Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MJÖLK mjöl4k, sbst.1, r. l. f.; best. -en ((†) -an Prytz MStenbock D 2 b (1633)); pl. (i bet.: olika slag av mjölk, †) -ar (Lindestolpe Frans. 74 (1713: Mandelmiölkar), CAEhrensvärd Brev 2: 271 (1799)).
Ordformer
(melk 15551713. mielck (-ch) 15491607. miol(c)k (-lch, -llk) 15951767. mjölk (miö-, myö-, -l(l)ch, -ll(c)k, miöelk) 1525 (: Myölke buncker), 1526 osv. mol(c)k- (må-) 15441660. mylk- 1527 (: mylke kör). möl(c)k 1528c. 1755)
Etymologi
[fsv. miolk, miölk, sv. dial. mjölk, mjålk, mjälk, mälk, mölk, milk m. m., motsv. ä. d. mielch, myølk, mialk, d. mælk, nor. dial. mjølk, isl. mjolk, got. miluks, fht. miluk, t. milch, feng. meoloc, eng. milk; av ett germ. meluk-; jfr ir. melg, ävensom serb. mlaz. — Jfr MJÖLKA, v.1—2, MJÖLKE, sbst.1—3]
1) näringsrik, i allm. vit o. ogenomskinlig vätska som i samband med ungens födelse bildas i särskilda körtlar hos däggdjurshonor o. kvinnor o. tjänar till föda för den nyfödda avkomman; jfr DI, sbst.; oftast om mjölk av ko, i stor utsträckning använd ss. föda för människor. Fet, mager, skummad, oskummad, sur mjölk. Söt mjölk, oskummad mjölk (som icke surnat). Kondenserad mjölk. Hoo waktar hiordhen och äter icke aff hiordzens miölck. 1Kor. 9: 7 (NT 1526). Tå toogh hon en bytto miölk, och gaff honom dricka. Dom. 4: 19 (Bib. 1541). En rehnko lärer svårligen gifva mera än på sin höjd en jumfru mjölk. Læstadius 1Journ. 224 (1831). Mjölken innehåller alla de ämnen, som behöfvas för kroppens näring och utveckling. LB 3: 5 (1902). Ett glas mjölk. Bergman HNådT 144 (1910). — jfr AFTON-, AM-, BARN-, BJÄR-, BLÅ-, DAGS-, EFTER-, FÅR-, GET-, GRÄDD-, HEL-, KO-, KONDENS-, KONTROLL-, KVINNO-, KVÄLLS-, KÄRN-, MODERS-, MORGON-, PRODUKT-, REN-, RÅ-, SKUM-, STO-, SUR-, SÖT-, ÅSNE-MJÖLK m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Gammul katta leppier och miölk. SvOrds. A 7 a (1604). Suart koo giffuer huit mölk. Därs. C 2 b. Gammal mans Miölck är gott Ööl och Wijn. Grubb 246 (1665). Hade man blott mjölken, frågade man föga efter kon. Wensell Ordspr. 37 (1863).
b) i uttr. giva l. mjölka mjölk i mjölk, om ko: fortsätta att avgiva mjölk ända till nästa kalvning. Brauner Bosk. 27 (1756). VerdS 12: 15 (1889).
c) i namn på maträtter som innehålla mjölk ss. en väsentlig beståndsdel. Fastlagsbullar med mjölk. Gröt och mjölk. Såcker .. Till iordbär med melk. KryddRSthm 1555, s. 34. Miöllk med bohuetegrÿn. HovförtärSthm 3/5 1636. Mjölk och bröd. Klint (1906). jfr BÄR-, CHOKLAD-, CITRON-, FIL-, JÄS-, KLIMP-, LÅNG-, TÄT-, ÄGG-MJÖLK.
d) mer l. mindre bildl. (jfr e β, γ); särsk.
α) i uttr. smolk, ngn gg strå, förr äv. fnask i mjölken, (tillfälligt) missförstånd l. misshällighet l. osämja (mellan tvenne personer l. parter), ”fnurra på tråden”. Der kommer fnask i Miölcken. Kempe Proberugn Dedik. A 7 a (1664). Det är kommit smolk i mjölken. Rhodin Ordspr. 34 (1807). Kommer det strå i mjölken, så blir det väl knappast något af mellan Karen och Mats. Strindberg SvÖ 2: 159 (1883). Janson CostaN 1: 227 (1910).
β) (i sht i vitter stil) med tanken särskilt riktad på mjölkens vita färg. Si Jacobs dotter! .. / .. Si, hvilken sniö thes hals, hvad miölk thes händer zirar! Kolmodin QvSp. 1: 116 (1732). Ett ansigte af mjölk och bär. Topelius Fält. 2: 282 (1856).
γ) (†) i uttr. med söt mjölk, med goda ord, med godo; frivilligt. Hwar .. Fienderne finge .. (Kalmar slott) heenn wille thet icke .. mett söthe Miölk hemptas jnd igenn. G1R 10: 269 (1535). AOxenstierna Bref 4: 175 (1645).
δ) i uttr. flyta av, förr äv. med mjölk och honung, se FLYTA, v.1 II 3 a α.
e) i uttr. o. förb. häntydande på modersmjölken ss. barnets första näring. Jes. 28: 9 (Bib. 1541). Modren ammade sonen med egen mjölk. BL 10: 118 (1844). särsk.
α) (†) i uttr. från första mjölken, ända från födelsen. Hans Maj:t vil ifrån första mjölken upföda en rask Prins. Björnståhl Resa 3: 232 (1779).
β) bildl. (jfr γ). Åstunder förnuftenes miölk. 1Petr. 2: 2 (NT 1526; Bib. 1917: den andliga oförfalskade mjölken). Se huru skolan kommer med de rikliga förråderna, först mjölk och sedan den stadiga maten. Rundgren Minn. 3: 132 (1875, 1889).
γ) (†) bildl., i uttr. häntydande på att barn som ännu förtära modersmjölken äro svaga o. ömtåliga samt outvecklade till förståndet. En yngling .., som ännu har mjölk i mun. SvKyrkH 5: 286 (1723). Menlösa barn med mjölken qvar i deras omyndiga sinnen. Törneros Bref 2: 151 (1827).
2) vätska som gm sin färg l. på annat sätt erinrar om mjölk (i bet. 1). När (njur-)Steenen mycket starck är, så giör een Miölck aff Terpentijn, på detta sätt. Lindh Huuszapot. 176 (1675). ”Dr Lahmanns vegetabiliska mjölk”, en blandning af nöt- och mandelägghvita, mandelolja (m. m). Ekberg Hvad äta? 30 (1899). — jfr BARN-, BLY-, BRÖST-, BÄRG-, JUNGFRU-, KALK-, KONST-, KRIT-, MANDEL-, SVAVEL-MJÖLK m. fl. — särsk.
a) om mer l. mindre mjölkliknande saft i vissa växter l. växtdelar. Aken Reseap. 179 (1746). Mjölken från några späda, gröna kokosnötter. SvSkämtl. 76: 18 (1916). jfr KASSAVA-, KAUTSCHUK-, KOKOS-, PALM-, TRÄD-, VÄXT-MJÖLK. särsk. i utvidgad anv., ss. senare led i ssgr, i namn på växter som innehålla mjölk; jfr BÄRGTROLLS-, DJÄVULS-, ULVS-, VARG-MJÖLK.
b) (numera knappast br.) om innehållet i tarmens o. tarmkäxets lymfkärl. Rosenstein Comp. 337 (1738). Dens. Barnsj. 81 (1764).
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Av praktiska skäl behandlas här äv. ssgr som eg. äro att hänföra till mjölka, v.2): A: MJÖLK-AFFÄR. mjölkbutik. —
(1, 1 e) -AMMA, f. (†) = amma, sbst. 1; jfr di-, dägg-amma. Lind 1: 524 (1749).
-ANLAG~02 l. ~20. i fråga om nötboskap; anlag för riklig mjölkavsöndring; jfr anlag 5 a. Juhlin-Dannfelt 274 (1886).
(1 d) -ANSIKTE~020. (vard.)
1) blekt o. spätt ansikte. Braun Calle 134 (1843).
2) person med blekt o. spätt ansikte. WoL 351 (1885). GHT 1898, nr 88, s. 2.
-ANSTALT. (†) om redskap för förvaring o. behandling av mjölk. Stiernstolpe Arndt 2: 183 (1807). Zetterstedt SvLappm. 1: 49 (1822).
-ARRENDE. arrende som utgår i mjölk. Schulthess (1885). Rosman BjärkSäb. 3: 280 (1927).
-AVKASTNING~020. jfr avkastning 4. QLm. 2: 31 (1833).
-AVSÖNDRING~020. (i fackspr.) jfr avsöndring 3. VetAH 1780, s. 323. Ett uppehåll i mjölkningen medför, att mjölkafsöndringen minskas. LAHT 1908, s. 8.
-BAD. om badning i mjölk; äv. konkretare. Fischerström 1: 296 (1779). I de större parisiska badanstalternas damafdelningar har man börjat servera mjölkbad. GHT 1897, nr 84 B, s. 1. —
-BAKTERIE. (i fackspr.) förekommande i mjölk. Sundberg Mikroorg. 121 (1895).
-BAR, r. [efter eng. milk bar] (nytt ord) enklare serveringslokal för servering av mjölk o. lättare maträtter m. m. SvD(A) 1930, nr 348, s. 11.
-BEDÖMNING. lant. regelbundet utförd undersökning av mjölk för fastställande av dess hygieniska beskaffenhet m. m. BtRiksdP 1930, 11: nr 3, s. 11.
Ssg: mjölkbedömnings-förening. lant. förening med uppgift att låta undersöka beskaffenheten av mjölk som levereras till mejeri. 2NF 17: 1495 (1912).
-BETT. med. jfr -tand samt bett 7 slutet. I början av tredje året har mjölkbettet blivit fullständigt. Jundell Barn. 2: 121 (1927).
