Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KASERN kasæ4rn, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. Anm. Med fr. pl.-ändelse förekommer en från t. l. ry. lånad form cassarm(e) (jfr casarmer, pl., formavdelningen nedan) i KKD 1: 40 (1705: Cassarmes).
Ordformer
(förr äv. skrivet ca-. casarmer, pl. 1757. kas(s)ern (ca-, -ärn) 1792 osv. caserne (caz-) 17291789. kas(s)erner, pl. 1710 osv. cazerner, pl. 16911778)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) kasarm; jfr t. kaserne, t. dial. kasarm(e), kaserme, eng. casern(e), fr. caserne, it. caserma, ry. kazarma; sannol. av prov. cazerna, eg.: grupp av fyra personer, av ett (icke anträffat) vulgärlat. quaderna, av lat. quaterna (jfr KVATERN)]
1) byggnad använd till (o. uppförd för) förläggning av trupp; urspr. särsk. om för detta ändamål uppförd byggnad i fästning; i fråga om nutida förh. nästan bl. om var särskild av de större (av sten uppförda) byggnader som på ett truppförbands (ett regementes) stadigvarande förläggningsort äro avsedda för truppförbandets förläggning; jfr BARACK a. Ligga i kasern, (mil.) om trupp: vara kasernerad. Lägger man icke Cazerner uti alla (befästade) Platzer? Rålamb 8: 80 (1691). D. 8 (december) ankom 5000 janitscharer .. hijt til Bender ock til wårt ståndh, hwarest paschan hade föruth låtet förfärdiga några stora hütter eller casserner. KKD 4: 47 (1710). (Strassburgs fästning) är stark med vallar(,) grafvar och murar ..; näst vallarne ligga på flere ställen Cazerner af 3:ne våningar i långa sträckor. Palmstedt Resedagb. 57 (1778). SvD(B) 1927, nr 205, s. 1. — jfr ARTILLERI-, BATTERI-, DEFENSIV-, GARDES-, INFANTERI-, KOMPANI-, MARIN-, TRÄNG-KASERN m. fl.
2) i utvidgad l. bildl. anv., om hus vari det bor mycket folk (i mer l. mindre kasernliknande förhållanden); numera företrädesvis (ofta med nedsättande bibet.) om stort (o. fult l. stillöst) hyreshus (särsk. ett dylikt med en mängd smålägenheter); förr äv. om pensionat l. enklare hotell l. dyl. Utbjudes at hyra. Å Norrmalm, Tullportsgatan .. at hyra: uppe på Gården .. 6 .. Rum (m. m.) .. Der bredevid en liten Träbyggning af 2:ne Eldrum (m. m.) .. Desse rum äro beqväme til Casern eller Värdshus. SP 1792, nr 28, s. 4. (Åstundas att hyra) en Ägendom af 10 a 12 Eldrum, .. tjenlig til Cassern. DA 1793, nr 21, s. 3. Dalin (1852). För många år sedan hade en ung docent i Lund sin tarfliga ungkarlslägenhet i en s. k. kasärn. Cederschiöld Rytm. 17 (1905). Östergren (1929). — jfr ARBETAR(E)-, STORSTADS-, STUDENT-, TEGEL-KASERN m. fl. — särsk. om hus som ett företag o. d. (stundom en undervisningsanstalt) upplåter till bostad åt en grupp anställda (resp. elever). Emedlertid bygger jag en caserne åt eleverna (vid veterinärskolan). Hjelt Medicinalv. 2: 590 (i handl. fr. 1789). Arbetarebostäder: 2 kaserner med 4 rum, 1 kasern med 6 och 1 kasern med 2 rum af plank under tegeltak. PT 1908, nr 13 A, s. 4. — jfr BETPLOCKAR(E)-, RALLAR(E)-, STADSVAKTS-KASERN m. fl.
Ssgr (i allm. till 1): KASERN-ARTAD, p. adj. En ofantligt stor och lika ful kasernartad byggnad. Ramsay Barnaår 6: 116 (1905). Lilljebjörn Skolm. 243 (1924).
-AVDELNING(EN)~020(0). den avdelning (byggnadsavdelningen) vid arméfördelningsstab där ärenden angående kasernvården avgöras (av arméfördelningschefen på föredragning av den vid arméfördelningen tjänstgörande officeren ur fortifikationen). SFS 1916, s. 582.
-BEFÄL. (utom i fråga om ä. förh. numera bl. i icke officiellt spr., mindre br.) befäl som har att övervaka o. ansvara för ordningen inom en kasern (ett kasernetablissemang); dagbefäl (såväl regementsdagbefäl som kompanidagbefäl). TjReglArm. 1858, 2: 80. Inom större kaserner kommenderas såsom veckhafvande kasernbefäl en kapten, en subaltern-officer och en underofficer. Spak HbFältartill. 49 (1873). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 281 (1879). Lundell (1893).
-BEFÄLHAVARE~00200 l. ~02100.
1) (förr) mil. person (officer) som i viss mening var ansvarig för tjänstens inre gång inom en kasern (ett kasernetablissemang). TjReglArm. 1858, 2: 180.
2) sjömil. person (officer) som har överinseendet över ordningen inom en flottstations kaserner. Kasernbefälhafvaren i sjömanskårens kaserner. BtRiksdP 1904, 5Hufvudtit. s. 53. Kasernbefälh(avare) i Karlskrona. SvStatskal. 1935, s. 363.
