Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÄRNA ɟæ3rna2, v.2 -ade ((†) ipf. -te Livin Kyrk. 88 (1781)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. kiern-, kiärn-, tj-; keern- 15411587)
Etymologi
[sv. dial. kinna, kerna, körna, motsv. d. kerne, nor. kerne, kirne, nyisl. kirna (ipf. kirndi), mnt. kernen, karnen, t. kernen; till KÄRNA, sbst.2; av åtskilliga skäl (bl. a. grundordets speciella bet. ”grädde” i t. dial.) i likhet med KÄRNA, sbst.2, snarast att betrakta ss. lån från nordvästgerm. spr.]
framställa (smör) i kärna gm att bringa grädde (l. mjölk) i ständig (numera särsk. i roterande) rörelse o. därigm bringa fettkulorna att ”klumpa” sig; äv. om liknande metod för framställning av konstsmör. Tå man miölk keernar gör man ther smör vthaff. Ordspr. 30: 33 (Bib. 1541). Smör kärnas .. anten af söt miölk eller grädda. Dahlman Reddej. 167 (1743). AHB 128: 8 (1887; om beredning av konstsmör). Walin Födoämn. 16 (1906). — jfr NY-KÄRNAD, SMÖR-KÄRNING. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: så mycket smör som (på en gång) kärnats. LAHT 1884, s. 124. Se så gul och fin kärningen var! Sjödin StHjärt. 9 (1911).
b) (folkligt i vissa trakter) i uttr. kärna smör åt den onde, draga saliven fram o. åter mellan tänderna. LandsmArkFrågel. 29: 21 (1930).
c) i utvidgad anv., om bearbetning av honung. Ymer 1921, s. 261.
Ssgr: A (i de flesta fall äv. att hänföra till KÄRNA, sbst.2 1): KÄRN-FLÖTER, pl. (i vissa trakter) jfr FLÖT, sbst.3 Kärnflöter .. som .. kärnas med kärnstafven i kärnan. Broman Glys. 3: 204 (c. 1730).
-FÄRSK. (numera i sht i fackspr.) om smör: nykärnad o. osaltad. Sahlstedt (1773). Kärnfärskt lands- och mejerismör. Norrskensfl. 1927, nr 154, s. 7.
-GRÄDDE. (i vissa trakter) Edquist Skolm. 12 (1916). Lördagsmorgonen kärnade husmor. Därvid tog hon undan en större eller mindre skål .. med grädde, innan den hunnit ”skäras” genom kärningen. Detta var den allbekanta högt skattade ”tjärngreddn”. Nordström Luleåkult. 80 (1925).
-GÅS, r. l. f.; pl. -ar. (kärn- 17221921. kärne- 17811883) (i vissa trakter)
1) klimp nykärnat o. osaltat smör (utdelad som smakbit i samband med smörkärning). Swedberg Ordab. (1722). Schultze Ordb. 1461 (c. 1755).
2) smörgås med ”kärngås” i bet. 1; eg. sådan som utdelades i samband med smörkärning. Och när han kärnte smör så feck han kärnegås. Livin Kyrk. 88 (1781); möjl. till 1. Då drog Anna upp sin .. vaktesmörgås ur lomman .. ”Jag har fått min tjärnegås i dag ..,” sade hon. Bondeson Anna 10 (1883). Östergren (1931; landsdelsord).