-BIANK. (†) viss maträtt innehållande mjölk (se biank a, b). HovförtärSthm 10/3 1668.
-BJÄRE l. -BJÄRA. trollväsen som troddes skaffa mjölk åt sin ägare; jfr -hare. Landsm. II. 5: 9 (1881). Hembygden(Hfors) 1916, s. 50.
-BLAND, n. (numera föga br.) = -blandning. SvTyHlex. (1851, 1872). Dahm Biet 101 (1878).
-BLANDA, r. l. f. (†) = blanda, sbst. LärdaT 1764, s. 136. Strinnholm Hist. 4: 276 (1852).
-BLANDNING. konkret: blandning av mjölk o. vatten (äv. med annan tillsats). Landsm. XX. 1: 93 (1903).
-BLOMMA, r. l. f. (mjölk- 16831915. mjölke- 1638) namn på vissa saftiga växter; jfr mjölk, sbst.1 2 a.
1) (†) Caltha palustris Lin., kabbelek. Franckenius Spec. B 1 b (1638). Tillandz A 7 b (1683).
2) Saxifraga granulata Lin., stenbräcka. VetAH 1805, s. 129 (fr. Gotland).
-BLOMSTER. namn på vissa saftiga växter; jfr mjölk, sbst.1 2 a.
1) = -blomma 1. Kalm VgBah. 89 (1746). Fries Ordb. (c. 1870).
2) Leontodon autumnalis Lin., höstfibla. Linné Vg. 224 (1747). Kindberg NSvFl. 44 (1873).
3) Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. Lyttkens Ogräs 29 (1885). Bolin Åkerogräs. 88 (1926).
4) (†) Euphorbia helioscopia Lin., revormsgräs, vargmjölk. Serenius Mm 2 a (1734).
-BLÅ. av sådan svagt blå färg som förekommer hos (i sht skummad) mjölk. En mjölkblå sommarhimmel. Lundegård LaMouche 29 (1891).
-BLÅSA, r. l. f.
1) veter. till 1: körtelblåsa i juver. Holmström Naturl. 3: 116 (1889).
2) (numera knappast br.) anat. till 2 b: säckformig behållare vari lymfkärlen från de nedre extremiteterna o. från tarmar o. bukorgan inmynna. Rosenstein Comp. 322 (1738). Bergman Jordkl. 413 (1766).
-BLÅTT, n. jfr -blå. Linnarsson VgCambr. 39 (1869).
-BOD. (mjölk- 1732 osv. mjölke- 16461681)
1) bod för förvaring av mjölk, mjölkkammare. ÅngermDomb. 5/9 1646, fol. 36. SvKulturb. 11—12: 46 (1932).
2) mjölkbutik. Östergren (1932).
-BORA l. -BÖRRA. (-bora 1834. -börra 1755) (†) = -hål; jfr borr, sbst.2 HushBibl. 1755, s. 107. Florman Hushållsdj. 44 (1834).
-BORD. bord att ställa mjölkkärl på. BoupptRasbo 1750. särsk. om ställning uppsatt vid väg o. avsedd för placering av mjölkkärl som skola transporteras till mejeri o. dyl. l. som ankommit därifrån. SFS 1917, s. 300.
-BOSKAP~02 l. ~20. (mjölk- 1801 osv. mjölke- 1660) nötboskap som ger mjölk l. som mjölkas; äv.: nötboskap som utmärker sig gm riklig mjölkavkastning; jfr anm. sp. 1171. Murenius AV 464 (1660). Hellström NorrlJordbr. 491 (1917).
Ssgr: mjölkboskaps-avel.
-ras, r.
-stam.
-BRINGARE, r. l. m. (i södra Sv.) jfr bringare 2. BoupptVäxjö 1887.
-BRIST. särsk. med. om brist på mjölk hos kvinna vid l. (kort) efter barnsbörd. Cederschiöld QvSlägtl. 3: 90 (1839).
(1 e) -BROR. (†) dibroder. JGOxenstierna Dagb. 87 (1770).
-BRUNN. (mjölk- 18081921. mjölke- 1732) bildl.
1) (enst., †) om kvinnobröst. Kolmodin QvSp. 1: 355 (1732).
2) (†) om mjölkkur; särsk. i uttr. dricka mjölkbrunn, undergå mjölkkur. DA 1808, nr 115, s. 12. Blanche Jernbär. 38 (1847). Wretlind Läk. 5: 53 (1897).
-BRÄNNVIN. (†) kumys; jfr -vin. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 275. Hammarsten FysiolK 417 (1883).
-BRÖD. (mindre br.) framställt med mjölk (i st. f. med vatten). Sjöberg Singstock IX (1832). LAHT 1892, s. 311.
-BUD. person som (regelbundet) avlämnar mjölk till hushåll. DA 1793, nr 5, s. 3. TT 1895, K. s. 61. —
-BUNKE. (mjölk- c. 1635 osv. mjölke- 1525c. 1710)
1) bunke (se d. o. 5) att ha mjölk i. G1R 2: 268 (1525).
2) (†) = filbunke 2. Valleria Hush. 5 (c. 1710).
-BUTIK. Palmberg Hels. 31 (1889).
-BYTTA. (mjölk- 1661 osv. mjölke- 15381739) bytta att ha mjölk i; äv.: bytta att mjölka i; jfr anm. sp. 1171. VarRerV 43 (1538). RedNordM 1928, s. 17.
-BÅT. (mjölk- 15951913, 1931 (: mjölkbåtslag). mjölke- 1665) (i sht i vissa trakter) för transport av mjölk. GripshR 1595, s. 165. Hembygden(Hfors) 1913, s. 7.
Ssg: mjölkbåts-lag, n. (i vissa trakter) sammanslutning av personer som gemensamt äga o. underhålla mjölkbåt. FolklEtnSt. 4: 125 (1931).
-BÖRRA, se -bora.
-CELL.
1) veter. till 1: cell i juvret vari mjölk bildas. LB 3: 32 (1902).
2) bot. till 2 a: cell som innehåller mjölksaft (se -saft 1). Lundström Warming 31 (1882).
-CENTRAL, r. centralorganisation för mjölktillförsel till större samhälle; särsk. i sg. best. ss. namn på en 1915 bildad sammanslutning av mejerier för mjölktillförsel huvudsakligen till Stockholm. SDS 1905, nr 174, s. 1 (i Berlin). 3NF 23: 157 (1937).
-CENTRIFUG. = -separator. NF 14: 883 (1890).
-CHOKLAD.
1) choklad kokad i mjölk. Dalin (1853).
2) ätchoklad med en del av chokladmassan utbytt mot torrmjölk. SvUppslB 6: 107 (1931).
-CISTERN.
1) större kärl l. behållare för förvaring av mjölk. BoupptVäxjö 1888.
2) veter. ovanför spene befintlig utvidgning av mjölkkörtelns utförsgångar. Lundberg HusdjSj. 396 (1868).
-DAGS, adv.
1) om den tid på dagen då boskapen brukar l. bör mjölkas; jfr anm. sp. 1171. Landsm. XI. 9: 7 (1896). Långt inne i en hage ringer en kopingla och säger, att det är mjölkdags. Moberg Sedebetyg 392 (1935).
2) om den tid på dagen då ngn brukar erhålla l. hämta sitt dagliga mjölkbehov. Östergren (1932).
-DEJA. (mjölk- 1752 osv. mjölka- 1539. mjölke- 15391752) [fsv. miolka deghia] (i sht om ä. förh.) kvinna som förestår ladugård, mejeri, mjölkförsäljning o. d., deja (se d. o. 2); numera bl. ngn gg om mjölkerska. GripshR 1539, s. 11. Hildebrand Medelt. 2: 265 (1885). SvD(A) 1932, nr 211, s. 6 (om mjölkerska).
Ssg: mjölkdeje-ämbete. (†) tjänst som ”mjölkdeja”. G1R 26: 536 (1556).
-DIET. jfr diet 5. VetAH 1762, s. 17.
-DJUR.
1) jfr -boskap; jfr anm. sp. 1171. Bruno Gumm. 163 (1762). Juhlin-Dannfelt 30 (1886).
2) (tillf.) om mikroorganism som förekommer i mjölk. Alm(Sthm) 1872, s. 38.
(1 c) -DOPPA, r. l. f. (†) mjölksås; jfr dopp, sbst.3 1. Hagdahl Kok. 27 (i handl. fr. c. 1795).
-DRICKARE. (mjölk- 18331921. mjölke- 16401700) (mera tillf.) person som dricker mjölk; äv.: person som (till stor del) lever av mjölk. Linc. Kk 1 a (1640). Carlstedt Her. 2: 148 (1833).
-DRIVANDE, p. adj. som befordrar mjölkavsöndring; särsk. lant. om foder som befordrar mjölkavsöndringen hos kor. Möller PrincBot. 8 (1755). SvUppslB (1934).
-DROPPE.
1) droppe mjölk. Schroderus Comenius c 8 a (1639). särsk. i nekande sats: icke det minsta av mjölk, ingen mjölk alls. Jag har inte en mjölkdroppe hemma. Östergren (1932).
2) bildl., urspr. om anstalt med uppgift att tillaga hygieniskt tillförlitliga mjölkblandningar för spädbarn; barnavårdscentral. VL 1904, nr 282, s. 3. Hygiea 1926, s. 543.
-EGENSKAP~200 l. ~002. egenskap(en) hos ko l. nötboskapsras att lämna (riklig l. knapp) mjölkavkastning; jfr anm. sp. 1171. Juhlin-Dannfelt 274 (1886). SFS 1922, s. 713.
-EPIDEMI. med. epidemisk sjukdom som sprides gm mjölk. Petrén EpidSj. 58 (1926).
-FAT. jfr -bunke. Lind 1: 202 (1738).
-FATTIG. fattig på mjölk; särsk. om ko l. nötboskapsras: som lämnar bl. obetydlig mängd mjölk. Ahlman (1872).
-FEBER.