-BLOMMA, r. l. f. [jfr t. kasernenhofblüte] (vard., skämts.) om ”stilblomma” härrörande från en militär (särsk. en befälsperson i tjänsteutövning); jfr BLOMMA, sbst. 3 h slutet. WoJ (1891). BonnierKL Suppl. 1569 (1929).
-BYGGNAD. särsk. till 1. Richardson Krigsv. 2: 304 (1741). SFS 1919, s. 2834.
-BYRÅ~20 l. ~02. mil. särskild avdelning inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement vilken bl. a. handlägger ärenden rörande underhåll o. vård av arméns byggnader, övningsfält o. skjutbanor samt uppförande av nya byggnader för armén (i den mån dylika ärenden tillhöra fortifikationen). SFS 1919, s. 2841. Därs. 1921, s. 2390.
-DRILL. (vard.) kaserngårdsexercis. Berg Remarque Västfr. 40 (1929).
-ETABLISSEMANG. sammanfattningen av de byggnader (kaserner, officersmäss, ekonomibyggnader, sjukhus, arrest m. m.) som äro uppförda för ett truppförband (ett regemente) inom dess förläggningsort. KrigVAH 1880, s. 172. SFS 1920, s. 841.
-FARTYG~20 l. ~02. sjömil. vid kaj liggande fartyg för inkvartering av trupp ur marinen. Gynther Förf. 4: 425 (1833). VFl. 1923, s. 90.
-FÖRBJUDEN, p. adj. mil. som har kasernförbud. Af de 300 gossarne i skeppsgossekasernen äro endast tre kasernförbjudna. PT 1905, nr 264 A, s. 2. SvD(A) 1917, nr 111, s. 7.
-FÖRBUD. mil. disciplinärt straff (för manskap) bestående i (högst för en tid av femton dagar utfärdat) förbud att vistas utom kasernområdet. Ha kasernförbud. Auerbach (1909). SAOL (1923).
-GÅRD. gårdsplan i kasernetablissemang. TjReglArm. 1858, 2: 78. SFS 1911, Bih. nr 65, s. 3. —
-GÅRDS-EXERCIS. formell exercis (i mindre avdelningar) på kaserngård. Kaserngårdsexercisen existerar väl fortfarande men intager i allmänhet en ganska begränsad del av programmet. SvTidskr. 1931, s. 343.
-HUS.
1) till 1. Inom fästningen (dvs. Sveaborg) stodo åtskillige hus under bygnad såsom et Casernhus för Manskapet. BtVLand 2: 43 (1760). Bauer SvArmHäls. 48 (1924).
2) till 2. OoB 1893, s. 568. Att bo på landet anses ur hygienisk synpunkt allmänt bättre än att bo i stora kasernhus i städerna. Wirgin Häls. 1: 55 (1931).
-LIK, adj. TLär. 1846—47, s. 267. Stora enformiga, kasernlika, officiella byggnader. Ramsay Barnaår 6: 23 (1905).
-LIKNANDE, p. adj. Östergren (1929).
-LIV. liv (sådant som föres) i en kasern.
1) till 1. En .. egenhet för den svenska indeldta arméen är den, att soldaten aflönas med en jordlägenhet och således icke lefver kasernlif. Svedelius Statsk. 1: 41 (1868). LdVBl. 1890, nr 130, s. 2.
2) till 2. (Familjeliv o. föräldravård) kan icke finnas i de stora anstalterna, der (de vanartiga) barnen sammanhopas i större antal och lefva ett kasernlif, hvilket enligt all erfarenhet .. motverkar deras förbättring. Frey 1848, s. 431.
-OFFICER. mil.
1) (numera knappast br.) officer kommenderad ss. ”kasernbefäl”; dagofficer. Fahnjunkaren är så väl kompani- som kasern-officerarne ansvarig för ordningen i allmänhet inom kompaniet. TjReglArm. 1858, 2: 144.
2) officer (överstelöjtnant, major l. kapten) som vid ett truppförband (ett regemente) tjänstgör ss. föredragande i ärenden rörande vården o. underhållet av till truppförbandet upplåtet kasernetablissemang med tillhörande skjutbanor, övningsfält m. m. SFS 1907, nr 103, s. 2. Därs. 1916, s. 62.
-OMRÅDE~020. All skjutning med krut inom kasern-området förbjudes. TjReglArm. 1858, 2: 151. SFS 1919, s. 2457.
-RUM. rum (logement) i kasern. TjReglArm. 1858, 2: 118. IllMilRevy 1898, s. 28.
-SYSTEM(ET). särsk. till 2 slutet, om olika system att ordna bostadsförhållandena för arbetare.
1) om systemet att bereda ogifta arbetare bostad i större l. mindre logement (med flera personer i ett o. samma logement). JernkA 1884, s. 204.
2) om systemet att bygga stora kasernliknande bostadshus med smålägenheter för arbetarfamiljer. 2NF 1: 1306 (1904).
-TJÄNST. mil. om den inre tjänsten inom ett kasernetablissemang. KrigVAT 1845, s. 389. TSjöv. 1904, s. 28.
-TJÄNSTGÖRING~020. mil. kaserntjänst. Lundell (1893).
-UNDEROFFICER~00102. mil. underofficer förordnad ss. biträde åt kasernofficeren (se d. o. 2). SFS 1916, s. 62.
-VAKT. mil. vid kasernetablissemang utställd vakttrupp som har att upprätthålla yttre ordning o. säkerhet vid etablissemanget samt förebygga att obehörig förbindelse äger rum mellan detsamma o. dess omgivningar. TjReglArm. 1858, 2: 89. SoldatinstrInf. 1930, s. 55.
-VÅRD. mil. vård av ett kasernetablissemangs byggnader, inventarier, övningsfält, skjutbanor m. m. SFS 1907, nr 103, s. 1. Därs. 1916, s. 62.

 

Spalt K 665 band 13, 1935

Webbansvarig