| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TORFTELIG, adj.; adv. -A (Stiernhielm Fateb. Föret. 3 a (1643), Serenius (1741)); -EN (Thyselius HdlReform. 2: 226 (1544), VDAkt. 1676, nr 18).
(†) behövlig, erforderlig; gagnelig, tjänlig; jfr TORFTIG 2. Törffthelighe goode rad. G1R 2: 56 (1525). Om städerne .. förtaga oss salt, humbla, kläde, och andra torffteliga varor, the landit icke väl kan vara forutan .. råde vij (osv.). G1R 5: 234 (1528). Förlänendis oss en torfftelig och tijmelig wäderleek. Thyselius HdlReform. 2: 226 (1544). Effter th(et) är een så farligh och skadeligh ting m(ed) falsk lärdom .. wilia trogna förmaningar och torfftelighit straff, her storliga wara aff nödenne. LPetri KO 5 a (1561, 1571). Så många Sågar (skulle) blifwa beståendes, som til Allmogens torfteliga näring och utan skogarnes äntelige ruinerande tålas kunna. HC11H 13: 51 (1697). Serenius (1741).
Spalt T 2029 band 35, 2006