1) med. om övergående ömhet o. smärtor som ofta inträda hos barnaföderskor ett par dagar närmast efter förlossningen o. stundom åtföljas av lindrig temperaturstegring. Linné Bref I. 2: 86 (1746).
2) veter. i fråga om ko.
a) (numera knappast br.) kalvningsfeber. Dannström Hering 528 (1848). LmUppslB 601 (1923).
b) juverinflammation. Juhlin-Dannfelt (1886).
-FEL, n. (i fackspr.) felaktig beskaffenhet hos mjölk; särsk. om fel av mera oskadlig art. Dannström Hering 533 (1848). Bohm Husdj. 120 (1902).
-FET. (föga br.) om person: fet liksom av riklig förtäring av mjölk. Molin ÅdalP 125 (c. 1895). DN(A) 1933, nr 224, s. 10.
-FETT. (i fackspr.) förekommande i mjölk. Hammarsten FysiolK 407 (1883).
(2 a) -FIBLA. växt tillhörande släktet Sonchus Tourn., mjölktistel, molke. Allmän mjölkfibla, Sonchus oleraceus Lin. Sträv l. vass l. skarp mjölkfibla, Sonchus asper (Lin.) All. Fet mjölkfibla, Sonchus arvensis Lin., fettistel. Gosselman BlekFl. 135 (1865: Allmän). Därs. 136 (: Sträf). Andersson ElFl. 97 (1867). Fries Ordb. 173 (c. 1870: Fet). Valmstedt SödermBlom. 55 (1880: Hvass). Bolin Åkerogräs. 108 (1926: Skarp). jfr kål-mjölkfibla.
-FINGER. i pl.: klena o. späda fingrar; jfr mjölk, sbst.1 1 e γ. Den Piga som en sådan Säng (dvs. med ag i stället för halm) bädda skulle, fick väl intet hafva Miölkfingrar, om hon Händerna hela behålla kunde. Linné Gothl. 187 (1745). Östergren (1932).
-FLASKA. (mjölk- 1793 osv. mjölka- 1823) [fsv. miolka flaska (i bet. 1)]
1) kärl (av metall, i sht förr äv. av trä l. näver) för mjölk; jfr flaska 1 d α, γ, e. DA 1793, nr 5, s. 3 (av koppar). 1 Mjölkflaska af träd. BoupptVäxjö 1838. JmtFmT 2: 185 (1901; av näver).
2) glasflaska för mjölk; särsk. om diflaska. —
-FLICKA, f. dels: flicka som kör omkring l. transporterar mjölk, dels: flicka som mjölkar l. har till uppgift att mjölka; jfr anm. sp. 1171. Stenborg Jäg. (1780; i boktiteln). Mjölkflickorna låto höra sina lockande ljud. Hedborn Minne 36 (1835). Dalin (1853; om flicka som bär omkring l. försäljer mjölk). Ericson Fågelkås. 2: 169 (1907).
-FLICK-KAPPA. (†) Korta kappor af svart och hvitrandig flanell, hvilka man kallar mjölkflick-kappor. SthmModeJ 1845, s. 7.
-FLOD. (mjölk- 17901906. mjölke- 1689)
1) flod av mjölk. Rudbeck Atl. 2: 472 (1689). särsk. bildl.: stor tillförsel av mjölk. Hvarje ny järnväg har tillfört Göteborg en ny mjölkflod. SJ 1: 455 (1906).
2) (†) = -flöde. Möller (1790). Heinrich (1828).
(1 d β) -FLOR. (†) visst slags vitt flor (se flor, sbst.1 1). Möller 404 (1790). Åstrand (1855).
-FLYTNING. (†) = -flöde. NF 5: 784 (1882).
-FLÖDE, förr äv. -FLÖD. (mindre br.) med. abnormt ymnigt flöde från mjölkkörtlarna. Linné GenMorb. 21 (1763). Cederschiöld QvSlägtl. 3: 95 (1839).
-FODER. lant. foder som befordrar mjölkavsöndringen hos kor; jfr foder, sbst.1 1. Som mjölkfoder hafva potäterna ett välförtjent beröm. Sjöstedt Husdj. 2: 106 (1862). Hellström NorrlJordbr. 511 (1917).
-FODRING. lant. utfodring (av kalvar) medelst mjölk. Juhlin-Dannfelt 191 (1886).
-FORM l. -FORMA, r. l. f. (†) skål för filmjölk(?). HovförtärSthm 1691 A, s. 1182. Miölck formor af Bläck. Därs. 1718 A, s. 1553. —
-FRAMTAND~02. zool. jfr -tand. TVeterLandth. 1877, s. 134.
-FROSSA, r. l. f. (†) med. = -feber 1. Hoorn Jordg. 1: 316 (1697). Tholander Ordl. (c. 1875).
-FULL. (mjölk- 18061863. mjölke- 1767) (†) full av mjölk.
1) till 1. Miölckefull och tanketom; / .. Det är Ammans proprium. Tessin Skr. 131 (1767). Gravander Buffon 1: 171 (1806).
2) till 2 a. Smitt Svamp. 20 (1863).
-FÅLLA. fålla vari kor o. d. indrivas för mjölkning; jfr anm. sp. 1171. WoJ (1891). UpplFmT 37—39: 319 (1924).
-FÅR. får som lämnar mjölk; får som mjölkas; jfr anm. sp. 1171. Verelius 17 (1681).
-FÄRG.
1) sådan (vitaktig) färgnyans som är utmärkande för mjölk. Lindestolpe Färg. 11 (1720).
2) (i fackspr.) färg (se färg, sbst.1 2) blandad med mjölk. Almström KemTekn. 2: 629 (1845). Grafström Kond. 22 (1892).
-FÄRGAD, p. adj. opalfärgad; jfr -färg 1. Wallerius Min. 201 (1747). En jökelälv med mjölkfärgat vatten. Blomberg Vulk. 108 (1924).
-FÄRGIG. (†) = -färgad. Schultze Ordb. 961 (c. 1755).
-FÖDA, r. l. f. bestående av l. tillsatt med mjölk. Juhlin-Dannfelt 388 (1886).
-FÖRANDE, p. adj. särsk. till 2 a, om växt l. växtdel: som innehåller mjölksaft. Agardh Bot. 2: 97 (1832).
-FÖRFALSKNING. förfalskning av mjölk, i sht gm skumning eller uppblandning med skummad mjölk l. vatten. Langlet Husm. 58 (1883).
-FÖRSÄLJARE.
-FÖRSÄLJERSKA.
-FÖRSÄLJNING. försäljning av mjölk; äv. konkret: mjölkbutik. DA 1824, nr 117, Bih. s. 8.
Ssg: mjölkförsäljnings-lokal, r. Palmberg Hels. 788 (1889).
-GATA. [jfr t. milchstrasse, lat. via lactea] (†) i sg. best., om Vintergatan. Lindfors (1824). Cavallin (1876).
-GET. (mjölk- 1771 osv. mjölke- c. 15551830) get som lämnar mjölk; get som mjölkas; jfr anm. sp. 1171. BtFinlH 2: 376 (c. 1555).
-GIVANDE, p. adj.
1) om boskapsdjur l. boskapsras: som lämnar (riklig) mjölk. Fischerström 2: 437 (1780).
2) om foder l. växt: som befordrar mjölkavsöndringen hos kor o. d. Retzius FlVirg. 67 (1809).
-GIVNING.
1) i fråga om boskapsdjur: förhållande(t) att lämna mjölk. Florman Hushållsdj. 44 (1834).
2) (föga br.) ammande. Auerbach (1911).
3) utfodring av djur medelst mjölk. VerdS 12: 18 (1889).
-GLAS. (mjölk- 1851 osv. mjölke- 1773)
1) till 1: glas att dricka mjölk ur; äv.: glas fyllt med mjölk. Fernow Värmel. 255 (1773).
2) tekn. visst slags nästan ogenomskinligt, mjölkvitt glas; jfr mjölk, sbst.1 1 d β. Dalin (1853). HantvB I. 2: 86 (1934).
3) glasapparat varmed mjölk kan tömmas ur brösten på en kvinna. Dalin (1853).
Ssgr (till -glas 2): mjölkglas-platta, r. l. f. Skalan (på termometern graderas) på en mjölkglasplatta. Carell o. Edelstam 12 (1916).
-reflektor. på lampa. KatalInstallAsea 1931, s. 282.
-GRIS. (mjölk- 1780 osv. mjölke- 1755) [fsv. miolka gris] gris som uppfödes med mjölk, spädgris; jfr di-gris. Warg 20 (1755). särsk. (tillf., vard.) bildl., om beskedlig o. snäll gosse utan kurage; jfr mors-gris. Nyblom Twain 1: 25 (1873).
-GROP.
1) benämning på en liten insänkning i rygglinjen hos ko vid övergången till länden, som ansetts utgöra ett gott mjölktecken. LB V. 2: 129 (1908).
2) i jorden grävd grop vari lapparna förvara surmjölk. RedNordM 1917, s. 21.
-GRYTA. gryta att koka mjölk i l. vari mjölk kokas. Lind 1: 1145 (1749). Langlet Husm. 87 (1883).
-GRÄDDE. (mjölk- 17381887. mjölke- 1650) (numera knappast br.) grädde som avsätter sig på mjölk. Hildebrand MagNat. 207 (1650). AHB 128: 8 (1887).
(2 a) -GRÄS. (mjölk- 16391915. mjölka- 1914) om växter med riklig mjölksaft. Schroderus Comenius 134 (1639). särsk.
a) Epilobium angustifolium Lin., hömjölke, som antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor. Linné Ungd. 2: 239 (1734).
b) Melampyrum pratense Lin., koskepling, kovall. SvGeolU C 145: 73 (1895; fr. Jämtl.).
c) Sonchus oleraceus Lin., mjölktistel, mjölkfibla. Lyttkens Växtn. 1636 (1914; fr. Gästrikl.).
-GRÖT. kokad på mjölk. Broman Glys. 3: 201 (c. 1730). VgFmT II. 10: 100 (1909).
