Publicerad 2001   Lämna synpunkter
SÅS 4s, r. l. m. (Palmchron SundhSp. C 3 b (1642) osv.) ((†) f. Manderström Rimlex. 289 (1779), Dalin (1871); n. Linné Öl. 10 (1745: tobaks-sås), Trozelius Rosensten 206 (1752)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(sauce (-s, -se) 17441936. sous 1642. såes- i ssg 1684. sås (-åh-) 1745 osv. såss- i ssg c. 1760)
Etymologi
[jfr d. sovs, t., eng. sauce, nl. saus; av fr. sauce (se SALSA). — Jfr SOST]
1) om mer l. mindre tjock vätska avsedd att göra mat mer välsmakande; särsk. om i sht salt sådan vätska tillredd av sky l. spad från kött l. fisk l. fågel; äv. om söt sådan vätska, i sht tillredd av fruktsaft; äv. om vätska erhållen ur kött o. d. vid stekning, sky. Laga en god sås. Ta lite mera sås! Är såsen tillräckligt varm? Vill du ha såsen på köttet? Vit l. brun sås. Stark l. mild sås. Sötsur sås. Varm l. kall sås. Lägg upp fisken i en karott och slå såsen över! Palmchron SundhSp. C 3 b (1642). Han .. stod uti kiöket brede wid Spisen, til at giöra en Sauce uti Stekepannan. Lagerström Bunyan 3: 111 (1744). Hummer, stufwad med hwit sås .. en sås (göres) af sammanfräst smör och mjöl, söt grädda .. socker, muskotblomma och rifwet citronskal .. såsen afredes med några äggulor. SvKock. 78 (1837). Sås till frikassé. Högstedt KokB 271 (1920). Ofta blandar man grönsaker med majonnäs eller någon annan god, kall sås. StKokb. 113 (1940). (Sv.) Sås .. (t. ex. köttet serveras i sin egen) (eng.) juice. Harlock (1944). En marsipan- och kanelparfait med sås av fläderbär. DN 7 ⁄ 2 1987, På stan s. 5. — jfr ARRAKS-, BERLINER-, CHOKLAD-, DILL-, FISK-, HOLLANDÄS-, KARAMELL-, KÖTT-, LÖK-, MADEIRA-, MURKEL-, PEPPARROTS-, RÄK-, RÖDVINS-, SAFT-, SENAPS-, SKARP-, SKUM-, SMÖR-, SOJA-, VANILJ-SÅS m. fl. — särsk. kok. i förb. med adjektivisk bestämning. särsk.
α) i uttr. holländsk sås, se HOLLÄNDSK b.
β) i förb. med kort, se KORT, adj. 1 o γ.
γ) i förb. med lång, se LÅNG 1 o δ.
δ) i uttr. stor sås, sås vanligtvis utgörande grundbeståndsdel, grundsås för vidare tillredning. De så kallade stora såserna, grundsåserna, som bestå af en starkt koncentrerad köttmust. Hagdahl Kok. 222 (1879).
2) i utvidgad anv. av 1.
a) (i fackspr.) om vätska som beretts för att höja smak o. arom på tobak. ArbStat. A 2: 65 (1899). Af stor vikt för snusets beskaffenhet är såsen, hvilken i hög grad varierar för olika sorter. TT 1899, Allm. s. 244. Innan tobaken skäres i skärmaskinerna, undergår den vanligtvis fuktning med särskilda såser. HandHantv. Hand. 7: 168 (1939). — jfr TOBAKS-SÅS.
b) (om mer l. mindre tjockflytande) grumlig vätska l. sörja. Jag .. bortförde al den goda jorden .. präcipiterad af den sauce, som år från år .. flutit från ladugården. JLeche (c. 1760) i LAHT 1897, s. 79. Bronseringsmetoder .. 1 del vatten, 1 del Svafvelamonium och fin pulveriserad Jernoxyd röras till en tunn sås. MeddSlöjdF 1892, s. 100. Regnet dröp ned .. och blötte upp marken till en avredd sås av lera och jord. Blomberg Överg. 206 (1915). Han tänkte inte bli en fet och hårig gubbe som klev omkring med sås i kalsongerna. Jersild BarnÖ 107 (1976).
3) (†) saft (se d. o. 1). Såset af wåra gemene Plommon litet kokta drickes uti hetsiga febrar. Trozelius Rosensten 206 (1752).