-MJÖLK. (kärn- c. 1635 osv. kärne- 15781755. kärno- 15381579) [fsv. kirno miölk] den del av grädden (l. mjölken) som återstår, när smöret vid kärningen har utskilt sig. VarRerV 28 (1538). Tunna kiernemiölken skal iagh supa. Chronander Surge E 7 a (1647). Kärnmjölk läskar en het; hon renar blodet och öpnar. Nicander GSann. 125 (1767). Wretlind Läk. 4: 73 (1896). Ssgr (i vissa trakter, kok.): kärnmjölks-gröt. gröt med vetemjöl o. kärnmjölk ss. huvudsakliga ingredienser. Langlet Husm. 197 (1883). -limpa. ett slags matbröd med rågmjöl o. kärnmjölk ss. huvudsakliga ingredienser. Nordström Matlagn. 247 (1822). -ost. beredd med tillsats av kärnmjölk. Broman Glys. 3: 211 (c. 1730). -soppa, r. l. f. (förr) Warg 31 (1755).
-MOGEN. (i fackspr.) om mjölk l. grädde: (efter syrning) mogen för kärning. Grotenfelt Mejerih. 79 (1881). LAHT 1924, s. 290.
-RIS. [jfr d. kerneris] (i fackspr.) roterande träaxel med utstående träplattor l. ramar varigm grädden under kärningen bringas i rörelse; jfr -STAV, -VINGE. Juhlin-Dannfelt 199 (1886). 2NF 26: 90 (1917).
-STAKE. kärnstav. Juslenius 208 (1745). Hembygden(Hfors) 1915, s. 52.
-STAV. [jfr d. kernestav] stav, i nedre ändan försedd med en genomborrad bricka l. ett kors o. dyl. o. avsedd att vid kärning föras upp o. ned (genom ett hål i locket) i kärnan, törel; äv. om dylikt redskap av annan konstruktion; jfr -RIS, -VINGE. Broman Glys. 3: 204 (c. 1730). Kernstafven, som (i en slagkärna) har form af en fyrkantig ram. Juhlin-Dannfelt 199 (1886). Stötkernor: bestående af en smal hög cylinder, i hvilken grädden sättes i rörelse medels en upp och nedgående kernstaf. Dens. Norlind AllmogL 374 (1912).
-STÅNG, sbst.2 (sbst.1 se KÄRNA, sbst.1 ssgr) kärnstav. Weste FörslSAOB (1823). Hörlén GSed. 127 (1914).
-STÄVA, r. l. f. (†) = KÄRNA, sbst.2 1. Tersmeden Mem. 2: 116 (1735).
-SUR. om smör: som har sur smak efter för starkt syrad grädde. Smör .. får ej vara härskt, bäskt eller tjernsurt. SFS 1847, nr 32, s. 33.
-TULL. (i vissa trakter) kärnstav. Landsm. VIII. 3: 336 (c. 1900). Hörlén GSed. 127 (1914).
-TÖREL. (kärn- 1639 osv. kärne- 17451864)
1) kärnstav, törel. Broocman Hush. 3: 9 (1736). SD 1911, nr 155, s. 15.
2) (†) örten Euphorbia Helioscopia Lin., törel. Schroderus Comenius c 2 b (1639). Hesselman MarLångh. 53 (cit. fr. 1780).
-VANDRING. (förr) vandring för drivande av den roterande anordningen vid smörkärning. Mejeriinventarium: 1 kernvandring med 2 kernor. SDS 1895, nr 91, s. 3.
-VINGE. = -RIS. Juhlin-Dannfelt 199 (1886). Kernvingen består af 5 eller flera vågräta ”fingrar”, anbragta i ett gemensamt ändstycke. SD(L) 1896, nr 521, s. 3.
-ÄLTARE, r. l. m. [jfr d. kerneælter] (i fackspr.) smörkärna kombinerad med smörältningsapparat. LAHT 1913, s. 259.
B (†): KÄRNE-GRÄS. växten Galium boreale Lin., vitmåra. Geleon album .., hwilket uthaf någrom kalles Kernegrääs uthan Twifwel ther aff, at tå thet lägges uthi Kernan, skörra sig flöterna thes snarare til Smöör. IErici Colerus 2: 22 (c. 1645). Broman Glys. 3: 206 (c. 1730).
-GÅS, -MJÖLK, -TÖREL, se A.
C: KÄRNINGS-MASKIN. LB 3: 351 (1903).
-METOD. AHB 128: 32 (1887).
-TEMPERATUR. Vanlig kerningstemperatur. Grotenfelt Mejerih. 79 (1881).
D (†): KÄRNO-MJÖLK, se A.

 

Spalt K 3749 band 15, 1939

Webbansvarig