Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POLYNJA polyn4ja l. 032, äv. pω- (palinja´ NF), r.; best. -an; pl. -or (Nordenskiöld Vega 1: 450 (1880)), äv. -er (NF 6: 472 (1882), 2NF 19: 1463 (1913)).
Ordformer
(palinja 1903 (: palinjer, pl.). polinja 18821914. polynja (-ia) 18801920)
Etymologi
[av ry. polynja]
(föga br.) geogr. om förh. i Norra ishavet: isfritt område l. vak i havsisen. Nordenskiöld Vega 1: 450 (1880). Ymer 1920, s. 110.

 

Spalt P 1441 band 20, 1953

Webbansvarig