Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STETTINER- steti3ner~ l. med mer l. mindre genuint tyskt uttal, ssgsförled.
Etymologi
[av t. stettiner-, ssgsform till STETTIN, det tyska namnet på staden SZCZECIN i det nuv. Polen. — Jfr STETTINER, STETTINSK, STETTINSLÄRFT]
som bor i l. härrör från l. tillhör l. avser staden Stettin (Szczecin).
Ssgr: STETTINER-BRÖD. (förr) om ett urspr. från Stettin kommande slags bröd l. om ett slags bröd tillverkat av mjöl importerat från Stettin. Hon (hade) glömt köpa lilla Emmas smörbröd, Eurydikes kryddskorpor och sitt eget stettinerbröd uppe i Järvamagasinet. Lidman HusFrökn. 35 (1918). Fatab. 1965, s. 147 (om förh. i Sthm c. 1900). —
-KLÄDE. (förr) om ett slags (icke närmare känt) från Stettin utfört l. i Stettin tillverkat kläde (se d. o. I 1) l. om kläde av sådan typ. Stettiner kläde brukas af allmogen til drängkappor. Nyrén KlädFabr. 8 (1783). —
-ÖL. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) i Stettin tillverkat öl (l. öl av sådan typ). Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 104.

 

Spalt S 11531 band 30, 1989

Webbansvarig