Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POLITISK pωli4tisk, äv. pol-, adj.; adv. -T. Anm. I ä. tid användes ngn gg (i bet. 2) den lat. adv.-formen politice. Wallquist EcclSaml. 5—8: 608 (1619).
Ordformer
(-tesch 1585. -tisch 16281670. -tisk 1585 osv. -tist, n. sg. 1622, 1628)
Etymologi
[jfr t. politisch, eng. politic, fr. politique; av lat. politicus, av gr. πολιτικός, som angår medborgarna l. statsförvaltningen (se POLITIK, sbst.)]
1) som rör l. gäller l. sysslar med statsangelägenheter l. (ordnandet av) en stats yttre l. inre förhållanden; numera särsk. motsv. POLITIK 2: som angår l. hör ihop med l. sysslar med ledningen l. utformandet o. d. av en stats (l. en kommuns) politik. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (19021921). Politiskt kannstöperi. Politiskt parti, se PARTI 5 c. Politiskt program. Politisk propaganda. Politisk förföljelse, förföljelse mot ngn på grund av hans från regeringens l. ett (annat) partis o. d. avvikande uppfattning i politik. L. Paulinus Gothus JClaeszon 51 (1611). I allmänhet har Fransmännens bekantskap med de Americanska förenade Staterna haft et stort inflytande på deras politiska tänkesätt. Höijer 4: 234 (1796). (Han) erbjöd mig .. att blifva medarbetare uti en tidning af hans politiska färg. De Geer Minn. 1: 63 (1892). Att .. utan den enskildes uttalade samtycke inregistrera honom i ett politiskt parti synes .. icke stå i god överensstämmelse med den politiska självbestämningsrätt, som bör tillkomma varje medborgare. BtRiksdP 1934, IX. 2: nr 52, s. 2. — jfr AGRAR-, BEFOLKNINGS-, FÖRSVARS-, HANDELS-, HÖG-, IDÉ-, INRIKES-, KLASS-, KOMMUNAL-, KONJUNKTUR-, KONST-, KRIGS-, KULTUR-, MAKT-, MILITÄR-, NATIONAL-, NÄRINGS-, O-, STATS-, STOR-, UTRIKES-, VÄRLDS-POLITISK. — särsk.
a) om vetenskap o. d.: som sysslar med l. undersöker l. har avseende på ett lands (l. olika länders) statliga l. allmänna angelägenheter o. d.; äv. om forskare: som ägnar sig åt dylik vetenskap. Politisk aritmetik, se ARITMETIK 1 slutet. Politisk ekonomi, se EKONOMI 5 a. Politisk geografi, den gren av (kultur)geografien som sysslar med staterna o. deras organisation o. näringsliv o. d.; motsatt: fysisk geografi. Schroderus Os. 1: 205 (1635). Man anklagar de Politiske Historici för det felet, at de aldrig lemna lyckan eller ens egen caprice något välde. Kling Spect. Tt 3 a (1735). Numelin PolGeogr. 3 (1927).
b) om rättighet l. frihet o. d.: som tillkommer medborgare i en stat, då det gäller politik. En stor åtskillnad (är), at gjöra .. Imellan den Civile och Politiske friheten .. och imellan den Ewangeliska frihet, som .. (de reformerta i Sverige) i Religions-öfning begära. HC11H 8: 165 (1693). (En slav under antiken) var utan politisk rättighet. Geijer I. 5: 167 (1811). Antalet politiskt röstberättigade .. i .. riket. GHT 1895, nr 231 A, s. 2. Villkoren för politisk rösträtt. Reuterskiöld Grundlag. 448 (1925).
c) om brott o. d.: som sker l. skett av politiska (i bet. 1) motiv; som motiveras med l. sker enligt en från regeringens l. de styrandes i en stat avvikande uppfattning rörande denna stats (inre o. yttre) politik; äv. om brottsling o. d.: som gjort sig skyldig till dylikt brott. Ekelund 1FädH II. 2: 67 (1831). Som politisk förbrytelse räknas .. icke våld mot främmande regents person eller familj. Aldén Medb. 1: 123 (1896). RiksdP 1916, 2K nr 66, s. 43 (: politiska förbrytare).