4) mer l. mindre bildl. av 1, om ngt abstrakt som påminner om (aptitlig) sås, särsk. dels om ngt som ger krydda l. smak åt berättelse l. framställning, dels om berättelse osv. som är trög l. jolmig o. d. (De män som anförtros ungdomens undervisning) borde .. för all ting tillse, at ingen smäde-skrift måtte utspridas, som ej stufvar Lögnen med en Sauce af bitterhet och galla, tjenlig at reta allmänhetens smak. Creutz i VittArbSamhSthm 1: 158 (1759). (A. Nordenskjölds ”Oneiromantien”) innehåller .. en slags Encyclopedie af alt hvad de ypperste dårar drömt .. och nu börjat at upstufvas med Sauce à la Svedenborg. Kellgren (SVS) 5: 229 (1789). I alla .. (författaren M. J. Crusenstolpes) rätter war det aldrig det solida, sjelfwa substancen, utan saucen, som utgör hufwudsaken. SvLittFT 1838, sp. 614. Jag .. tänkte att andra föräldrar kunde ha glädje av min historia. Det blev ett slags dokumentär sås om hur det är att förlora ett barn. Alfvén Glädjen 23 (1979).
Ssgr (i allm. till 1): A: SÅS-BRUN. som har samma mellanbruna färg som (viss typ av) sås. Blek och trött hade han stått i den såsbruna, dammiga hörsalen (på disputationsdagen). Lundagård 1922, nr 4, s. 15.
-FLÄCK. fläck av sås (t. ex. på kläder l. duk). Siwertz JoDr. 363 (1928). Lägg inte kniven där. Det blir ju en såsfläck på duken. Gustaf-Janson KungVank. 254 (1963).
-KANNA. jfr kanna, sbst.2 1 b, o. -skål. En full såskanna, hvars innehåll han tömde över steken i fickan. Hallner PysGubb. 73 (1920).
-KASTRULL. kastrull att koka sås i. BoupptVäxjö 1807.
-KITTEL. (utom i skildring av ä. förh. numera mindre br.) jfr kittel, sbst. 1. VDAkt. 1684, nr 111.
-KOCK. kock med uppgift att laga sås; jfr -mästare 2. (Fr.) Saucier, el. Maître saucier .. (sv.) Såskock. Holmberg 2: 732 (1795).
-KOPP.
1) (numera mindre br.) kopp för servering av l. innehållande sås. BoupptVäxjö 1781. Därs. 1898; jfr SAOL (1998).
2) [delvis till såsa, v.; jfr såsa, v. 2, 6, såsig 1 b, 2 o. EHellquist i SoS 1916, s. 65] (vard.) bildl.
a) (numera mindre br.) person som sölar ner sig. Figge målade ner sig både fram och bak och fick heta ”såskopp”. Nordensvan Figge 16 (1885). Björkman (1889).
b) sölig person. (Sv.) såskopp .. (eng.) slowcoach; slug. Björkman (1889). Förhärdade såskopp, tänkte jag, skall vi förlora vår enda ko för din slöhets skull! Ahlqvist Gotlänn. 111 (1945).
-MÄSTARE.
1) (†) till 2 a: person som i tobaksfabrik yrkesmässigt övervakar o. har ansvar för såsberedning. DA 1793, nr 57, s. 4.
2) (numera mindre br.) till 1: såskock. (Rådjurssåsen) kräver som alla specialsåser .. ett gott handlag av såsmästaren. Randel KällKök 212 (1928).
-PANNA. jfr panna, sbst.1 1, o. -kastrull. Låt smör och litet miöl fräsa tilsammans uti en sauce-panna. Warg 87 (1755).
-POTTA. (numera mindre br.) jfr potta, sbst. 1. Koppar .. 2ne små Såhs pottor. BoupptVäxjö 1784. Därs. 1843.
-RING. särsk. på bordsduk: ring (se ring, sbst.1 3) från såsskål o. d. som sölats ner av sås. Brödsmulor, fläckar av tomatsås och runda bruna såsringar. Alving Postgate Döm. 58 (1945).
-SIL. sil att använda vid såsberedning. Langlet Husm. 848 (1884).
-SKED. sked att servera sås med; jfr -slev. BoupptVäxjö 1815.
-SKÅL. (sås- c. 1760 osv. såse- 1852) skål för servering av l. innehållande sås; jfr -kopp 1, -snipa, -snäcka, -spilkum, -terrin. SvKulturb. 7—8: 80 (i handl. fr. c. 1760). En blank gräddsås som var så tjock att skeden nästan kunde stå för sig själv i såsskålen! Krusenstjerna Fatt. 4: 476 (1938).
-SLEV. slev att servera sås med; jfr -sked. BoupptVäxjö 1767. Servera drycken (Orange blossoms) med såsslev i cocktailglas. StKokb. 540 (1940).
-SNIPA. jfr snipa, sbst. 3, o. -skål. BoupptVäxjö 1801.
-SNÄCKA. (numera mindre br.) jfr snäcka, sbst.1 4, o. -skål, -snipa. Almqvist Hind. 2 (1833).
-SPEGEL. spegel (se d. o. 2) av sås (smakfullt) upphälld på tallrik l. serveringsfat o. d. SDS 17 ⁄ 2 1987, s. 16.
-SPILKUM. (numera mindre br.) jfr spilkum o. -skål. ÖoL (1852). SvD 2 ⁄ 10 1921, s. 9.
-TERRIN. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -skål. DA 1824, nr 249, Bih. s. 1. Kulturen 1979, s. 25.
B (†): SÅSE-SKÅL, se A.
Avledn.: SÅSA, SÅSIG, se d. o.

 

Spalt S 15986 band 33, 2001

Webbansvarig