-GUBBAR, pl. växten Ajuga pyramidalis Lin., blåsuga, käringruka. Linné Vg. 235 (1747). Fries Ordb. (c. 1870).
-GUMMA, f. gumma som bär omkring l. transporterar l. säljer mjölk. Björnståhl Resa 4: 233 (1782). Bremer Sysk. 2: 62 (1848).
-GÅNG; pl. -ar.
1) veter. grövre förening av mjölkkanalerna i juvret; förr äv. om motsv. organ hos kvinna. Sönnerberg Loder 622 (1799; hos kvinna). Bohm Husdj. 115 (1902).
2) till 2.
a) bot. till 2 a: gång innehållande mjölksaft. Agardh Bot. 1: 112 (1830). Lundström Warming 31 (1882).
b) (numera knappast br.) till 2 b: lymfkärl; särsk. om bröstgång. Swedberg Ungd. 288 (1709). VetAH 1753, s. 112.
-HANTERING. jfr hantering II. Ett för mjölkhandtering inrättadt hus bör alldrig hafva sina fönster vända mot söder. EconA 1807, aug. s. 100. —
-HARE. (mjölk- 1817 osv. mjölke- 1618) (i södra Sv.) benämning på ett slags trollväsen i hargestalt som troddes dia främmande kor o. hemföra mjölken åt sin ägare, bjäre, dihare. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 452 (i handl. fr. 1618). Fornv. 1940, s. 257.
-HO, r. l. m. (-hodar, pl.) (†) ho (se ho, sbst.1 1) för mjölk. Murbeck CatArb. 1: 90 (c. 1750).
-HUS.
1) (numera knappast br.) byggnad l. lokal vari mjölk förvaras o. förarbetas; jfr mejeri. Serenius M 2 a (1734). EconA 1807, aug. s. 103.
2) (†) hushåll vartill ngn åtager sig att regelbundet leverera mjölk. Almqvist Lad. 32 (1840).
3) (i vissa trakter av Norrl.) byggnad vari korna införas, då mjölkning skall äga rum; jfr anm. sp. 1171. Landsm. VII. 11: 5 (1890).
-HUSHÅLLNING~020. ekonomiskt tillgodogörande av mjölk. Wikforss 2: 148 (1804). Många af de största .. landtegendomarne (ha) nu .. en ordnad mjölkhushållning. TByggn. 1859, s. 54. SvStatskal. 1938, s. 804.
-HUSTRU. (mjölk- 16791906. mjölke- 1669) (†) (gift) kvinna som levererar mjölk från en lantgård till (hushåll i) en stad o. d. BoupptSthm 27/1 1669. Hedberg AlmlöfM 208 (1899). Klint (1906).
-HYGIEN. (i fackspr.) behandling av mjölk i enlighet med hygienens fordringar. SFS 1913, s. 1083.
-HYGIENISK. (i fackspr.) jfr -hygien. LAHT 1917, s. 91.
-HYLLA, r. l. f. (mjölk- 1766 osv. mjölke- 1600) hylla att ställa mjölkkärl på. GripshR 1600, s. 172. Topelius Fält. 2: 150 (1856).
-HÅL. (numera knappast br.) veter. om den cirkelrunda öppning i bukmuskulaturen varigenom mjölkådern (se -åder 1 a) går in i bukhålan o. av vars storlek man trott sig kunna bedöma djurets mjölkavkastning. Almqvist Lad. 19 (1840). SvUppslB (1934).
-HÅLA. (†) = -grop 1. Strindberg Hems. 33 (1887).
(1 e) -HÅR. fint hår på människo- l. djurkropp; särsk. om det första, finare o. tunnare håret, som småningom ersättes av grövre; jfr hull-hår. Cellarius 98 (1699). Behm 455 (1920).
-HÄMTARE, r. l. m. jfr hämtare 2. Högberg Baggböl. 2: 12 (1911).
-HÄST. använd för transport av mjölk. Almqvist Lad. 21 (1840).
-IS. mjölk frusen till is. Zetterstedt SvLappm. 2: 35 (1822). LB 3: 159 (1902).
-JUNGFRU. ogift mjölkerska; jfr anm. sp. 1171 samt jungfru 5 b. LD 1908, nr 202, s. 4 (i annons).
-JUVER. veter. hos ko: juver med riklig körtelsubstans, tydande på riklig mjölkproduktion. LB V. 2: 154 (1908).
-KAGGE. (†) att förvara mjölk i. BoupptSthm 25/5 1694.
-KAKA.
1) kaka framställd med mjölk. Schultze Ordb. 2122 (c. 1755).
2) torrmjölk i form av en kaka (se kaka, sbst. 5). Aho Soldan 239 (1901).
-KALLSKÅL. (†) kallskål (se d. o. 1) innehållande mjölk. Lind (1749).
-KALV. (mjölk- 17491921. mjölke- 1731) kalv som ännu (är i den åldern att han) dricker mjölk; jfr di-, späd-kalv; vard. äv. bildl., dels: person som gärna dricker mjölk, dels: mycket ung o. vek person. Lagerström Gir. 52 (1731; bildl.). Lind (1749). Dalin (1853; bildl.). Juhlin-Dannfelt 257 (1886).
-KAMMARE.
1) rum vari mjölk förvaras. Hagström Herdam. 3: 362 (i handl. fr. 1669). Linder Tid. 9 (1924).
2) (numera knappast br.) veter. = -cistern 2. Billing Hipp. 230 (1836). Bohm Husdj. 123 (1902).
-KANAL. veter. var o. en av de fina kanaler som föra mjölken i juvret till mjölkcisternen (se -cistern 2). Dannström Hering 394 (1848).
-KANNA. att förvara mjölk i. Stråle RörstrH 48 (i handl. fr. 1733). VaruhbTulltaxa 1: 378 (1931).
-KAR. (mjölk- 16881900. mjölke- 15411712) (numera mindre br.) att förvara mjölk i; jfr kar, sbst.1 2. Hans miölkekaar äro full medh miölk. Job 21: 24 (Bib. 1541; Bib. 1917: stävor). TLandtm. 1900, s. 531.
-KARL. (föga br.) mansperson som kringför mjölk. Nyblom Hum. 107 (1874). Angered-Strandberg NVärld. 283 (1898).
-KASTNING. om sjukdom som antagits bero på att den normala mjölkavsöndringen upphört o. mjölken kastat sig på inre organ.
1) (†) med. om visst sjukligt tillstånd hos barnaföderskor. VetAH 1780, s. 320. NF (1887).
2) (numera knappast br.) veter. om kalvningsfeber. Dannström Hering 529 (1848). SvUppslB (1934).
-KATETER. (-kathet 1886) veter. instrument som vid behov införes i spenen för uttappning av mjölken. Juhlin-Dannfelt (1886). SvUppslB (1934).
-KIMMA. [y. fsv. miølchekimbor, pl. (Arnell Brask 2: 37)] (om fsv. förh.) visst slags mjölkkärl; jfr kimma, sbst. Hildebrand Medelt. 1: 195 (1880).
(1 d β) -KIND.
1) (tillf.) mycket vit kind. Hagberg Shaksp. 6: 362 (1849).
2) (†) bildl.: veklig person. Almqvist GMim. 2: 21 (1842).
-KLIMP.
1) klump av frusen mjölk. Palmblad Norige 50 (1846).
2) kok. klimp (se klimp, sbst.1 e α) kokad i l. med mjölk; i sht i pl. Möller 2: 384 (1785). Ahlman (1872).
-KNUTA. veter. svullnad i juvret hos ko. Dannström Hering 394 (1848). S. k. mjölkknutor, som oftast innehålla intorkad, varblandad mjölk. Vennerholm o. Svensson 277 (1892).
-KNÖL. (numera knappast br.) med. hård knöl i ngt av brösten hos digivande kvinna, förorsakad av stockad mjölk. VetAH 1778, s. 159. Tholander Ordl. (c. 1875).
-KO. (mjölk- 1642 osv. mjölke- 15271883. mjölkes- 1768) [fsv. miolka ko] jfr anm. sp. 1171.
1) ko som lämnar mjölk; ko som mjölkas. G1R 4: 37 (1527). Salander Gårdzf. 34 (1727). Böök ResSv. 219 (1924).
2) (vard.) bildl., om person l. sak varav ngn drager (stor o. varaktig) vinst l. som ngn utsuger; jfr mjölka v.2 1 f α. Palmchron SundhSp. 102 (1642). Finansministrarna ha velat behålla spritförbrukningen som en mjölkko för staten. SvD(A) 1933, nr 23, s. 4.
-KONDENSERING. tekn. framställning av kondenserad mjölk. Grotenfelt Mejerih. 44 (1881).
-KONSUMENT.
-KONSUMTION. Järta 1: 124 (1816).
-KONTROLL. kontroll av fetthalten hos mjölk o. av mjölkens hygieniska beskaffenhet. Helsov. 1886, s. 22.
-KORTHORN~02 l. ~20. lant. viss typ av korthornsrasen med stor mjölkproduktion; jfr anm. sp. 1171. 2UB 4: 242 (1899).
-KREATUR~002 l. ~200. ko som lämnar mjölk l. som har stor mjölkproduktion; jfr anm. sp. 1171. Sjöstedt Husdj. 1: 192 (1860).
-KRUKA. att ha mjölk i. Lind 1: 1145 (1749).
-KRUS. jfr -kruka. Stråle RörstrH 48 (i handl. fr. 1733).
-KULA. fettkula som finnes uppslammad i mjölk. Åkerman KemTechn. 2: 557 (1832). Cannelin (1921). särsk. om liknande kula i saften hos växt; jfr mjölk, sbst.1 2 a. Berzelius Kemi 4: 286 (1827).
-KUR; pl. -er. med. kur (se kur, sbst.3 1) bestående i förtäring av större mängder mjölk. SvMerc. 3: 519 (1757). Wretlind Läk. 5: 53 (1897).
-KUSK. kusk med uppgift att transportera mjölk. Hembygden(Hfors) 1910, s. 374 (1860).