d) om klädsel l. uniform o. d.: som markerar tillhörighet till ett visst politiskt parti o. d. Lag om förbud mot politiska uniformer. SFS 1933, s. 893.
e) om polismyndighet l. polisman: som sysslar med bekämpandet av politiska (i bet. c) brott; ofta äv. om hemlig polis l. medlem av hemlig polis. Lidforss Fragm. 113 (1894, 1904). Ryska hemliga politiska polisen. 2NF 37: 883 (1925).
f) om person (jfr a, c, g): som sysslar med l. ägnar sig åt l. skriver om o. d. (statlig l. kommunal, inre l. yttre) politik; förr äv.: som är anställd i statens tjänst (jfr 2 a). Politisk agent, person som utsänts av en stat för att värka för dess politik. Tidningens politiske redaktör. Politisk kommissarie (om utländska förh.), kommissarie (se d. o. 2) med uppgift att kontrollera l. övervaka l. leda soldaters l. arbetares o. d. politiska värksamhet l. skolning o. d. Rudbeckius KonReg. 33 (1614). Politiska scribenter. Münchenberg Scriver Får. 30 (1725). För politiska ändamål användas så kallade politiska agenter, som i hemlighet arbeta i ett hofs, en regerings eller någon politisk persons intresse. NF 1: 260 (1875). Nutida statssekreterare .. blifva genom sina politiska departementsuppgifter i egentlig mening politiska ämbetsmän. Reuterskiöld Grundlag. 19 (1924).
g) om flykting l. fånge o. d.: som flytt l. hålles i fängelse därför att han kommit i konflikt med sitt lands politik l. ansetts farlig för sitt lands säkerhet o. d.; särsk. i sådana uttr. som politisk flykting l. politisk fånge. Sverige blev under 1930- och 1940-talen en tillflyktsort för tiotusentals politiska flyktingar. I Turin och här i Genua lefva en mängd politiska flyktingar från alla delar af It(alien). AnderssonBrevväxl. 2: 332 (1851). Johnsson Essad Härligh. 10 (1930: politisk fånge).
h) (†) statlig; medborgerlig, social. Politiske dygder. Schroderus Os. 1: 91 (1635). Gemena hopen, som är sielfva magan af den Politiske kroppen. Nordencrantz Arc. 54 (1730). En Politisk eller Medborgelig Moral. Kellgren 3: 268 (c. 1780, 1796). Statens uppgift (vid straffandet) kan .. ej gå utöfver den politiska (juridiska, negativa) förbättringen. Nyblæus Straffr. 22 (1852).
i) i sådana uttr. som politisk gräns, om (riks)gräns som bildar begränsningslinjen för en stats politiska makt; särsk. (motsatt: naturlig gräns) om dylik gräns som dragits utan hänsyn till naturförhållandena. Odhner Lb. 219 (1869). (Skandinaviens) politiska landgräns mot ryska väldet i nordost faller ingalunda samman med den naturliga. Svensén Jord. 402 (1886).
j) (i fackspr.) om distrikt l. område som bildar en enhet i ett lands förvaltning l. styrelse o. d.: administrativ, förvaltningsmässig, som rör (allmänna) val o. d.; som har en viss självständighet l. självstyrelse (inom ramen för en stat). ArbStat. 2: 85 (1899). Politiska och administrativa områden (i Ryssland). SvUppslB 23: 605 (1935).
k) (†) i uttr. politiskt värde, (kapital)värde som lantbrukare l. lantbruk hade, beräknat ss. det kapital som skulle behövas för att ss. ränta ge det belopp som täckte utgifter till skatter o. d. samt till underhåll av lantbrukets byggnader, djur o. redskap o. d.; äv. i uttr. politisk värdering, beräkning av dylikt (kapital)värde. VetAH 1759, s. 194. Därs. 195.
l) (†) om natur- l. klimatförhållanden: som åstadkommits gm människans l. statens åtgärd(er). VetAH 1758, s. 123.
m) (†) i pregnant anv.: som representerar l. göres på grund av l. vittnar om en god l. klok politik, politiskt klok; äv.: som göres av politiska skäl. (Prästerskapet) är det mest politiska af alla stånd. Geijer I. 1: 92 (1818). De krigiska barbarerna, hvilkas snart politiskt kristna anförare läto .. döpa sina krigare. Dens. I. 5: 384 (1847).
