Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LEGAL lega4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. o. eng. legal, fr. légal; av lat. legalis, avledn. av lex (gen. legis), lag. — Jfr LEGALISERA, LEGALISM, LEGALITER, LEGALITET, LEGISLATION, LEGISLATIV, LEGIST, LEGITIM, LOJAL]
1) som är i överensstämmelse med gällande lag (se LAG, sbst.1 1), laglig (se d. o. I 1), lagenlig; motsatt: illegal. Tersmeden Mem. 1: 217 (1734). Bergstrand Astr. 298 (1925). Att med legala medel försvara demokratin. DN(A) 1934, nr 85, s. 3. — särsk.
a) jur. om person (l. samling av personer): som har laglig befogenhet, laglig (se d. o. I 1 a); äv.: förordnad av myndighet. (För brott fängslade personers) legala rådgifvare. Geijer I. 6: 138 (1839). Legal ställföreträdare. Kallenberg CivPr. 1: 687 (1922).
b) om (rättslig) handling, åtgärd l. förrättning (l. därvid fört protokoll l. dyl.): utförd i enlighet med gällande lag; rättslig; jfr LAGLIG I 1 b. Smedman Kont. 3: 3 (1872). Vid en legal undersökning (förklaras) vanligen sjelfmord för ett oförutsedt utbrott af galenskap. Feilitzen Mariakult. 234 (1874). — särsk.
α) i uttr. legal annons, eg. om enl. gällande lag i allmänna tidningar införd annons för kungörande av ngt; vanl. (i sht i pl.) i oeg. o. utvidgad anv., om vissa andra, dessa närstående annonser (”familjeannonser”). SFS 1844, nr 46, s. 1. SvD(B) 1927, nr 183, s. 12 (om familjeannonser).
β) [efter α] i uttr. legal notis, familjenotis; vanl. i pl. LD 1926, nr 163, s. 5.
c) som har avseende på rättsförhållanden; rättslig. Geijer I. 8: 237 (1838). En allt närmare .. legal .. sammanslutning emellan folken (dvs. Sverges o. Norges folk). De Geer Minn. 2: 273 (1892). Även om den (dvs. den kyrkliga vigseln) saknar varje legal betydelse. Nilsson FestdVard. 106 (1925).
d) filos. om handling, gärning o. d.: som står i yttre överensstämmelse med sedelagen (vare sig motivet är av moralisk art l. icke). Det kan tyckas, at då vi handle i afseende på vår lycksalighet, til det högsta blott legala men inga moraliskt goda handlingar skulle åstadkommas. Wulf Köppen 1: 169 (1799). Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). Motsatsen mellan det legala och det andliga handlingssättet. Agardh ThSkr. 3: 97 (c. 1855). SvUppslB (1933).
2) (enst., †) teol. som grundar sig på (den gudomliga) lagen (se LAG, sbst.1 4). Norbeck Theol. 139 (1845).
Ssgr (till 1): A: LEGAL-SERVITUT. jur. i lag stadgad begränsning av en ägares rådighet över sin fasta egendom till förmån för det allmänna l. för innehavare av angränsande fastighet. 2NF (1911).
B: LEGALT-KEMISK. (†) rättskemisk. Legaltkemiska undersökningar. Hygiea 1856, s. 227.

 

Spalt L 460 band 15, 1939

Webbansvarig