-KVARTS. miner. kvarts av mjölkvit färg; jfr mjölk, sbst.1 1 d β. Åkerman KemTechn. 1: 354 (1832).
-KYLARE, r. l. m. apparat för avkylning av mjölk. Schulthess (1885).
-KÄLLARE. för förvaring av mjölk. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 7. —
-KÄPP. (†) trollredskap varmed man trodde sig kunna skaffa mjölk; jfr anm. sp. 1171. Wij .. miölckade miölckkiäppen, utan at få miölck. Linné Gothl. 330 (1745).
-KÄRL. (mjölk- 1741 osv. mjölke- c. 16451773)
1) till 1.
a) kärl (se d. o. 1) för förvaring av mjölk. IErici Colerus 2: 21 (c. 1645). Miölkar någor annars mans ko, får eller get; stånde vid Tings dör .. en tima, med miölkekäril i handen. MB 43: 4 (Lag 1734). LB 3: 79 (1902).
b) (†) om utförsgång för mjölkkörtel; jfr kärl 2 a. Grotenfelt Mejerih. 6 (1881). VerdS 12: 13 (1889).
2) till 2.
a) bot. till 2 a: kärl innehållande mjölksaft; jfr kärl 2 b. Agardh Bot. 97 (1832).
b) (föga br.) anat. till 2 b: kärl innehållande lymfa; jfr kärl 2 a. SvMerc. IV. 3: 292 (1759). Thunberg Livsförrättn. 27 (1924).
-KÄRNA, r. l. f. (mjölk- 1754 osv. mjölka- 1665. mjölke- c. 16751704) smörkärna; särsk. (i fackspr.) om kärna för framställning av smör direkt ur mjölk. VDP 1665, s. 675. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 249 (1859). BoupptVäxjö 1884.
-KÄRNING. (i fackspr.) framställning av smör direkt ur mjölk. Grotenfelt Mejerih. 47 (1881).
-KÄRRA. för transport av mjölk. DA 1793, nr 67, s. 4.
-KÖRARE. = -kusk. Östergren (1932).
-KÖRTEL. anat. om för kvinnor o. däggdjurshonor karakteristiska körtlar som producera mjölk. Möller 2: 383 (1785). Juhlin-Dannfelt 273 (1886).
(1 d β) -LAV. bot. lavarten Lecanora pallescens (Lin.) Ach. (Variolaria lactea (Lin.) Pers.). Liljeblad Fl. 417 (1798). EconA 1807, dec. s. 129. —
-LEVERANTÖR. BoupptVäxjö (1884).
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
-LJUM. (mindre br.) ljum som (nymjölkad) mjölk. En med vatten beredd mjölkljum lösning af ren soda. AHB 4: 11 (1860). särsk. bildl. Ludde betraktade henne oafvändt med sitt stilla, mjölkljumma leende. Benedictsson Ber. 177 (1888).
-LYCKA, r. l. f. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tur l. framgång med boskapen med hänsyn till mjölkavkastningen. ArkNorrlHembygdsf. 1924—25, s. 2 (c. 1670). FoF 1926, s. 13.
-LÖS. som saknar mjölk; som är utan mjölk.
1) till 1. Hagström Herdam. 4: 75 (i handl. fr. 1648; om kor). Två nya mjölklösa dagar. Upsala 1918, nr 90, s. 1.
2) till 2 a, om växt. NF 8: 1515 (1884).
-LÖSA, r. l. f. (†) (tid då det råder) brist på mjölk. Broman Glys. 3: 11 (c. 1730).
-MAGASIN. mjölkbutik; jfr magasin 2. DA 1808, Bih. nr 4, s. 1. —
-MASKIN. jfr anm. sp. 1171.
1) mjölkningsmaskin. LAHT 1910, s. 445.
2) (tillf.) bildl., om mjölkko betraktad som maskin. HeimdFolkskr. 3: 17 (1893).
-MAT. (mjölk- 1538 osv. mjölke- 1578c. 1635) mat lagad huvudsakligen av mjölk l. innehållande relativt stor kvantitet mjölk. VarRerV 27 (1538). Så länge renkorna mjölkade, lefde man hufvudsakligen af mjölkmat. Västerb. 1937, s. 106.
-MIL. om ett avstånd av högst en mil, inom vilket mjölk förr ansågs kunna transporteras till avsättningsorten l. mejeriet o. d.; äv. allmännare, om det avstånd inom vilket mjölk tillföres l. lämpligen kan tillföras en ort. Juhlin-Dannfelt (1886). LmUppslB (1923).
(2) -MOGEN. lant. jfr -mognad. MosskT 1889, s. 15.
(2) -MOGNAD, r. lant. första stadiet av mognad hos säd o. d., då fröet är fyllt av en mjölkliknande vätska. MosskT 1892, s. 249.
(2 a) -MOLLA. växten Chenopodium bonus henricus Lin., lungrot, stolt henrik. Nyman FanerogFl. 74 (1873).
-MOS. (†) viss maträtt innehållande mjölk. KryddRSthm 1559 A, s. 83. Schultze Ordb. 3151 (c. 1755).
(1 d β) -MOSSA. (†) = -lav. NJournHush. 1791, s. 37.
(1 e γ) -MUN. (mjölk- 16361874. mjölke- 16491688) (†) eg. om person som ännu icke upphört att dia; särsk. bildl.: ”morsgris”, spoling; jfr di-läpp. BtÅboH I. 8: 16 (1636). Lönnrot 1: 1034 (1874).
(2 a) -MÄLL. = -molla. Thedenius FlUplSöderm. 136 (1871).
-MÄTT. (†) mätt gm förtäring av mjölk. Murenius AV 52 (1640).
-MÖGEL. (i fackspr.) om vissa mögelsvampar.
a) svampen Oospora lactis Fres. (Sacc.), som åstadkommer svag alkoholjäsning i mjölk. LB 3: 434 (1903). LAHT 1923, s. 553.
b) svampen Oospora albicans (Saccharomyces albicans (Rob.) Reess), torsksvamp, som förorsakar mjölkliknande beläggningar på slemhinnorna. Wirgin Häls. 3: 383 (1933).
-OLJA, r. l. f. (†) smör. VetAH 1783, s. 327.
-ORGAN. organ som avsöndrar mjölk. Juhlin-Dannfelt 274 (1886).
-OST. (†)
1) visst slags efterrätt tillagad av mjölk. Såcker .. Thil miölkosth 2 lodh. KryddRSthm 1555, s. 24.
2) ostämne utfällt i mjölk. VetAH 1780, s. 119.
-PALL. att sitta på vid mjölkning; jfr anm. sp. 1171. Tersmeden Mem. 2: 230 (1736).
-PIGA. (mjölk- 16871885. mjölke- 1694)
1) (numera bl. bygdemålsfärgat) ogift mjölkerska; jfr anm. sp. 1171. BoupptSthm 12/1 1687 (möjl. till 2). Trolle-Bonde Hesselby 105 (i handl. fr. 1694). Möller (1790).
2) (†) ogift kvinna som kringför mjölk till försäljning. Sahlstedt (1773). Schulthess (1885).
-PISS. (†) sjukdom kännetecknad av abnormt riklig urinavsöndring; särsk. veter. om ”klarpiss”, lutterstall. Melin (1845; under διαβήτης). ÖoL (1852).
-PLATTFORM~02 l. ~20. järnv. plattform för lastning av kärl vari mjölk transporteras. Berghult JärnvByggn. 32 (1919).
-POTAGE. (†) viss maträtt vari mjölk ingick ss. väsentlig beståndsdel. Rålamb 14: U 4 a (1690).
-PREPARAT. (i fackspr.) om vissa ämnen (utom smör o. ost) som framställas av mjölk, t. ex. torrmjölk l. kasein l. mjölksocker. LB 3: 619 (1906). VaruhbTulltaxa 1: 80 (1931).
-PRODUKT. i sht om smör l. ost. MagVeterLandth. 2: 46 (1827).
-PRODUKTION. Palmblad Norige 97 (1846).
-PROV. (i fackspr.)
1) (sätt för) provning av mjölk. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 685.
2) konkret: viss mängd mjölk som underkastas prov. Palmberg Hels. 499 (1889).
-PROVARE, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m. (mjölk- 1793 osv. mjölks- 1792)
1) (tillf.) person som värkställer mjölkprov. Östergren (1932).
2) (i fackspr.) apparat för undersökning av mjölks fetthalt m. m. SP 1792, nr 114, s. 4.
-PROVNING. (i fackspr.) undersökning av mjölks fetthalt m. m. Grotenfelt Mejerih. 37 (1881).
-PULVER.
1) (†) pulverformigt läkemedel använt för att befordra mjölkavsöndringen hos digivande kvinnor. Aken Reseap. 215 (1746).
2) pulverformigt fodermedel använt för att öka mjölkavsöndringen hos kor; jfr ko-pulver. LB 3: 48 (1902).
-PUMP.
1) pump för uppfordring av mjölk i mejeri o. d. AlnarpInvB 1892, s. 1.
2) med. apparat för tömning av brösten hos digivande kvinna. NF (1887).
(1 d) -PUNGAR, pl.
1) växten Comarum palustre Lin., kråkklöver. Linné Fl. nr 422 (1745; fr. Uppl.).
2) växten Menyanthes trifoliata Lin., bockblad, vattenklöver. Rothof 51 (1762).
-PUNSCH. (förr) alkoholhaltig dryck, bl. a. innehållande mjölk. Oldendorp 1: 239 (1786). 2NF (1912).
-PÅSE. (i vissa trakter) på dräktig ko: ansvällning under buken framför juvret, som ansetts vara ett gott mjölktecken. HushBibl. 1755, s. 107. LB V. 2: 136 (1908).
-PÄNNING. (mjölk- 17851893. mjölke- 1702) om pänningar som utgöra betalning för mjölk l. som användas att köpa mjölk för; numera bl. i pl. VDAkt. 1702, nr 254 (sg.). Lundell (1893).