2) (†; jfr dock c) som hör till l. rör l. gäller de världsliga l. profana (icke kyrkliga) myndigheterna l. institutionerna l. tjänstemännen l. åtgärderna o. d. i en stat; världslig; jfr CIVIL 7; särsk. i sådana uttr. som politisk dom l. domare l. domstol l. lag l. politiskt straff o. d., världslig (i motsats till: kyrklig) dom l. domare osv. SynodA 2: 31 (1585). Han beskyllar henne för en annan, och will dhet försuara för en politisk rätt. VDP 1664, s. 533. (Hertig Karl) ämnade skänka (prästen Josephus Fogdonius) .. något politiskt ämbete. Hagström Herdam. 1: 231 (1897). — särsk.
a) om person: som står i statens (icke i kyrkans) tjänst, som uppträder på statens vägnar; världslig, profan; jfr 1 f. ÄARäfst 54 (1596). Som voro dhet giort af een politisk person, och icke af een präst. VDAkt. 1667, nr 361.
b) i uttr. politisk musik, profanmusik. Hülphers Mus. 3 (1773).
c) (förr) i uttr. (det) politiska ståndet, om statstjänstemän l. ämbetsmän (som icke tillhörde det andliga ståndet). L. Paulinus Gothus ThesCat. 406 (1631). TeolKv. 1948, s. 90.
d) i uttr. politiskt år, år som gäller l. beräknas i den allmänna l. världsliga sammanlevnaden; motsatt: astronomiskt år l. kyrkoår. Thet Politiska åhret ifrå Werldennes Skapelse begynte .. (judarna) aff Höstenom. Forsius Esdra A 4 b (1613). Rajalin Nav. 21 (1728).
3) (numera föga br.) i utvidgad anv., motsv. POLITIK 4: som sker l. göres l. uttänkes efter en viss omsorgsfullt utarbetad plan l. beräkning; klok; beräknande; slug, listig, förslagen. Een serdeles politisk, Jesuvitisk anslag. Gustaf ii Adolf 87 (c. 1620). Med ett fint, politiskt leende. Östergren (1935). (†) Skiönt du kant politiskt smicka. Runius (SVS) 2: 25 (c. 1699). — särsk.
a) (†) i uttr. politiskt puts, listigt knep; ränk(er). Thet heeter itt politiskt puss, / At kunna miszbruka utrumque jus. Brasck FörlSon. F 2 a (1645). Himblige stämplinger (rörande ett giftermål): som nu kallass af sombligom politiske puss. VDAkt. 1664, nr 37.
b) (†) i uttr. politisk målarkonst, om slugt l. förslaget l. lögnaktigt sätt att uttrycka sig. Det första, som hos von Otter .. började lysa, var et oskrymtadt och upriktigt sinne .. aldeles oböjeligit til den Politiske målarekonsten. Celsius ÅmVetA 1747, s. 5.
4) [efter motsv. anv. i gr., utgående från den i sengr. anträffade bet.: vanlig, allmänt bruklig] metr. i uttr. politisk vers, på accent o. icke på kvantitet byggd vers; särsk. om långvers om femton stavelser med jambisk rytm, använd i medeltida grekisk diktning. Sylwan (o. Bing) 1: 18 (1910). 2NF (1914).
Ssgr (till 1): (1 a) POLITISK-EKONOMISK. (mera tillf.) nationalekonomisk. Berndtson (1880).
-RÄTTSLIG. (i fackspr.) som rör politiska rättigheter l. lagar o. d. 2NF 17: 1382 (1912).

 

Spalt P 1413 band 20, 1953

Webbansvarig