Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASSAKRERA mas1akre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(masakrer- (-c-) 17301889. mashacrer- 1705. massakarer- (-c-) c. 1710. massakerer- c. 1710. massakrer- (-ckr-, -cr-) 1622 osv.)
Etymologi
[jfr d. massakrere, t. massakrieren; av fr. massacrer, avledn. av massacre (se MASSAKER)]
1) (på skoningslöst l. grymt sätt) nedhugga l. nedgöra l. döda (ngn, i sht ngn som icke kan värja sig), slakta, anställa blodbad på (ngra); förr äv. med avs. på djur: döda, nedlägga; numera bl. med anslutning till 2. Heidelbergh ähr aff Tilli medh stormande hand intaghet, och alle de der inne vore massacreredhe. OxBr. 10: 265 (1622). Jag hölls ensam med ett vildsvin, som jag slutligen massakrerade. GMArmfelt (1784) hos Tegnér Armfelt 1: 124. Hvad fordras mer än att en natt häkta dessa män, hvar i sin säng, ja, i nödfall massakrera dem? Rydberg Frib. 28 (1857, 1866; uppl. 1877: döda). Östergren (1932).
2) lemlästa l. stympa (ngn), illa tilltyga; särsk. i pass. i fråga om olyckshändelse: tillfogas livsfarliga krosskador. Iag (blev) hvarse 2 st: döda kroppar, som fijenden .. Masacrerat. HFinlÖ 405 (1730). De seglifvaste (av maskarna), som växa igen då de massacreras. Linné DelNat. 10 (1773). Andersson, som satt i främre förarrummet, blev ohyggligt massakrerad och dog ögonblickligen. SvD(A) 1930, nr 251, s. 24 (om flygolycka). — särsk. oeg. med avs. på föremål: illa tilltyga; krossa, förinta. Ekman Dagb. 23 (1788). Han märkte inte ens, att ni massakrerade stolen. Janson CostaN 1: 229 (1910).

 

Spalt M 433 band 17, 1943

Webbansvarig