-RAS, r. boskapsras som utmärker sig för stor mjölkavkastning. MagVeterLandth. 2: 36 (1827).
-REN, f. l. r. renko som lämnar mjölk l. som mjölkas; jfr anm. sp. 1171. Renbeteskomm. 1907, 2: 264 (c. 1780).
-RIK. rik på mjölk. Lundberg Paulson Erasmus 13 (1728). Blott sådana qvigkalfvar böra läggas på, som härstamma från mjölkrika mödrar. TLandtm. 1897, s. 391.
-RIKEDOM~002 l. ~200. Marskfår i Holland äro kända för stor mjölkrikedom. Juhlin-Dannfelt 98 (1886).
(2 a) -RISKA. svampen Lactarius torminosus Schæff., skäggriska. Hisinger KSkog 10 (1862).
(2 a) -ROS.
1) = -blomma 1. Linné Fl. nr 473 (1745; fr. Uppl.). Nyman VäxtNatH 1: 284 (1867).
2) = -blomster 2. Fries Ordb. (c. 1870; fr. Dalsl.).
(2 a) -ROT.
1) (numera knappast br.) farm. rot av växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
2) ss. namn på vissa växter; särsk.
a) Peucedanum palustre (Lin.) Moench., mossrot. Samzelius Blomst. 28 (1760).
b) = -molla. Aspelin Fl. 18 (1749). Linné Fl. nr 214 (1755; fr. Rosl.).
c) växt tillhörande släktet Polygonatum Tourn. Lilja SkånFl. 225 (1870). Svensson Kulturv. 92 (1893).
-RÄTT, r. maträtt innehållande l. tillagad av mjölk. HovförtärSthm 1712, s. 1541. Flodström SvFolk 290 (1918).
-RÖR.
1) till 1.
a) anat. o. veter. utförsgång för spene l. bröstvårta. Acrel Chir. 128 (1759). LB 3: 33 (1902).
b) veter. = -kateter. Dannström Hering 395 (1848).
2) till 2.
a) bot. till 2 a, i växt: rör innehållande mjölksaft (se -saft 1). BotN 1880, s. 186.
b) (†) anat. till 2 b: lymfkärl. Aken Reseap. 86 (1746). särsk. i sg. best.: bröstgången. Bergman Jordkl. 413 (1766).
-SAFT.
1) bot. ofta mjölkfärgad, stundom röd l. gul, något tjockflytande vätska som finnes i vissa växter; jfr mjölk, sbst.1 2 a. IErici Colerus 2: 271 (c. 1645). Opium är den intorkade mjölksaften av vallmo. Ljungdahl ÄmnSj. 256 (1930).
2) fysiol. om innehållet i tarmkäxets lymfkärl; jfr mjölk, sbst.1 2 b. Swedberg Ungd. 287 (1709). Thunberg Livsförrättn. 170 (1924).
Ssgr: mjölksaft-, stundom -safts-cell. (-safts- 1896) bot. till -saft 1. NF (1887).
-gång; pl. -ar. (-safts- 1808) 1) bot. till -saft 1. EconA 1808, juni s. 48. 2) anat. till -saft 2. UVTF 16: 102 (1875).
-kärl. (-safts- 18391871) 1) bot. till -saft 1; jfr kärl 2 b. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 433. 2) anat. till -saft 2; jfr kärl 2 a. Lovén Huxley 41 (1871).
-rik. till -saft 1. Mjölksaftrika örter. NF 1: 1173 (1876).
-SAFTIG. bot. som innehåller mjölksaft (se -saft 1). Weste (1807).
-SAMLING.
1) (†) med. = -kastning 1. VetAH 1780, s. 320. Heinrich (1828).
2) (i vissa trakter, förr) hopsamlande av mjölk från olika hushåll, i allm. grannar, i o. för ostberedning. Hörlén GSed. 128 (1914).
-SEKRETION. (i fackspr.) mjölkavsöndring. TLäk. 1834, s. 427.
-SEPARATOR. (i fackspr.) apparat för skumning av mjölk med hjälp av centrifugalkraften. AB 1897, nr 254, s. 4.
-SERUM. (i fackspr.) vätska som avskiljes, då mjölk koagulerat. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 81. LAHT 1925, s. 666.
-SIL. för frånsilande av smutspartiklar ur mjölk. Bouppt. 15/11 1658.
(1 d β) -SKEN. (†) mjölkfärgat sken. Bliberg Acerra 282 (1737).
(2 a) -SKIVLING. svamp tillhörande släktet Lactarius Pers., riska. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 451.
-SKJUTS. för transport av mjölk. LAHT 1896, s. 283.
(1 e) -SKORV. folklig benämning på visst slags utslag i ansiktet o. på den hårbeklädda delen av huvudet hos (i sht artificiellt uppfödda) spädbarn. VeckoskrLäk. 4: 164 (1783). Hylin Munn. 2: 49 (1933). om liknande utslag hos djur. Lundberg HusdjSj. 481 (1868).
-SKVÄTT. (vard.) Rääf Ydre 1: 79 (1856).
-SKÅL. (mjölk- 1689 osv. mjölke- 1753) skål att ha mjölk i; skål fylld med mjölk. Rudbeck Atl. 2: 481 (1689). särsk. (†) om innehållet. Vi äta .. (kl. 8) vår mjölkskål till frukost. MoB 7: 3 (1799).
-SKÅP. (i vissa trakter) för förvaring av mjölk. BoupptSthm 1/4 1679. RedNordM 1927, s. 11.
(1 e) -SKÄGG. (†) jfr -hår. Schultze Ordb. 4156 (c. 1755). ÖoL (1852). särsk. i utvidgad anv.: person med ”mjölkskägg”. Collan Kalev. 1: 2 (1864).
-SLADD l. -SLATT. (vard.) = -skvätt. Knorring Ståndsp. 1: 56 (1838). Östergren (1932).
-SLICK. (vard.) = -skvätt. Rääf Ydre 1: 79 (1856). Östergren (1932).
-SLÄDE. för transport av mjölk. Blanche Bild. 3: 189 (1864).
-SMITTA, r. l. f. förmedlad gm mjölk. Svenson Sinnessj. 56 (1907).
-SMÖR. (i fackspr.) smör framställt ur mjölk.
a) om smör framställt direkt ur mjölk; motsatt: gräddsmör. 2NF 26: 76 (1917).
b) motsatt: konstsmör. AHB 128: 6 (1887).
-SOCKER. kem. sockerart som förekommer i mjölk. Rosenstein BarnSj. 236 (1764). Starck Kemi 258 (1931).
(2 a) -SOPP.
1) (i vissa trakter) = -skivling. Fries Ordb. (c. 1870).
2) (i vissa trakter) rörsopp. Fries Ordb. 116 (c. 1870; fr. Dalarna).
(1 c) -SOPPA, r. l. f. (mjölk- 1668 osv. mjölka- 1538) soppa kokad på mjölk; äv. om välling; äv. (i vissa trakter) om maträtt bestående av mjölk med däri lagda brödbitar. VarRerV 27 (1538). Wigström Folkd. 1: 137 (1880). SvD(A) 1934, nr 15, s. 8.
-SPANN. (mjölk- 1824 osv. mjölke- 1881) (i vissa trakter) hink att ha mjölk i; äv. = -flaska 1. Lindfors (1824). Moberg Sedebetyg 15 (1935).
-SPEGEL. veter. på ko: det område baktill på juvret där håren äro riktade uppåt. NF 1: 758 (1876).
-SPÄRRNING. (i fackspr.) förbud mot mjölkleverans från viss gård som förklarats misstänkt för smittosam husdjurssjukdom. SFS 1925, s. 415.
-STAM. lant. nötkreatursstam utmärkt av riklig mjölkavkastning. Nathorst LandtbrSk. 47 (1896).
(1 d β) -STARR. (†) med. viss ögonsjukdom, grå starr. VetAH 1745, s. 43. Schulthess (1885).
-STAVA, se -stäva.
-STEGE. (i vissa trakter) stegliknande ställning varpå mjölkkärl placeras. Wasenius NorrlBoskSk. 110 (1751). RedNordM 1927, s. 14.
-STEN. (mjölk- c. 1755 osv. mjölke- c. 1613)
1) (†) visst slags mjölkfärgad sten. Forsius Min. 135 (c. 1613). Möller (1790; om mjölkfärgad jaspis). Dens. (om ett slags marmor). Ekbohrn 1: 263 (1904; om mjölkfärgad jaspis).
2) (†) veter. i kos juver: vävnadsnybildning i mjölkgångarnas väggar. Lundberg HusdjSj. 434 (1868).
-STINN, adj.1 (adj.2 se under mjölke, sbst.2 ssgr). stinn l. uppsvälld av mjölk. Hastfer Får 233 (1752). (De) mjölkstinna korna. Fröding NDikt. 50 (1894).
(1 d β) -STJÄRNA. växt tillhörande släktet Ornithogalum Lin., stjärnlök. PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 67. särsk. i uttr. rikblommig mjölkstjärna, om arten Ornithogalum nutans Lin., aftonstjärna. PrisförtAlnarpTrädg. 1896, s. 77.
-STOCKNING. med. stockning av mjölk i brösten hos digivande kvinna, som uppkommer, då den avsöndrade mjölken icke helt kan uttömmas gm barnets sugning; äv. konkret. Acrel Chir. 215 (1775: konkret). SvUppslB (1934).
-STOL. (mjölk- c. 17301870. mjölke- 1849)
1) (†) ställning att sätta mjölkkärl på. Broman Glys. 3: 198 (c. 1730).
2) stol l. pall att sitta på vid mjölkning; jfr anm. sp. 1171. SvFolks. 432 (1849). Backman Reuter Lifv. 1: 21 (1870).
-STRÅT. (†) = -gata. Bliberg Acerra 281 (1737).
-STRÄNG, r. l. m. (†)
1) till 1: stråle av mjölk som sprutar fram. Möller 1: 1305 (1745, 1755).
