Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOSSE sωs3e2, äv. sos3e2, m.//(ig.); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[kortform av SOCIALIST (o. SOCIAL-DEMOKRAT)]
(ngt vard.) socialist; företrädesvis o. i fråga om nutida förh. i Sv. bl. om socialdemokrat. Puck 1905, nr 2, s. 2. Den avrustning, den nedskrotning av vårt försvar, vår ärorika här och vår en gång stolta flotta, som landsförrädare och sossar och sovjetdrängar vill pracka på Sverge. Hellström Lekh. 484 (1927). Nu väldigt striden blossar / hos bondeförbund och hos sossar, / i Lindmans och Ekmans parti. Fjelner TypTeckn. 22 (1930). SvD(A) 1931, nr 285, s. 3 (om förh. i Engl.). Sossar tar inte emot ordnar. SocDem. 1943, nr 12 A, s. 18. Vi tycker hon (dvs. dottern) ska rösta på sossarna. Vi 1976, nr 38, s. 17.
Ssgr (ngt vard): SOSSE-ARISTOKRAT. jfr aristokrat 2, 3. Hedberg Upp 26 (1968).
-BLAD. sossetidning. SvD(B) 1947, nr 66, s. 4.
-FRÄLST, p. adj. om person: som är blind anhängare av socialdemokraterna; om åsikt o. d.: som tyder på blind tro på socialdemokratin. Hans ensidigt sossefrälsta teoretiska inställning. UNT 1932, nr 11243, s. 3.
-HÅLL. i uttr. från sossehåll, från socialisternas l. (o. i fråga om nutida förh. i Sv. bl.) socialdemokraternas håll (se håll, sbst.1 VII 1 c β). NordT 1915, s. 542.
-LÄGER. särsk. i sg. best., om den socialdemokratiska rörelsen i Sv., socialdemokratin. NordT 1915, s. 539.
-TIDNING. SAOL (1950).
Avledn. (vard., tillf.): SOSSA, f. socialistisk l. (o. i fråga om nutida förh. i Sv. bl.) socialdemokratisk kvinna, sossekvinna. AP 1954, nr 231, s. 5. DN 1967, nr 280, s. 19.
SOSSERI, n. om socialdemokratiskt politiskt maktinnehav l. socialdemokratisk politik o. d. SvD 1970, nr 240, s. 10.
SOSSISK, adj. socialistisk. Laurin LivKonst 339 (1932).

 

Spalt S 8970 band 29, 1982

Webbansvarig