkulor. Expressen 25 ⁄ 2 1994, s. 11.
(1, 2) -HALL. (om ä. utländska förh.) om hall (se hall, sbst.2 7) påminnande om torg; särsk. om sådan hall avsedd l. använd för handel, saluhall. I basilikor och torghallar .. använde romarne den grekiska kolonnbygnaden. Upmark Lübke 187 (1871). (I London) finnas väldiga torghallar, var och en avsedd för sin särskilda artikel: fisk, kött, grönsaker o.s.v. Rönnholm EkonGeogr. 241 (1907).
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 b) som idkas på torg; jfr -kommers. 2RARP 15: 389 (1747). Till de lägsta formerna af minuthandel hör torghandeln af vanliga lifsmedel och dylikt, hvilket ej sker i butiker, utan i öppna stånd eller från vagnar. EkonS 2: 418 (1899).
-HANDLA. göra inköp på torg (i sht av matvaror); särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.; jfr torga 1. Den köpande befolkningen .. liknar alla andra svenska städers torghandlande folk. Bremer Sjelfbiogr. 2: 34 (1855). Pappa, som sannerligen inte brukade torghandla. Barndomsh. 169 (1947).
-HANDLARE. (manlig) torgförsäljare. Att samtlige borgenärerne i Torghandlaren Johan Alfred Anderssons .. konkurs blifvit .. kallade att .. sina fordringar bevaka; kungöres härmed. PT 1892, nr 21 B, s. 4. Som vanligt handlade hon lite frukt av torghandlaren på vägen till stationen. Expressen 11 ⁄ 9 2004, s. 26.
-HANDLERSKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) kvinnlig torgförsäljare. PT 1892, nr 133 B, s. 2. Stockholms Rådstufvu-Rätt har beviljat offentlig stämning å aflidna Torghandlerskan Kristina Catharina Näsströms borgenärer. PT 1898, nr 95, s. 4.
(1) -HÖRN. jfr hörn 1 b. JönkTb. 153 (1546).
-INSPEKTÖR. (förr) jfr inspektör. SvD 8 ⁄ 12 1916, s. 9.
-KASSE, förr äv. -KASS. kasse (se kasse, sbst.3 2) avsedd för l. använd till att bära l. transportera på torg inköpta (mat)varor i; jfr -korg, -väska. BoupptVäxjö 1886. Knytning af nät till s. k. torgkassar .. (har) bedrifvits i arbetsstugorna. Hierta-Retzius ArbStug. 119 (1897). Eftersom (bistro)maten uppstått ur behovet att göra det mesta möjliga av det som ryms i torgkassen behöver inte hushållskassan ansträngas särskilt mycket. DN 12 ⁄ 4 2001, s. D12.
-KOMMERS. jfr kommers 2 o. -handel. Schück o. Warburg 3LittH 8: 164 (1949). Torgkommersen är livlig och lockar besökare också från andra delar av stan. DN 20 ⁄ 7 1998, s. C1.
-KORG. jfr korg 1 o. -kasse. AB 9 ⁄ 12 1869, s. 4. Mathilda hade fått en torgkorg, en rund brun korg med ljusa kanter, locket hade samma ljusa kanter. Kræmer Brantings 12 (1939).
-KÄRING. (vard.) (äldre) kvinnlig torgförsäljare; ofta med nedsättande bibet., särsk. i sådana uttr. som gräla l. skrika l. skälla som en torgkäring l. som torgkäringar, gräla osv. högljutt o. offentligt. WoJ (1891). Vi (lade) till utanför järnvägsbron .. och sålde skäddan och horngäddan till torgkäringarna. Hasslöf SvVästkustf. 399 (1949). Vi skällde som torgkäringar på varandra. Expressen 16 ⁄ 5 2001, s. 6.
-KÄRRA. jfr kärra 1 o. -vagn o. salu-kärra. Lagerlöf Körk. 48 (1912).
-KÖP. (torg- 16241872. torgs- 1624) [fsv. torgha köp, torghköp, torgs köp] (numera föga br.) köpenskap l. handel som äger rum på torg. BtÅboH I. 2: 73 (1624). SvTyHlex. (1872).
-MADAM. (numera mer l. mindre skämts. l. i skildring av ä. förh.) kvinnlig torgförsäljare; jfr madam 3 d. Bremer Brev 3: 269 (1853). Om vintrarna .. kunde mitt i ett samkväm, där hon vanligtvis själv var den ”spirituellaste” .. gatflickan och torgmadamen spritta till i henne. Krusenstjerna Pahlen 5: 142 (1933). Tuffa danska unga torgmadamer med hesa kråkröster ropar ut reapriser i munnen på varandra. Expressen 4 ⁄ 5 1996, s. 3.