2) till 2 b: bröstgång. Rosenstein Comp. 323 (1738). SvTyHlex. (1851, 1872).
-STUGA. (mjölk- 1690 osv. mjölka- 1555. mjölke- 15441667) (i vissa trakter) rum l. hus vari mjölk förvaras. G1R 16: 39 (1544). Fatab. 1917, s. 168.
-STULEN, p. adj. (mjölk- 17901905. mjölke- 1598) (om ä. förh.) om ko: (enl. folktron) gm trolldom berövad förmågan att lämna mjölk. NorrlS 1—6: 357 (1598). TurÅ 1905, s. 279.
(2 a) -STUT. växten Mulgedium alpinum (Lin.) Less., fjälltolta. Wahlenberg FlSv. 484 (1826; fr. Medelpad). Kindberg NSvFl. 46 (1873).
-STÄLLE.
1) ställe varifrån man (dagligen) får sin mjölk. VexiöBl. 1823, nr 9, s. 4.
2) (tillf.) plats där kreatur mjölkas; jfr anm. sp. 1171. Levertin 23: 162 (1900).
-STÄLLNING. i fråga om ko: tillstånd vari kon lämnar mjölk; jfr anm. sp. 1171. Östergren (1932). 3NF 23: 155 (1937).
-STÄVA, förr äv. -STAVA, r. l. f. (mjölk- 1726 osv. mjölke- 16441722) stäva att ha mjölk i; äv.: stäva använd vid mjölkning; jfr anm. sp. 1171. ÅngermDomb. 9/4 1644, fol. 4. BygdFolk 1: 19 (1927).
-STÖPA, -ning. (†) göra deg (av mjöl) i mjölk (i st. f. vatten) vid bakning; äv. med obj. betecknande bröd. Broman Glys. 3: 111 (c. 1730).
-SURRA, i bet. 1, 3 r. l. f., i bet. 2 f. (i vissa trakter, vard.)
1) enkelt fordon för mjölktransport. SöndN 1869, nr 17, s. 3. WoJ (1891). Bergman Mark. 91 (1919).
2) kvinna som transporterar mjölk till stad o. d. (o. säljer den där). Pereswetoff-Morath Kadettm. 183 (1889). Martinson Brandlilj. 145 (1941).
3) (i Finl., vard.) mjölkcentrifug, separator. Cannelin (1921).
-SVAMP.
1) till 1, = -bakterie. Alm(Sthm) 1872, s. 38.
2) bot. till 2 a, = -skivling. UpsLäkF 1866—67, s. 272.
-SVULST. (numera knappast br.) med. = -knöl. SvTyHlex. (1851, 1872). Hallin Hels. 2: 783 (1885).
-SYRA, r. l. f.
1) kem. syra som bildas vid jäsning av vissa kolhydrat; särsk. om syra som bildas av mjölksocker i mjölk vid dennas surnande. VetAH 1780, s. 123. Hammarsten BiokemSnapsh. 124 (1937). jfr höger-, kött-mjölksyra.
2) [namnet möjl. uppkommet gm felaktig övers. av d. milturt l. t. milzkraut, eg. ”mjältört” (jfr mjält-ört)] (†) växten Chrysosplenium alternifolium Lin., guldpudra. VetAH 1774, s. 27.
Ssgr (till -syra 1, kem.): mjölksyre-bacill. mjölksyrebakterie. PT 1904, nr 194, s. 3.
-bakterie. bakterie som åstadkommer att socker omvandlas till mjölksyra. Grotenfelt Mejerih. 53 (1886).
-jäsning. jäsning varvid mjölksyra bildas. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 382.
-SYRAD, p. adj. [avledn. av -syra] kem. förenad med mjölksyra (se -syra 1). Mjölksyradt kali. Berzelius Brev 9: 35 (1808).
-SÅ, r. l. m. (mjölk- 1840 osv. mjölke- 15541683) större kärl vari mjölk transporteras l. ställes till avkylning. VgFmT I. 8—9: 90 (1554). LB 3: 226 (1902).
(1 c) -SÅS. tillredd med mjölk. SvTyHlex. (1851).
-SÄTE. (†) = -pall; jfr anm. sp. 1171. Lind 1: 1138 (1749).
-TACKA, f. l. r. (mjölk- 1883. mjölke- 1727) tacka som lämnar mjölk; tacka som mjölkas; jfr anm. sp. 1171. Salander Gårdzf. 38 (1727). NF 7: 841 (1883).
(1 e) -TAND. anat. om de tänder som tidigast (delvis redan under diandet) framkomma hos barn o. hos ungarna av vissa däggdjur o. som senare utfalla o. ersättas av kvarblivande tänder. Lind (1749). Henricsson Hund. 50 (1923).
-TECKEN. lant. hos ko: yttre tecken som anses tyda på god mjölkproduktion. Sjöstedt Husdj. 2: 156 (1862).
-TID. (mjölk- 17801901. mjölke- 16811892) jfr anm. sp. 1171.
1) tid för mjölkning. Verelius 173 (1681).
2) tid då en ko o. d. lämnar (mest) mjölk. Fischerström 2: 386 (1780). Nilsson Fauna 1: 294 (1820).
-TILLBRINGARE~0200. att ha mjölk i. BoupptVäxjö 1871.
-TINA. (mjölk- 1754. mjölke- 1549) (†) visst slags kärl att ha mjölk i. BtFinlH 3: 240 (1549). BoupptRasbo 1754.
(2 a) -TISTEL. (mjölk- 1638 osv. mjölka- 1579. mjölke- 16381700)
1) (†) växten Silybum marianum (Lin.) Gærtn., marietistel, med mjölkvita stänk på bladen; jfr mjölk, sbst.1 1 d β. Franckenius Spec. B 2 a (1638). Serenius Kkkk 1 a (1757).
2) växt tillhörande släktet Sonchus Tourn.; jfr -fibla. Liljeblad Fl. 445 (1816). Fries Ordb. (c. 1870). särsk.
a) om arten Sonchus arvensis Lin. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 51. LB 2: 153 (1900).
b) om arten Sonchus oleraceus Lin.; äv. i uttr. allmän l. vanlig, förr äv. len l. mjuk mjölktistel. Tillandz E 1 b (1683). Rudbeck HortBot. 108 (1685: Leen). Bromelius Chl. 109 (1694: Leen eller miuk). Liljeblad Fl. 445 (1816: Allmän). Thedenius FlUplSöderm. 353 (1871: Vanlig). Bolin Åkerogräs. 108 (1926).
c) om arten Sonchus asper (Lin.) All.; i sht i uttr. sträv, förr äv. skarp l. vass mjölktistel. Tillandz E 1 b (1683). Rudbeck HortBot. 106 (1685: Skarp). Bromelius Chl. 109 (1694: Wasz). Bolin Åkerogräs. 108 (1926: Sträv).
3) växten Taraxacum officinale (Web.) Marss., maskros. Samzelius Blomst. 58 (1760). Henriksson Växt. 102 (1911; fr. Uppl.).
4) (†) växten Cichorium endivia Lin., endivia, levertistel. VarRerV 59 a (1579). Hamb. (1700).
-TJUR. (i fackspr.) tjur vars avkomma visar (l. väntas visa) stor mjölkproduktion. TLandtm. 1900, s. 495.
-TRÅG. (mjölk- 1708 osv. mjölke- 15561753) (i sht förr) tråg för förvaring av mjölk. HFinlH 4: 298 (1556). Väring Frost. 118 (1926).
-TYP. lant. i fråga om nötboskap, om sammanfattningen av de yttre tecken som anses tyda på god mjölkproduktion; äv.: boskapsras med dylika yttre tecken. Juhlin-Dannfelt 79 (1886). LAHT 1930, s. 22.
-TÅR. (vard.) = -skvätt. Runeberg 1: 95 (1832).
-TÅRTA. (†) jfr grädd-tårta. HovförtärSthm 5/6 1636. jfr: 1/2 k(anna) Miölck tårta. Därs. 1688 A, s. 230. —
-TÄPPEL. (†) liten nedhängande vårta under halsen på en get. Lind (1749). Möller (1790, 1807).
-TÄTA, r. l. f. [jfr sv. dial. (Bohusl.) mjålketätta, medel för åstadkommande av tätmjölk] föreslaget namn på växten Pinguicula vulgaris Lin., tätört. NormFört. 17 (1894).
-UTKÖRARE~0200. person med uppgift att köra omkring mjölk till konsumenter o. d. GHT 1896, nr 209 B, s. 1. —
-VALL, sbst.1 växten Melampyrum pratense Lin., (ängs)kovall, som antagits befordra mjölkproduktionen hos kor; äv. om växten Melampyrum silvaticum Lin., skogskovall. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 46. Västerb. 1926, s. 272.
-VALL, sbst.2 om plats där lapparna mjölka sina renar; jfr anm. sp. 1171. Renbeteskomm. 1907, 2: 95 (1844).
-VASS, r. l. m. gräset Glyceria aquatica (Lin.) Wahlb., jättegröe. SvBot. nr 30 (1802). Billberg BotScand. nr 30 (1822).
-VASSLA, äv. -VASSLE. (mjölk- 1679 osv. mjölke- 16231881) vassla. L. Paulinus Gothus Pest. 80 b (1623). LAHT 1900, s. 296.
-VIN. kumys. Hammarsten FysiolK 417 (1883). Wirgin Häls. 2: 103 (1931).
(1 d β) -VIT. (mjölk- 1639 osv. mjölke- c. 1685) vit som mjölk. Schroderus Comenius 339 (1639).
(1 d β) -VITT, n. mjölkvit färg. AHB 123: 14 (1885). Sahlin SkånFärg. 157 (1928).
-VÅG; pl. -ar. för vägning av mjölk; äv. om apparat för utrönande av den specifika vikten hos mjölk. Hammarsten FysiolK 424 (1883). Juhlin-Dannfelt (1886).
