Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SORBERA -e4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr t. sorbieren, eng. sorb; retrograd bildning till ABSORBERA o. ADSORBERA, upptaga i ytan (2NF 1: 197 (1903)), motsv. t. adsorbieren, eng. adsorb); jfr dock äv. lat. sorbere, uppsuga, svälja. — Jfr SORBAT, SORBEND, SORBENS, SORBENT, SORBET, SORPTION]
(i fackspr., i sht kem.) om vätska l. om fast ämne: (inuti l. i ytan) uppsuga (gas resp. gas l. vätska l. fast ämne). TMatFysKemi 1922—23, s. 25 (i p. pr., om ämne). ForsknFramst. 1970, nr 3, extrabl. 1.

 

Spalt S 8900 band 29, 1982

Webbansvarig