-MARKNAD. (torg- 1589 osv. torgs- 15711659) marknad på torg; förr särsk. om enskild marknad (se d. o. 1), motsatt: fri marknad. LPetri KO 47 a (1571). En torgmarknad är här hwarje wecka. Palmstedt Res. 5 (1778). Festivalområdet kommer att bjuda på allt från torgmarknad till amerikansk femkamp. GT 25 ⁄ 6 1999, s. 4.
-MÅNGLARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) (manlig) torgförsäljare. WoH (1904).
-MÅNGLERSKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) kvinnlig torgförsäljare. Det var en torgmånglerska, som styrde opinionsyttringarna (vid folkrepresentationens överläggning). Hedin Rev. 109 (1879).
-MÄSTARE. (förr) torgvakt (se d. o. 2). Linc. C 7 a (1640). En torgmästare, som var i färd med att ta upp avgiften för torgutrymmet. SvD(B) 1947, nr 196, s. 3.
(1) -MÖTE. möte (se d. o. 6) på torg. (Politiska) Torgmöten slår ut traditionella föredrag och internmöten. SvD 21 ⁄ 2 1973, s. 3.
-PENNINGAR, pl. (numera bl. i skildring av ä. förh.) torgavgift; jfr stånd-penningar 3. BtÅboH I. 10: 194 (1690). Torg Penningar för sådane vahror som föryttras på Torget. Sundelius NorrköpMinne 79 (1798).
-PLATS. (torg- 1626 osv. torge- 1648. torgs- 15831730)
1) till 1 (b), 2: (plats för) torg; förr särsk.: marknadsplats; äv. bildl.; jfr plats, sbst.1 1 a, o. -stad 1. PrivSvStäd. 3: 452 (1583). Bönfaller Almogen underdånigst om frihet at obehindrade få handla och wandla på sin egen Torgplats i Nora Stad. Bergv. 1: 604 (1720). Nybom SDikt. 2: 437 (1842, 1880; bildl.). Bygården ligger runt en liten torgplats där det finns plats för umgänge och aktiviteter av olika slag. RenFramt. 155 (1988).
2) till 2: plats (för salustånd l. försäljning) på torg; jfr plats, sbst.1 2. WoH (1904). Inga problem att hyra ut torgplatser i Stockholm. DN 19 ⁄ 5 2003, s. A7. Ssg (till 2): torgplats-avgift. torgavgift. UNT 3 ⁄ 7 1934, s. 3.
-POLIS. (förr) jfr polis, sbst.1 2, 3. Nordström Samh. 1: 301 (1839; om polismyndighet). Gossen Andersson, som var son till en torgpolis å Östermalmstorg. SD(L) 1897, nr 266 B, s. 1. Östergren (1958).
-PRIS. (varas) pris på torg l. vid torghandel; förr äv. i utvidgad anv.: marknadspris. PH 8: 293 (1766; läst i orig.). Med torgpris menas här det pris, som .. upkommer genom concurrents af köpare och säljare. Holmbergsson Sartorius 10 (1800). Tidningen hade jämfört torgpriserna på sjutton produkter i sju städer. Hufvudstadsbl. 21 ⁄ 7 2002, s. 4.
(1) -PUMP. (i sht förr) jfr pump, sbst.1 1. Kullberg Portf. 83 (1842).
-ROND. rond (för inköp) på torg. Schulze BöndSvFinl. 255 (1935). Efter avslutad torgrond kan man njuta av solen på utekaféerna på torgets högra sida. DN 12 ⁄ 11 1995, s. C14.
-RUKA. (torg- 1769. torge- c. 1720) (†) om kvinnlig torgförsäljare; jfr ruka, sbst.1 6. Risell Vitt. 480 (c. 1720). (I Paris) pudrar sig alt hvad lif och anda äger, ända til torg-rukor och arbets-karlar. Wallenberg (SVS) 1: 138 (1769; uppl. 1998).
(1) -RUM. jfr rum, sbst.3 3. Josephson Rom 88 (1926). (Det handlar) om att ge marken ny beläggning och att göra torgrummet synligt med en genomtänkt belysning. DN 17 ⁄ 1 2002, s. B2.
-RÄTT. (förr) rätt(ighet) (för stad o. d.) att ha (salu)torg; jfr rätt, sbst.2 4. Fatab. 1934, s. 70.