-VÄG. (mjölk- 17781905. mjölke- 1685) (†) i sg. best., = -gata. Spegel GW 65 (1685). Strindberg HMin. 1: 22 (1905).
-VÄLLING. (mjölk- 1693 osv. mjölke- c. 1710) tillagad av mjölk m. m. Tegnér SvBild. 302 (i handl. fr. 1693).
-VÄTSKA. (i fackspr.) = -serum. SmSkrLandth. 9: 22 (1883). LB 3: 9 (1902).
-YSTA, r. l. f. namn på vissa växter som antagas förorsaka att mjölk ystar sig.
a) Galium boreale Lin., vitmåra. Wahlenberg FlSv. 92 (1824).
b) Galium verum Lin., gulmåra. Bromelius Chl. 36 (1694).
-ÅDER. (mjölk- 1679 osv. mjölke- 17321736)
1) till 1.
a) veter. hos nötboskap: blodåder som för det venösa blodet från juvrets främre delar o. löper ytligt på bukens undersida o. av vars storlek man trott sig kunna bedöma djurets mjölkavkastning (emedan man förr antog att mjölken rann till juvret genom denna åder). Broocman Hush. 3: 5 (1736). Moberg Rask. 108 (1927).
b) mjölkgång (se -gång 1); mjölkkanal. Rålamb 13: 56 (1690). SmSkrLandth. 29: 3 (1886).
2) till 2 b: lymfkärl. Rudbeck Atl. 1: 890 (1679). Sönnerberg Loder 489 (1799).
Ssgr: mjölkåder-gång. (†) till -åder 2: bröstgång. Nordforss (1805).
-hål. (†) till -åder 1 a: mjölkhål. Lundberg HusdjSj. 397 (1868).
(1 d β) -ÅDRIG. (†) som har vita ådror l. strimmor. Miölkådrig Qvartz. Wallerius Min. 103 (1747). SvTyHlex. (1851, 1872).
-ÄTARE. (†) person som förtär mycket mjölk. Lind 1: 1145 (1749). Dalin (1853).
-ÖKA, r. l. f. (†) namn på växter som antagits befordra kornas mjölkproduktion.
1) Polygala vulgaris Lin., jungfrulin. Franckenius Spec. D 4 b (1638). Fries Ordb. (c. 1870).
2) Spergula arvensis Lin., åkerspärgel. Bromelius Chl. 111 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 36 (1716).
-ÖRT.
1) växt tillhörande släktet Epilobium Lin., dunört, mjölke; i sht om arten Epilobium angustifolium Lin., hömjölke, kropp. SvBot. nr 130 (1804). Zetterstedt SvLappm. 2: 20 (1822). Krok o. Almquist Fl. 1: 190 (1935). jfr käll-, stor-mjölk-ört.
2) (†) = -öka. Franckenius Spec. D 4 b (1638). Lind 1: 501 (1749).
3) växten Leontodon autumnalis Lin., höstfibla. Linné Sk. 240 (1751).
4) växt tillhörande släktet Euphorbia Lin., törel; i sht om arten Euphorbia helioscopia Lin., revormstörel. Linné Sk. 147 (1751). Lyttkens Ogräs 74 (1885).
B (†): MJÖLKA-DEJA, -FLASKA, -GRÄS, se A.
-GÅRD. (mjölka- 1539. mjölke- 1559) ladugård. AntT XVI. 1: 4 (1539); jfr ladugård 3. G1R 29: 78 (1559); jfr ladugård 2.
-KÄRNA, se A.
-SKVIP. mjölkskvätt. KKD 9: 296 (1714).
-SOPPA, -STUGA, -TISTEL, se A.
C (†): MJÖLKE-BLOMMA, -BOD, -BOSKAP, -BRUNN, -BUNKE, -BYTTA, -BÅT, se A.
-CIRKEL. = mjölk-gata. Rudbeck Atl. 2: 460 (1689).
-DEJA, -DRICKARE, se A.
-DRINKARE. mjölkdrickare. Linc. (1640). Wollimhaus Ind. (1652).
-FLOD, se A.
-FLÖT. i pl.: grädde; jfr flöt, sbst.3 BOlavi 118 b (1578).
-FULL, -GET, -GLAS, -GRIS, -GRÄDDE, se A.
-GÅRD, se B.
-HARE, -HUSTRU, -HYLLA, -KALV, -KAR, se A.
(2 a) -KLOCKA. växten Campanula rapunculus Lin., klockrova, rapunkel. Rudbeck HortBot. 22 (1685).
-KLUT. duk att sila mjölk med. Lind 1: 1138 (1749).
-KO, -KÄRL, -KÄRNA, -MAT, -MUN, se A.
-NYTTA, r. l. f. om den nytta man har av kornas mjölk; jfr bo-nytta. NorrlS 14: 119 (1934; efter handl. fr. 1664).
-PIGA, se A.
-POTTA. kruka att ha mjölk i. BoupptSthm 15/1 1678.
-PÄNNING, -SKÅL, -SPANN, -STEN, -STOL, -STUGA, -STULEN, -STÄVGA, -SÅ, -TACKA, se A.
-TAL. bildl.: enfaldigt o. barnsligt tal; jfr mjölk, sbst.1 1 e γ. Schroderus Os. 1: 127 (1635; lat. orig.: lacteis sermonibus).
-TID, -TINA, -TISTEL, se A.
-TRO, r. l. f. bildl.: barnatro; jfr mjölk, sbst.1 1 e γ. Den unga miölketron är ännu veklig och klen. Borg Luther 2: 603 (1753).
-TRÅG, -VASSLA, -VIT, -VÄG, -VÄLLING, -ÅDER, se A.
D (†): MJÖLKES-KO, se A.
E (†): MJÖLKS-PROVARE, se A.
Avledn.: MJÖLKA, v.1, -ning.
1) till 1 d β, i fråga om vätska.
a) (†) tr.: göra (vätska) vitgrumlig. VetAH 1785, s. 64. Berzelius Kemi 4: 411 (1827).
b) (numera knappast br.) refl., förr äv. dep., om vätska: bli vitgrumlig; förr äv. i p. pf.: vitgrumlig. VetAH 1762, s. 156 (refl.). Därs. 1773, s. 184 (dep.). (Det vatten som gick genom filtret) var .. svagt mjölkadt. FKM 3: 334 (1810). (Vätskan) fick inte ”mjölka sig”, d. v. s. bli grumlig. Sahlin SkånFärg. 184 (1928).
c) (†) ss. vbalsbst. -ning, mjölkliknande färgning, grumling. VetAH 1794, s. 152.
2) (†) till 1, refl. o. dep., om sädeskorn: antaga en mjölkliknande konsistens. Säden miölkar sig. Schultze Ordb. 3110 (c. 1755). VetAH 1779, s. 98. särsk. i uttr. mjölkas bort, antaga en mjölkliknande konsistens o. förstöras. Brauner Åker 54 (1752).
MJÖLKA, v.2, se d. o.
MJÖLKAKTIG, adj.
1) till 1: som till färgen erinrar om l. liknar mjölk; i sht om vätska: grumligt vit, opalfärgad; jfr mjölk, sbst.1 1 d β. Cellarius 96 (1699). (Kritsaltets) uplösning uti vatten blifver .. mjölkaktig och fäller sig. Rinman 1: 1075 (1788). Ett mjölkaktigt skimmer. Östergren (1932).
2) (†) bildl.: fadd, utan must. Jag är ingen mask att trampa på, har icke hans mjölkaktiga, kalla blod i mina ådror. Börjesson C12 94 (1858).
3) (knappast br.) bildl., om person: späd, ”grön”; jfr mjölk, sbst.1 1 e γ. Mjölkaktig yngling. Klint (1906).
Avledn.: mjölkaktighet, r. l. f. Serenius (1734; under milkiness).
MJÖLKE, sbst.1, n. (†) till 1: tillfälle l. möjlighet att erhålla mjölk; äv. konkret, om mjölk l. mjölkprodukter. Brahe Oec. 52 (1581; uppl. 1920). ÄARäfst 112 (1596).
MJÖLKIG, förr äv. MJÖLKOT, adj. (-ig 1699 osv. -ot 17341743) till 1. Cellarius 96 (1699). särsk.
a) fuktad l. sölad l. nedsmord av mjölk. Schultze Ordb. 3110 (c. 1755). FinlSvFolkd. I. A 1: 3 (1917).
b) (†) om smör: bemängd med mjölk. Broocman Hush. 1: 43 (1736). Dahlman Reddej. 167 (1743).
c) som till färgen erinrar om l. liknar mjölk, grumligt vit, grumlig, oklar; jfr mjölk, sbst.1 1 d β.
α) om vätska. VetAH 1748, s. 101. (Floden) Wesers mjölkiga vatten. Holmström ResHoll. 87 (1915).
β) om fast, mer l. mindre genomskinlig kropp. VetAH 1745, s. 122. 2UB 5: 263 (1902).
γ) om färg o. dyl. l. om öga l. blick: matt, oklar. Mjölkig färg. Schultze Ordb. 3110 (c. 1755). UpplFmT 41: 74 (1927).
d) om sädeskorn l. frö: som har mjölkliknande konsistens. Adlerbeth Buc. 63 (1807). Juhlin-Dannfelt 246 (1886).
e) om smak: som erinrar om smaken hos mjölk. Schultze Ordb. 3110 (c. 1755).
f) bildl.: klen, svag; späd; jfr mjölk, sbst.1 1 e γ. Mjölkiga fingrar. MarkallN 1: 67 (1820). Ett mjölkigt handslag. Sturzen-Becker (1834) hos Sylwan SturzenB 142. Östergren (1932).
Avledn.: mjölkighet, r. l. f. särsk. till mjölkig c α. Nyblæus Pharm. 402 (1846).
MJÖLKNA, v. (†) till 1, om vätska: bli grumligt vit, komma att likna mjölk; jfr mjölk, sbst.1 1 d β. VetAH 1789, s. 149. SPF 1815, s. 105.

 

Spalt M 1170 band 17, 1945

Webbansvarig