(1) -SJUKA. (†) torgskräck. Sin blyghet, som nästan ådragit honom den sjukan agorafobi eller torgsjuka, och som yttrade sig i fruktan att gå öfver öppna platser, gjorde han våld på. Strindberg TjqvS 2: 116 (1886). Lindskog Bokslut 142 (1949).
-SKJUTS. (förr) skjuts (se d. o. 3) till l. från torg. Lagergren Minn. 1: 147 (1922).
-SKRIVARE. (förr) jfr skrivare 2 a. HovförtärSthm 1635 B, s. 408.
(1) -SKRÄCK. agorafobi; jfr -sjuka, -svindel. Tvångstankesjukdomen i alla dess gestaltningar: räknesjuka, torgskräck, grubbelsjuka o. s. v. Herrlin Snille 31 (1903). Han ansattes av torgskräck och var tidvis rädd för att gå utanför huset. DN 22 ⁄ 5 2002, s. B3.
-SMÖR. (numera föga br.) (på torg salufört) lantsmör; jfr bond-smör. ÖgHushSällskH 1885, s. 71. EkonT 1900, s. 461.
-STAD. (torg- 1678 osv. torgs- 1580)
1) (†) till 1, 2: torgplats (se d. o. 1); jfr stad, sbst.1 3 d. (Det är förbjudet att sälja varor längs vägen,) vthan at the skole sökie först til städerne på torgzstäder och ther vppenbarlighen sälie sitt godz. PrivSvStäd. 3: 404 (1580).
2) (i sht förr) till 2: stad (se stad, sbst.2 1) med torg(rätt). Torg-Staden Eneköping. Sylvius EOlai 218 (1678).
-STÅND. salustånd på torg; jfr stånd, sbst.1 10, o. -bod. BoupptVäxjö 1790. Torgstånden dignar av äpplen just nu. DN(A) 1957, nr 286, s. 24.
(1) -SVINDEL. (†) torgskräck; jfr svindel, sbst.2 1. Gadelius Tvångst. 81 (1896). 2NF 33: 616 (1922).
-TID. tid då torghandel inleds l. pågår; numera i sht i pl.; jfr -dags. Löfgren TenngjH I. 3: 180 (i handl. fr. 1761). Först ungefär vid torgtiden lät han anfallet taga sin början. Carlstedt Her. 3: 183 (1833). Torghandlarna är både nöjda och mindre nöjda med de nya torgtiderna. Hufvudstadsbl. 18 ⁄ 4 2002, s. 5.
-UPPKÖP~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) köp (av varor) på torg. Langlet Husm. 56 (1883). Jungfru, fullkomligt kunnig i matlagning och torguppköp .. söker plats .. i mindre familj. GHT 1895, nr 201 A, s. 3. Östergren (1958).
-VAGN. vagn för transport (av varor) till (l. från) torg; äv. om sådan vagn använd ss. salustånd; jfr -kärra o. salu-vagn 1. Aldén Getapul. 80 (1883). (Hon) har sålt blommor från torgvagnen .. i flera år. DN 14 ⁄ 12 1994, s. D10.
-VAKT.
1) (förr) till 1 (, 2), om truppstyrka med uppgift att hålla vakt på l. vid torg; äv. abstr., om vaktpass l. vakthållning av sådan truppstyrka. (Artilleriregementet bör kunna) förrätta alla the ordinarie kongs- ock tårgvachterna. 2RA 1: 288 (1723; läst i orig.). I händelse av eldsvåda .. kunde .. icke påräknas mer än 7 à 8 man av garnisonen vid Södermalms torgvakt. Staf PolisvSthm 18 (1950).
2) till 2: person som (yrkesmässigt) administrerar o. övervakar torghandel; jfr -fogde, -mästare. Man (kan) se torgvakten .. gå runt i spetsen för en bönfallande svärm försäljare, som tigger om torgplats. GbgP 25 ⁄ 10 1992, s. 25.
-VARA. vara som saluförs (l. brukar saluföras) på torg. Fischerström 4: 423 (c. 1795). Under 1800-talet blev köksväxterna en viktig torgvara. LantbrABC 138 (1980).
-VÄSKA. jfr -kasse. Freja 1886, s. 67. Färgstarka flätade torgväskor av plast. DN 20 ⁄ 5 2000, LördagSöndag s. 21.
B (†): TORGA-DAG, se A.
C (†): TORGE-DAG, -PLATS, -RUKA, se A.
D (†): TORGS-DAG, -DAGS, -FÖRA, -KÖP, -MARKNAD, -PLATS, -STAD, se A.

 

Spalt T 2031 band 35, 2006

Webbansvarig